Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Patricia Benners teori om kompentensstadium. Detta ramverk nyttjas för att beskriva vikten av klinisk erfarenhet under sjuksköterskors professionsutveckling. Klinisk erfarenhet anses vara grundläggande för sjuksköterskors utveckling i yrkesrollen (Benner, 1993). Bakgrund: Att åldras är en naturlig del av livet. Många människor vårdas palliativt vilket resulterar i att sjuksköterskor kräver kunskap och kompetens inom området. Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården uttrycker ofta att de vill göra gott för patienten samt anhöriga. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta inom den palliativa vården. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ forskning i form av vetenskapliga artiklar. Datasökningarna utfördes i databaserna Cinahl, MEDLINE, PsycINFO och PubMed. Artiklarna granskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) granskningsmall. Resultat: Visade för- och nackdelar med att arbeta inom den palliativa vården. Viktiga faktorer hos sjuksköterskor var ansvar, samarbete, känslor och tid samt resurser. En god palliativ vård grundades i sjuksköterskors tillgänglighet och närhet. Slutsats: Resultatet har visat att ett utbildningsbehov framträdde vilket pekar på att grundläggande utbildning inte är tillräcklig inom den palliativa vården. God kommunikationsförmåga, utbildning samt kunskap inom området kan vara alternativ som underlättar för sjuksköterskor.

Många människor idag drabbas av sjukdom som kan leda till organsvikt. Flertalet drabbade kan där av behöva genomgå en transplantation, för att personen i fråga ska ha en chans att överleva. Transplantation är en resultatrik metod som ger människor en andra chans till liv. De senaste åren har transplantationer ökat drastiskt i västvärlden, därför har den medicinska forskningen med åren varit tvungen att utvecklas. Listan över de patienter som väntar på en transplantation blir allt längre. Många tidigare studier talar om upplevelsen efter en transplantation, dock belyser få studier patientens upplevelser i väntan på en transplantation. Detta är något som den här studien kommer gå djupare in på. Studiens syfte är att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att vänta på ett nytt organ. Den här studien är en litteraturstudie, där totalt åtta artiklar har analyserats och använts till resultatet. Där ur skapades fem kategorier; att stå i standby – när livet begränsas av sjukdom, att lägga sitt liv i någon annans händer, att bekanta sig med döden, att uppleva hopp – det som håller patienten vid liv och att inte vara ensam – stöd från olika håll. Ur dessa kategorier har författarna sammanfattat hur patientens upplevelser och känslor i väntan på en transplantation kan yttra sig. Känslor så som ångest och oro, samt svårigheter med att inte kunna kontrollera sitt liv. Diskussionen talar om de huvudfynd författarna funnit i resultatet samt belyser vikten av vårdpersonalens roll relaterat till patientens upplevelser och känslor.

Det här examensarbetet beskriver en specifik optimeringsteknik och undersöker dess förmåga att öka exekveringshastigheten. Optimeringstekniken ersätter villkorliga hopp i form av if-satser med ovillkorligt hopp. Ett program har utvecklats som mäter exekveringstiden för flera små programkoder, som både använder respektive inte använder optimeringstekniken, så att de kan jämföras med varandra. Med hjälp av mätresultaten från programmet har optimeringstekniken utvärderats. Resultaten visar att optimeringstekniken inte kan öka exekveringshastigheten i de flesta av testerna, men i några specifika fall kan optimeringstekniken öka exekveringshastigheten.

Bakgrund: Vid livshotande lungsjukdomar såsom vid kronisk obstruktiv lungsjukdom, cystisk fibros, interstitiella lungsjukdomar och pulmonell arteriell hypertension finns möjligheten till förlängt liv vid en lungtransplantation. En lungtransplantation är endast möjlig om en donator eller donatorns anhöriga sagt ja till att donera organ vid konstaterad hjärndöd. När patienter är uppsatta på väntelistan finns risken att de hinner avlida innan det kommer passande lungor att tillgå. Sjukvården behöver tillhandahålla en avancerad medicinsk vård och en palliativ vård parallellt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med allvarliga lungsjukdomar erfar att vänta på lungtransplantation. Metod: En litteraturöversikt har utförts enligt inspiration av Forsberg & Wengström och Polit & Becks "niostegsmodell". Sökning efter resultatartiklar till litteraturöversikten gjordes i PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Tretton vetenskapliga artiklar inkluderades, tolv kvalitativa och en mixad metod. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt en granskningsmall av Willman, Stoltz & Bahtsevani. Resultat: I resultat framträdde tre huvudkategorier: utmaningar, trygghet och begränsningar i vardagen, därtill även subkategorier. Rädsla och osäkerhet varierade under väntetiden parallellt med tacksamhet och hopp om att fortsätta leva. Stöd från närstående, vänner, transplanterade och sjukvården var betydelsefullt under vänteprocessen. Diskussion: Litteraturöversiktens huvudfynd diskuterades utifrån bakgrund, tidigare forskning och begreppen lidande, mening och hopp i Travelbees omvårdnadsteori. Därtill diskuterades stödet från sjukvården i väntan på en lungtransplantation och dess svårigheter i att avgöra om och när palliativ vård skall sättas in till patienter som väntade på lungtransplantation. / Background: With life threatening lung diseases such as chronic obstructive pulmonary disease, cystic fibrosis, interstitial lung disease and primary pulmonary hypertension patients can live longer with a lung transplant. Lung transplantation is only possible if the donor is confirmed brain dead. A prerequisite is that consent has been given by the donor or their next of kin. There is, therefore, a risk that patients on the transplant waiting list die waiting for suitable lungs. Thus, it is necessary to provide medical care and palliative care simultaneously for these patients. Aim: The aim of this literature review was to investigate what experiences patients with serious respiratory diseases have while waiting for a lung transplantation. Method: A literature review has been completed using models developed by Forsberg & Wengstrom as well as the Polit & Becks "Nine-Stage Model". The literature search was done using PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Thirteen articles are included, of these twelve are qualitative and one uses a mixed method. All articles included were quality reviewed according to a template of Willman, Stoltz & Bahtsevani. Results: The results highlight three main categories: challenges, sense of security and limitations of daily life, as well as sub- categories. While waiting for transplant, the feelings of fear and uncertainty varied but ran in parallel with gratefulness and the hope of survival. Support from relatives, friends, other who had received transplants and health care professionals was meaningful during this time. Discussion: The key findings of this present literature review were discussed in the relation to prior research, and the light of Travelbees, three concepts of suffering, hope and meaning. Additionally, health care personnel’s support was deliberated, as well as the difficulties in deciding if and when to initiate palliative care for these patients.

No description available.

Det övergripande syftet i denna uppsats har varit att undersöka hur författare på 2010-talet från en ekumenisk huvudfåra i Sverige och Sydafrika förmedlar hopp till sina läsare. Utifrån två delvis kompletterande teorier om kristet hopp har jag format en teoretisk modell om ansvarsfullt hopp som tillsammans med frågeställningar utgjort ett analysredskap i läsningen av mitt källmaterial. Källmaterialet har utgjorts av uppbyggelselitteratur skriven av fyra författare, i Sverige respektive Sydafrika. Studiens frågeställningar var: på vilka sätt beskriver författarna hopp, vilka praktiker av hopp förordas, hur förhåller sig författarna till utmaningar i sina respektive kontexter?  Baserat på tron på Jesus uppståndelse så utgör hoppet en kärna i kristen tro. Många teologer, ekumeniska organisationer och kyrkliga företrädare har mot bakgrund av detta skrivit om kristet hopp. Många har även betonat betydelsen av kristet hopp i att möta samtida utmaningar. Vissa anser till och med att det kristna hoppet är nödvändigt för att möta dessa svårigheter. Min studies viktigaste bidrag har varit att kasta ljus över hur detta kristna hopp förmedlas i praktiken. I min studie har jag inspirerat till interkulturell teologi genom att jag utforskat olika sätt att förmedla kristet hopp i olika kulturella kontexter, jag har resonerat kring globala utmaningar såväl som svårigheter inom länder och satt kontextuell teologi om hopp i dialog med andra tolkningar av hopp. Jag har funnit att författarnas delvis kontextbundna, delvis gemensamma sätt att förmedla kristet hopp i uppbyggelselitteratur kan inspirera till interkulturell teologi om kristet hopp som svarar an på samtida gemensamma utmaningar. Min studie har därmed bidragit med ny teologisk forskning och kompletterar även forskning inom andra akademiska discipliner om hopp. Studien har dessutom bidragit till utvecklingen av en interkulturell teori om kristet hopp, som förhoppningsvis kan utgöra underlag för fortsatta studier.

Hopp är en individuell känsla och kan beskrivas på sådant sätt att en person har en tro, önskan eller förhoppning om att något ska gå väl eller en drivkraft för att komma framåt. Hoppet kan vara starkt förknippat till hur människor hanterar svåra diagnoser och sjukdomar såsom bröstcancer. Utifrån de problem som uppstår under behandling av bröstcancer, både fysiska som emotionella, så har sjuksköterskan en professionell roll att hantera dessa. Kvinnor med bröstcancer har behov av stöd i olika former. Familjen är vanligtvis det primära stödet men kompletteras ofta av andra med erfarenhet av bröstcancer, exempelvis deltagare i stödgrupper. Sjuksköterskan spelar likaså en viktig roll i kvinnornas liv och bör därmed ha kunskap om hur stöd påverkar känslan av hopp.  Syftet med studien var att beskriva vilket stöd kvinnor med bröstcancer upplever främja känslan av hopp. Metod Denna studie genomfördes i form av en litteraturöversikt. De databaser som användes för att söka artiklar var PubMed samt Cinahl. Vi använde oss av olika sökord för att få fram så relevanta artiklar som möjligt. Utifrån de artiklar vi fann använde vi oss av 15 stycken till vårt resultat.  Under analysen kom vi fram till att det fanns två kategorier; professionellt stöd samt ickeprofessionellt stöd. Dessa kategorier visade sig kunna påverka kvinnors upplevelse av hopp vid bröstcancer. Resultatet visar på att stödet från sjuksköterska, familj och andra med erfarenhet av bröstcancer är betydande för kvinnorna. Under vår analys kom vi fram till att stödet till kvinnorna kan vara både professionellt samt icke-professionellt. Vi kan konstatera att stödet från sjuksköterskan men även från familj och andra närstående är betydande för att kvinnor med bröstcancer ska kunna känna hopp.

Bakgrund Hopp beskrivs som en multidimensionell dynamisk livskraft som karakteriseras av en självsäker men ändå osäker förväntan. Återhämtning fokuserar på människans möjligheter och uppmuntrar henne att blicka framåt och våga sätta nya mål. Det är en resa inte en destination där målet är att människan ska få kontroll över sitt liv. Sjuksköterskan har en given plats för att främja återhämtning hos personer med psykisk sjukdom genom personcentrerad omvårdnad och omvårdnadshandlingar. Syfte Syftet med arbetet var att beskriva hopp och andra faktorers betydelse för återhämtning hos personer med psykisk sjukdom. Metod En allmän litteraturöversikt valdes med deduktiv ansats fokuserad på latent innehåll. 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa metoder framtogs genom databassökningar i PubMed och CINAHL. Dessa artiklar analyserades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat tematiserades i resultatavsnittet. Resultat Tre teman identifierades ”Hopp och välmående”, ”Relationer och stöd” och ”Delaktighet och mening” Resultatet visar att återhämtning är en process som påverkas av flera olika faktorer. Hopp behövs för att återhämtningen ska kunna påbörjas men även att hopp påverkar människans välmående. Relationer ökade människans möjligheter till återhämtning då goda relationer till hennes familj ökade stödnätverk och sociala gemenskap. Stödinsatserna behövde anpassas efter vårdtagarens behov och inkluderade hennes anhöriga. Delaktighet och mening behövdes då flera vårdtagare önskade en sysselsättning, detta ökade både deras delaktighet men även mening. Personer med psykisk sjukdom saknar ofta motivation och behöver aktiveras av vårdpersonalen. Slutsats Återhämtning är en stor process som påverkas av olika faktorer som, hopp, välmående, relationer, stöd, delaktighet och mening. Om god återhämtning ska uppnås behövs sjukvårdspersonalen inom psykiatrin måste ha god förståelse om detta, för att på bästa sätt utforma vården efter vårdtagarens behov och möjligheter.

SAMMANFATTNING Bakgrund Att leva i livets slutskede är komplext. Tankar och frågor av existentiell karaktär kan uppstå. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompenser och kan användas i den palliativa vården. Sjuksköterskan bör ha kunskap i palliativ vård och vad som är karaktäristiska symtom för patienter som lever i livets slutskede. Syfte Syftet var att beskriva betydelsen av hopp hos palliativa patienter i livets slutskede och hur hoppet kan främjas av sjuksköterskan. Metod Vald metod är allmän litteraturöversikt. Databaserna som användes var The Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I studien inkluderades 16 artiklar och artiklarnas innehåll analyserades. Resultat Två teman hittades; Patientens förutsättningar för att känna hopp och Grundläggande behov relaterad till livets slutskede. Resultatet beskriver hoppet som en dynamisk process som är föränderligt. Resultatet beskriver vidare att patientens förhållningssätt och erfarenheter påverkar hoppet. Det visade också på hur viktigt det är att som sjuksköterska vara inkännande, närvarande och ha tid att samtala om existentiella tankar med patienter. Slutsats Hoppet är av betydelse för patienter i livets slutskede och kan främjas genom att sjuksköterskan har kompetens i hoppets betydelse, arbetar på ett personcentrerat sätt och respekterar patientens individuella hopp. Nyckelord: Hopp, Palliativ vård, Personcentrerad omvårdnad, Sjuksköterska.

No description available.