Bakgrund: Palliativ vård ges allt mer i patientens hem och ska ske utifrån de fyra hörnstenarna. De fyra hörnstenarna innebär symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd. Sjuksköterskan har en stor roll inom den palliativa vården och ska arbeta utifrån det palliativa förhållningssättet. Närstående har en stor betydelse för patienten. Stöd i olika former ska finnas till närstående och patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie gjord på fjorton kvalitativa studier och resultatet har analyserats utifrån femstegsmodellen. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analys framkom det tre kategorier: Vara involverad i omvårdnaden, behovet av stöd och slutet på patientens liv. Ur kategorierna togs sex subkategorier ut: Relationen med sjuksköterskan, känslomässiga reaktioner med att bli vårdare, stöd från sjuksköterskan, stöd från familj och vänner, förbereda sig på patientens bortgång och upplevda känslor efter patientens bortgång. Konklusion: Närstående upplevde flera olika känslor och mötte flera utmaningar vid palliativ vård i hemmet. På grund av att det var en känslomässig omtumlande roll att bli vårdare var en god relation med sjuksköterskan och ett stort stöd betydelsefullt. En god relation med sjuksköterskan byggde på tillit och tilliten berodde oftast på sjuksköterskans kompetens. / Background: Palliative care is increasingly provided in the patient's home and should be based on the four cornerstones. The four cornerstones involve symptom relief, cooperation, communication and relationship as well as support. The nurse has a major role in palliative care and must work on the basis of the palliative care approach. Relatives are of great importance to the patient. It is important to keep in mind that there is support in various forms for relatives of the patient: Purpose: The purpose was to illuminate next of kins ́experiences of palliative care at home. Method: A literature study conducted on fourteen qualitative studies and the results were analyzed with the five-step model. The search for the articles were done in the databases Cinahl and PubMed. Results: Based on analysis, three categories emerged: Being involved in nursing, the need for support and the end of the patient's life. Six subcategories were taken from the categories: The relationship with the nurse, emotional reactions to becoming a carer, support from the nurse, support from family and friends, to prepare for the patient's death and perceived feelings after the patient's death. Conclusion: Relatives experience several different emotions and face several challenges in taking over the care of the patient. Because it is an emotionally changed role to become a caregiver, it is important that there is a good relationship with the nurse and great support. The relationship improves with greater trust. Trust to the nurse usually depends on the nurse's knowledge.

Advance care planning is a conversation about personal values, future treatment choices, and designation of a surrogate decision-maker, that someone has in advance of a health crisis. Most existing studies on advance care planning have taken place outside of home health among populations with HIV/AIDS, cancer, dementia, and end stage renal disease. The U.S. home health population is living longer with chronic conditions such as pulmonary and cardiovascular illnesses, and hospitalization is a poor outcome. In 2016, Medicare implemented the Home Health Value-Based Purchasing Model, in which reimbursement rates for agencies in 9 regionally representative states were dependent on quantitative measures of quality performance. Part of the program was a process-level mandate requiring agencies to report on advance care planning. The aim of this study was to examine the relationship of home health advance care planning protocols with hospitalization rates. Descriptive and regression analyses were conducted on survey data of protocols and agency data of demographics and outcomes. Statistical significance was found in the positive correlation between advance care planning protocols and hospitalization. Recommendations are made for broadening the scope of evaluation of quality in home health to include goal-concordant care and transitions to appropriate services.

Bakgrund: Sårbehandling är en del av distriktssköterskans dagliga arbetsuppgifter, en uppgift som ofta är tidskrävande. Fokus läggs ofta på att hitta rätt förband och omläggningsintervall. Patientens levnadsvanor påverkar sårläkningsprocessen. Genom en helhetssyn och ett samarbete med patienten kan sårläkningen underlättas. Syfte: Syfte med studien var att beskriva hur distriktssköterskan arbetar med den äldre patientens levnadsvanor i samband med svårläkta bensår. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.  Datainsamlingen genomfördes med en webbaserad, asynkron enkät. Urvalet bestod av distriktssköterskor från sydöstra regionen och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.  Resultat: Distriktssköterskorna beskrev en bristande struktur i arbetet med patientens levnadsvanor. Dokumentationen gjordes på olika sätt inom primärvården och den kommunala hemsjukvården. Detta ledde till en bristande informationsöverföring och uppföljning. Distriktssköterskan diskuterades patientens levnadsvanor med öppna frågor och motiverande samtal. Samtidigt betonade de vikten av patientens eget ansvar. Distriktssköterskorna upplevde att levnadsvanorna borde medvetandegöras och tas upp mer i det dagliga arbetet. För att göra det behövdes tid och kontinuitet. Distriktssköterskorna beskrev att reflektion sällan genomfördes på ett strukturerat sätt. Reflektion efterfrågades av distriktssköterskorna för kunskapsutbyte och för att medvetandegöra levnadsvanorna. Slutsats: Trots att distriktssköterskorna har stor kompetens att arbeta med levnadsvanor i samband med sårläkning får det för lite fokus i det dagliga arbetet. Distriktssköterskornas förebyggande arbete ses som ett kärnelement i professionen. Levnadsvanorna behöver få en större plats i sårvårdsarbetet inom primärvården och den kommunala hemsjukvården för att uppmärksamma sambandet med sårläkning. / Background: Wound treatment is a part of the district nurse daily tasks, a task that is time consuming. The focus is often in finding the right dressing and conversion interval. The patient's lifestyle affects the wound healing process. Through a holistic view and a collaboration with the patient, wound healing can be facilitated. Aim: The aim of the study was to describe how the district nurse works with the elderly patient's lifestyle in connection with difficult-to-heal leg ulcers. Method: Qualitative method with inductive approach was used in the study. The data collection was carried out with a web-based, asynchronous survey. The sample consisted of district nurses from the southeastern region and the collected material was analyzed using a content analysis. Results: The district nurses described a lack of structure in the work with the patient's lifestyle. The documentation was made in different ways in primary care and municipal home health care. This led to a lack of information transfer and follow-up. The district nurse discussed the patient's lifestyle with open questions and motivational conversations. At the same time, they emphasized the importance of the patient's own responsibility. The district nurses felt that more attention should be paid to the importance of living habits. To do that, time and continuity are needed. The district nurses described that reflection is seldom carried out in a structured way. Reflection was requested by the district nurses for the exchange of knowledge and for raising awareness of living habits. Conclusion: Despite the fact that the district nurses have great competence in working with living habits in connection with wound healing, there is too little focus in the daily work. The district nurses' preventive work is seen as a core element in the profession. Living habits need to be given a greater place in wound care work in primary care and municipal home health care to draw attention to the connection with wound healing.

Bakgrund: När en människa hamnar i livets slutskede har vården ett ansvar att vårda hela människan, där både fysiska, emotionella och psykosociala behov ska tillgodoses. Här är det viktigt att distriktssköterskorna i hemsjukvården har den erfarenhet och kompetens som behövs, för att se till patientens alla behov och lindra lidande i livets slutskede. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades sedan med  deskriptiv innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier identifierades i studien. De fyra kategorierna var; Att värna om patienten och närstående i den framkom det att distriktssköterskorna värnade om patienten och familjen för att den palliativa vården skulle bli så bra som möjligt. Emotionell påverkan visade att distriktssköterskorna gav mycket av sig själva, blev emotionellt påverkade och var i behov av att kunna bearbeta och hantera de känslor som uppkom. I Värdet av kunskap framkom att distriktssköterskorna behövde kompetens och erfarenhet för att kunna ge en god vård och klara av att hantera situationer som uppkom. I Organiserad samverkan i palliativ vård belystes vikten av att ha en bra organisation runt sig, där professionerna arbetade i team och kunde stötta och dela sina erfarenheter med varandra. Slutsatser: Distriktssköterskorna i studien beskrev sina erfarenheter från olika perspektiv. I studien framkom att det fanns ett behov av mer teoretisk och praktisk kunskap och ett ökat samarbete mellan olika professioner för att kunna utföra en bättre palliativ vård.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som i livets slut ger många svåra symtom. Den sjukes livskvalitet påverkas avsevärt och många vårdas i ordinärt eller särskilt boende den sista tiden i livet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar och ska arbeta personcentrerat, ge symtomlindring och främja god livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med hjärtsvikt i livets slut som bor i särskilt boende och ordinärt boende med stöd av hemsjukvård. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Caldwells ramverk och analyserades med tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att de behövde mer kunskap om hjärtsviktsbehandling, symtomlindring och palliativt förhållningssätt. De efterfrågade bättre kommunikation och kontinuitet och upplevde att tvärprofessionellt arbete främjade planering och god vård. Vårdmiljön påverkade sjuksköterskornas förutsättning att arbeta personcentrerat.   Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt möjliggörs av en god vårdrelation. Vårdmiljön är beroende av kommunikation, samarbete och kontinuitet. Det finns ett behov av ökade kunskaper kring hjärtsvikt och palliativ vård hos sjuksköterskor och deras förutsättningar är avgörande för god symtomlindring och patientens livskvalitet. / Background: Heart failure is a complex disease with many severe symptoms. The patient's quality of life is significantly affected and end of life care is often provided in nursing homes or in the patient's own home. The nurse has a great responsibility and is expected to work with a person centered approach, provide symptom relief and promote good quality of life. Aim: The purpose of this review was to describe nurses’ experiences of caring for people with heart failure at the end of life in nursing homes and home health nursing. Method: Literature review with an inductive approach based on 11 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The quality of the articles were reviewed with Caldwell's framework and analyzed with thematic analysis. Results: There is a need for more knowledge about heart failure treatment, symptom relief and palliative care. The nurses' expressed a need for better communication and continuity and felt that interprofessional work promoted planning and good care. The care environment affected the nurses' ability to work with person centered care. Conclusion: Person centered care is made possible by a good relationship between the nurse and patient. A caring environment is dependent on communication, cooperation and continuity. There is a need for increased knowledge about heart failure and palliative care among nurses and their work environment play a crucial part in managing the patients symptoms and enabling quality of life.

Bakgrund: Humor är ett fenomen som genom historien haft varierande betydelse för människan. Inom omvårdnaden har kunskapen om humor ökat de senaste de-cennierna och lyfts fram som ett socialt redskap i kommunikation och relation mellan sjuksköterska och vårdtagare. Hemsjukvården är en vårdform där det upp-står en tät kontakt mellan sjuksköterska och vårdtagare och där humorn därför är viktig att uppmärksamma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjukskö-terskans upplevelse av förutsättningar för humor och humorns betydelse i mötet med vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ em-pirisk studie med datainsamling via semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta grundutbildade sjuksköterskor deltagit i studien, alla arbetande inom hemsjukvår-den i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades efter en latent inne-hållsanalysmodell av Burnard (1991), vilken modifierades av författarna. Resul-tat: Grunden i att använda humorn ligger i att kunna tyda signaler och läsa av si-tuationen. Kontinuitet i form av tid samt det samspel som utgör varje situation är också av betydelse för humorn. Humorn i mötet tycks även stödja kommunikatio-nen och relationen samt jämna ut skillnader och bidra till ett mänskligare möte. Humorn ger känslan av att göra något gott och ger arbetsglädje samtidigt som den upplevs möjliggöra livsglädje hos vårdtagaren. Slutsats: Humor påverkar mötet och kan tänkas vara ett viktigt hjälpmedel för att underlätta sjuksköterskans arbete inom hemsjukvården. Författarna vill med studien synliggöra humorn och öka medvetenheten om dess effekter även inom hälso- och sjukvården i stort. / Background: Humor is a phenomenon that through history has had varying de-grees of importance to humans. In healthcare, the knowledge of humor has in-creased in recent decades and has been highlighted as a social tool for communi-cation and relationships between nurses and patients. Home health care is a form of care where there is a close contact between nurses and patients and where the humor therefore is important to notice. Purpose: The purpose of this study was to investigate nurses' experience of conditions for humor and the importance of hu-mor when encountering patients in home health care. Method: The study was conducted as a qualitative empirical study with data collection through semistruc-tured interviews. A total of eight nurses with a basic nursing degree participated in the study, all working in home health care in southern Sweden. The collected ma-terial was analyzed using a latent content analysis by Burnard (1991), which was modified by the authors. Results: The basics of using humor lies in the ability to interpret signals and read the situation. Continuity in terms of time and the inter-actions that form each situation are also of importance to the humor. The humor in the encounter also seems to support the communication and relationship as well as even out differences and contribute to a more human encounter. Humor gives the feeling of doing something good and gives work satisfaction. It also seems to give the patient a feeling of joy in life. Conclusion: Humor has an impact on the en-counter and may be an important tool to ease the nurse's work in home health care. With this study the authors wish to highlight humor and increase the aware-ness of its effects in health care in general.

Bakgrund: Flera patienter föredrar att få den palliativa vården i det egna hemmet för att bibehålla en fungerande vardag. Successivt så har den palliativa vården flyttats från sjukhus till patienternas hem, eftersom möjligheten att få medicinsk hjälp i hemmet har ökat. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att ta emot palliativ vård i hemmet. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt, baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Medline användes vid sökningen efter artiklar, vilka sedan analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: Ur analysen framkom 6 underkategorier och 3 kategorier som var Öppna sitt hem för vårdpersonal, Sjuksköterskans kompetens samt Vårdtagaren som unik individ, vilket visade på ett flertal olika faktorer som avgjorde hur upplevelsen av att vårdas palliativt i hemmet skulle komma att bli. Konklusion: Denna kvalitativa litteraturöversikt bidrar med ökad förståelse för patientens upplevelse i den palliativa vården i hemmet. Sjuksköterskan behöver beakta patientens livsvärld och arbeta personcentrerat. När sjuksköterskan främjar ett personcentrerade förhållningssätt så skapas förutsättningar för patienten att känna sig som sig själv, innan den palliativa vården trädde in. / Background: Several patients prefer to receive palliative care in their own home in order to maintain a functioning everyday life. Gradually, palliative care has moved from hospitals to patients' homes, as the possibility of receiving medical help at home has increased. Aim: The aim is to shed light on patients' experiences of receiving palliative care at home. Method: Qualitative literature review, based on 10 scientific articles with a qualitative approach. The databases Cinahl and Medline were used in the search for articles, which were then analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: From the analysis, 6 subcategories and 3 categories emerged, which were Open your home for healthcare staff, The nurse's competence and The care recipient as a unique individual, which showed a number of different factors that determined how the experience of receiving palliative care at home would be. Conclusion: This qualitative literature review contributes to increased understanding of the patient's experience in palliative care at home. The nurse needs to consider the patient's life world and work person-centred. When the nurse promotes a person-centred approach, conditions are created for the patient to feel like himself, before palliative care came into play.

Bakgrund: Den åldrande befolkningen ökar globalt sett. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården att tillgodose en god och säker vård för hela befolkningen. Bristande samverkan mellan slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård riskerar att leda till sämre vårdresultat, vårdskador och oplanerade återinskrivningar till sjukhus. Distriktssköterskan har en viktig roll och funktion i samverkan och ska stärka patientens beslutsfattande och makt ur ett hälsopedagogiskt förhållningssätt. Distriktssköterskan ska främja god kommunikation och bra relationer i teamet samt verka som en ledare i omvårdnadsplaneringen.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och distriktssköterskors i hemsjukvårdens erfarenheter av samverkan med slutenvården vid utskrivning av patienter från sjukhus till hemmet. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån Evans metod med tillägg av kvalitetsgranskning. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv relevanta artiklar framkom från sökningarna och ligger till grund för arbetes resultat. Resultat: Sjuksköterskor och distriktssköterskor i hemsjukvården har både positiva och negativa erfarenheter av att samverka med slutenvården. I resultatet framkom tre teman: Betydelsen av informationsöverföring mellan verksamheter, Känslan av “vi och dem” och Förutsättningar för samverkan. Dessa tre teman byggs upp av åtta subteman. Slutsats: Utgångspunkten för en välfungerande samverkan är kommunikation samt kunskapen om varandras verksamhet och funktion. Känslan av “vi och dem” behöver suddas ut för att en sömlös, god och säker vård ska kunna uppnås. / Background: Globally, the aging population is increasing, thus putting demands on the healthcare system to offer good and safe care for the entire population. When cooperation between inpatient and home health care is lacking, there is a risk of poorer care results, care injuries, and unplanned readmissions to the hospital. The district nurse has an important role and function in collaboration and must strengthen the patient´s decision-making and power from a health education approach. The district nurse must promote good communication and relationships in the team and act as a leader in nursing planning. Aim: Describe the experiences of nurses and district nurses in home health care in collaboration with inpatient care when discharging patients from hospital to home.  Method: Qualitative systematic literature review with an inductive approach based on Evan’s method with the addition of quality reviewing the articles. The writers of this study carried out the article search in the database Cinahl and PubMed. Twelve relevant articles emerged from the searches – these articles constitute the basis for the results of this research.  Results: Nurses and district nurses in home health care have positive and negative experiences collaborating with the hospital during patient discharge. Three themes emerge from the result: The importance of information transfer between organizations, The feeling of “us and them”, and Conditions for cooperation. These three themes are build-ups of eight sub-themes. Conclusion: Knowledge of each other’s organization and functions is vital for a well-functioning collaboration. The “us and them” feeling must erase to achieve seamless, good, and safe care.

Studiens syfte var att undersöka första linjens chefers upplevelse av att arbeta inom svensk äldreomsorg och förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Att orka, kunna och vilja jobba ett helt arbetsliv med tillgång till ett starkt stöd och delaktighet är några aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien bygger på kvalitativt semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom kommunal hemvård samt vård- och omsorgsboende. Det empiriska materialet analyseras genom en tematisk analys med utgångspunkt i Theorells modeller om krav-kontroll-stöd och ansträngning-belöning, samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Intervjumaterialet visar att enhetscheferna förväntas tillgodose medarbetarnas arbetsmiljö genom systematiskt arbetsmiljöarbete och studien påvisar samtidigt brister vad gäller enhetschefernas arbetsmiljö. Resultaten pekar mot att flera chefer riskerar att befinna sig i en kritisk arbetssituation med ett arbetsliv som är ohållbart i längden, med ökad risk för ohälsa. Deltagarnas egen definition av hållbart arbetsliv går inte i linje med hur de framställer hur verkligheten ser ut i dagsläget. Undersökningen synliggör att det fortfarande krävs förändring när det gäller första linjens chefers arbetsmiljö. Sammantaget bidrar studien med kunskap om de förbättringsåtgärder som krävs för att främja ett hållbart arbetsliv / The study aims to investigate first-line managers' experience of working in Swedish elderly care and the conditions for a sustainable working life. Being able and willing to work a full working life with access to strong support and participation are some aspects of a sustainable working life. The study is based on qualitative semi-structured interviews with sex first-line managers within municipal home care and care and long-term care homes. The empirical material is analyzed through a thematic analysis based on Theorell's models of demand-control-support and effort-reward, as well as Hochschild's theory of emotional labor. The first-line managers are expected to care for the employees' work environment, but the study shows shortcomings in terms of the first-line managers' work environment. The results point to several managers risking being in a critical work situation with a working life that is unsustainable in the long run with an increased risk of bad health. The participants' own definition of sustainable working life is not in line with how they present what reality looks like today. The study proves that change is required when it comes to the work environment of first-line managers. Summarized this study contributes with knowledge of the improvement measures that are required to promote a sustainable working life

No description available.