Texte remanié de: Diss.--Bonn, 1998. / Bibliogr. p. 301-307. Notes bibliogr. Index.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen.   Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni.   Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.   Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter. Trots lidandet kan en person med schizofreni finna ett hopp om en bättre framtid genom stöd från familj och anpassad behandling.   Slutsatser: Personer som lever med schizofreni vill bli sedda och bemötta på ett bra sätt, alltså med respekt och följsamhet. Som sjuksköterska är det vår plikt att se till att de får ett bra bemötande för att minska lidandet som upplevs på grund av sjukdomen.

Bakgrund: Begreppet hopp har definierats och beskrivits på många olika sätt, bland annat som en livsviktig inre resurs som innebär en förväntan om att något positivt kan ske i framtiden. Hopp har visat sig vara betydelsefullt för patienter i palliativ vård då det kan   hjälpa dem att hantera sin livssituation samt öka deras välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i främjandet och bevarandet av hopp hos döende patienter. Genom en ökad förståelse för vad patienterna upplever som viktiga aspekter för bevarandet av hoppet skapas förutsättningar för en god vård. Syfte: Att beskriva hur patienter i palliativ vård bevarar hoppet.   Metod: En litteraturöversikt som baserats på nio vetenskapliga artiklar.   Samtliga artiklar var kvalitativa och granskades och analyserades av båda   författarna. Artiklar granskades för att identifiera likheter och skillnader.   Utifrån detta skapades nya kategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån sex kategorier med underkategorier. Att leva så normalt som möjligt med   följande tre underkategorier: symtomkontrollens   betydelse, de individuella målens betydelse samt självständighetens betydelse. Patienterna talade om relationer som en viktig aspekt i   bevarandet av hopp. Detta presenteras utifrån två underkategorier: närstående och andra patienter samt sjukvårdpersonal. Därefter följer huvudkategorierna andlighet, personlig inställning samt att ändra fokus. Slutligen presenteras   den sista huvudkategorin förberedelser   inför döden. Diskussion: I metoddiskussionen utvärderas den valda metoden och   tillvägagångssättet. Vårt resultat diskuteras utifrån ytterligare forskning kring patienters   upplevelse av hopp samt utifrån modellen de 6 S:n i resultatdiskussionen.

No description available.

Aim and objectives The aim of this study was to examine how different biomechanical, physiological and anthropometry variables relate to snowboard jump performance. The first objective was to investigate the differences in velocity at take-off, jumping height, jumping length and air-time (AT) in straight jumps and tricks with different degrees of rotations in a jump. The second objective was to identify which biomechanical and physiological parameters correlate with snowboard jump performance, which was defined as the ranking of the athletes’ best 720° jump subjectively determined by an experienced snowboard judge. Method Eleven students at Malung-Sälens Snowboard High-school performed straight jumps and backside rotations on a snowboard jump, while data on snow variables such as velocity at take-off, jumping height, jumping length and AT were collected. An experienced judge evaluated all 720° jumps. Participants also performed strength and flexibility tests to assess their physiological performance. The physiological tests included: 1RM squat, squat jump with weight equal to 40% of their 1RM squat weight, unweighted squat jump, countermovement jumps, countermovement jumps with arm swing, chin-ups, brutal bench and a modified sit and reach test. Results While performing the 720° rotations the riders had significantly higher jumping height and AT than during the 360° jumps. No significant correlations were found between the best subjectively judged 720° and jumping height, jumping length or AT. None of the physiological tests results produced significant correlations with subjectively judged snowboard performance. Conclusions When the participants performed a higher degree of rotation, jumping height and AT increased significantly. No relationships were observed between jumping height, jumping length, or AT with subjectively judged snowboard jump performance. It is believed that the rank of the best 720° was primarily based on the athletes’ personal riding style. The physiological tests showed no relationship to the subjectively judged snowboard jump performance. Other factors such as psychology, technique and coordination might be more important for performance.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjuksköterska i omvårdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där relevanta artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Även sökmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften Vård i Norden användes. Femton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade två övergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande. Analysen visade även att humor som kommunikationsmedel är viktigt i relationen mellan patient och sjuksköterska, där humor bygger en grund till en djupare relation. Humor hjälper patienten att hantera sjukdomstillstånd och är ett steg till tillfrisknande. Patienten kan lättare uttrycka och hantera känslor. Patienten upplever med hjälp av humor en ökad livstillfredsställelse och en effektivare stresshantering. Sjuksköterskan kan lättare hantera känslor och ta en paus från jobbiga situationer med hjälp av humor. Humor ger energi och stärker personalgruppen. Personalgruppen känner en samhörighet och kan lättare hantera situationer tillsammans genom att använda humor.

Människor är i behov av hopp under helalivstiden och ett liv utan hopp kan ses sommeningslöst. Hopp är ett mångdimensionellt,komplext begrepp som förändras över tiden ochblir särskilt märkbart vid sjukdom. Syftet var attbelysa upplevelsen av hopp hos patienter. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där resultatetutgjordes av elva vetenskapliga artiklar. Känslorsom oro, rädsla kunde bli märkbara vid sjukdomoch känslor av hopplöshet dominerade. Hoppetansågs vara framåtdrivande och gav motivationatt kämpa vidare. Anhörigas stöd var viktigt föratt känna värde och stödet inifrån varbetydelsefullt för att finna hoppet.Sjuksköterskans inbringade hopp genom närvaro,aktivt lyssnande och uppmuntrande handlingar.Hopp var något som fanns inom varje patient ochupplevdes på liknande sätt oberoende avsjukdom. Det är av stor betydelse att belysa hoppi sjuksköterskeutbildningen, metoder för attinbringa hopp bör utvecklas och användas iklinisk verksamhet.

No description available.

Afasi är en vanligt förekommande komplikation efter stroke och innebär att de som drabbas får svårigheter att kommunicera. Att drabbas av kommunikationssvårigheter är en stor förändring i vardagen vilket medför att de drabbade behöver finna strategier för att  underlätta  i  den  nya situationen. Syftet  med  studien  var  att  belysa  patienters upplevelser av att leva med afasi. Studien är en litteraturstudie baserad på Axelssons modell (Axelsson 2012, s. 212). Nio kvalitativa artiklar har analyserats och resulterade i fyra teman; Förlust av kommunikativ förmåga; Finna nya kommunikationsvägar; Kommunicera med närstående och vårdpersonal samt Att leva ett nytt liv. Till dessa finns även elva subteman. Informanterna i studien har upplevt svårigheter med kommunikationen. Frustration, utanförskap och ensamhet var vanliga känslor som uttrycktes. Informanterna hade svårigheter att hitta ord och använde sig av olika strategier som till exempel bilder och sånger för att underlätta kommunikationen och uttrycka sina känslor. Stöd från både närstående och vårdpersonal, inställningen och hopp om en bra framtid visade sig ha en stor betydelse för informanternas återhämtning och välmående. I diskussionen diskuteras resultatet där mycket överensstämmer med ny forskning, de drabbade hade känslor av ledsamhet, frustration, ilska och utanförskap på grund av kommunikationssvårigheter. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal hade stort inflytande på den drabbades upplevelse och inställning till rehabilitering. Med mer kunskap hos närstående och vårdpersonal kan de som drabbats av afasi få hjälp genom den nya och främmande situationen.

Depression är en vanlig sjukdom i hela världen. I gruppen depressiva syndrom ingår en rad olika tillstånd, denna studie inriktar sig på egentlig depression och dystymi. Depression kan ses som ett kraftfullt fenomen som inte bara påverkar det psykiska välmående utan även det fysiska. Ökad kunskap om upplevelser av att leva med depression kan ge en bättre förståelse för individen. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med depression. En systematisk litteratursökning genomfördes i tre bibliografiska referensdatabaser. Sedan utfördes en relevansbedömning samt en kvalitetsgranskning, vilket resulterade i att nio vetenskapliga artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarnas resultat analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med ett manifest innehåll. Analysen resulterade i fem slutkategorier; att befinna sig på botten och inte känna igen sig själv, att inte längre orka det vardagliga livet, att ha svårt för sociala relationer, att behöva stöd och mötas av förståelse samt att finna nya sätt för att orka fortsätta leva. Slutsatsen var att vuxna personer med depression upplevde att hela deras liv påverkades negativt och livet kändes hopplöst. Att förmedla hopp har därmed en central roll i omvårdnaden av personer med depression. Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan stödja personerna med depression i det praktiska omvårdnadsarbetet.