Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en sjukdom som innebär att de motoriska nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar den viljestyrda muskulaturen förtvinar och bryts ner. Konsekvenser av detta är minskad muskelkraft och förlamning. Amyotrofisk lateral skleros är en obotlig sjukdom vilket gör det intressant att studera hur dessa personer erfar hopp. Syfte: Att beskriva hopp hos personer med amyotrofisk lateral skleros. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv inriktning genomfördes där dokumentärer analyserades. Resultat: Olika hopp beskrevs vid olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Framträdande i studien var att de flesta personer beskrev en önskan och ett hopp om att hitta ett botemedel tidigt i sjukdomsförloppet. När detta inte längre framstod som lika självklart blev hopp i form av socialt stöd och hopp om att leva i nuet mer framträdande i personernas beskrivningar. Slutsats: Personer som drabbas av amyotrofisk lateral skleros initialt hoppas starkt på att finna ett botemedel, men sedan kretsar hoppet mer kring de sociala relationerna. Ur klinisk synpunkt är det viktigt att som vårdpersonal bli mer medvetna om hur dessa personer upplever hopp för att möjliggöra att den egna identiteten och förmågan bevaras. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a disease in which the motor nerve cells in the brain and spinal cord, that activates the involuntary muscles, atrophy and breaks down. Consequences of this are decreased muscle strength and paralysis. It is an incurable disease which makes it interesting to study these people and how they experience hope. Aim: To describe hope in people with amyotrophic lateral sclerosis. Method: A qualitative study of deductive orientation was conducted where documentaries were analyzed. Results: Different types of hope were described at various times during the course of the disease. It was prominent that most people described a wish and a hope to find a cure early in the disease. Gradually hope in the form of social support and hope to live in the present appeared as more prominent. Conclusion: People who suffer from amyotrophic lateral sclerosis initially strongly hopes of finding a cure, but then the hope revolves more around social relationships. From a clinical standpoint, it is important that healthcare professionals become more aware of how these people experience hope to enable their own identity and ability preserved.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom där antalet diagnostiserade ökar. Sjuksköterskan kan i sitt yrke möta dessa patienter, därför är det en fördel att få en djupare insikt om dessa patienters upplevelser. I livets slutskede är upplevelsen av livskvalitet av betydelse. Begrepp som är betydelsefulla för livskvaliteten är hälsa, lidande och hopp. Syfte: Studiens syfte var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten i livets slutskede hos patienter med cancer. Metod: En litteraturbaserad studie som utgår från tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; viljan att fortsätta leva som vanligt, känslomässigt förhållande till andra och kunna hantera tankar och känslor om liv och död med nio underkategorier. Diskussion: För patienter medför det utmaningar i livet att insjukna i cancer. Utmaningar består av att hålla fast vid sina rutiner i det dagliga livet, sina relationer, finna mening och vara hoppfull. Konklusion: Studien belyser betydelsen av att vårdpersonal uppmuntrar och stödjer patienten i att hålla fast vid sociala kontakter eftersom sociala relationer är betydande för patientens livskvalitet. Studien påvisar att patienter kan känna sig obekväma när de tvingas tala om döden vid fel tillfälle, därför bör vårdpersonal vara lyhörda kring patientens mottaglighet att samtala om döden. / Background: Cancer is a common disease in which the number of diagnosed increases. In the nursing profession it’s possible to encounter this group of patient’s and therefore it’s an advantage to get a deeper insight of these patients' experiences. In the end of this patient’s life the experience of the quality of life is significant. Concepts that are important of the quality of life are health, suffering and hope. Aim: The aim of this study was to illuminate the factors that affect the quality of life of terminally ill patients with cancer. Method: A qualitative literature based study based on twelve qualitative research articles. Results: Three categories emerged from the analysis; the desire of continuing living as usual, emotional relationships to others and be able to manage thoughts and feelings about life and death with nine subcategories. Discussion: For patients, it brings challenges to life by developing cancer. Challenges of sticking to their routines of daily life, their relationships, find meaning and to be hopeful. Conclusion: The study highlights importance of encourage and support from the health professionals to help patient keep their social contacts, because it’s significant for the patient’s quality of life. The study demonstrates that patients may feel uncomfortable when forced to talk about death at the wrong time, therefore health professionals should be more keen about the patient’s susceptibility to talk about death.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse hopp, egenmakt samt stigmatisering kan ha i en återhämtningsprocess från psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades och individuella intervjuer med deltagare ur Högskolan Dalarnas erfarenhetspanel genomfördes. För att analysera empirin tillämpades en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande teman: att bli accepterad, hoppets förutsättningar samt normaliserande. Resultatet visade att hopp snarare var en produkt av återhämtningen än det var en bidragande faktor. Att bli accepterad främjade egenmakt och skyddade mot stigmatisering. Normaliserande faktorer som medmänsklighet och att se till de friska sidorna främjade egenmakt och bröt vanmakt. Uppsatsens resultat kan betraktas som erfarenhetsbaserad kunskap, vilket är en grundförutsättning för en evidensbaserad socialtjänst där brukarperspektivet betonas. / The aim of the present study was to investigate the importance of hope, empowerment and stigma in a recovery process of mental illness. A qualitative method was used and individual interviews with participants from Dalarna University experience panel was conducted. To analyze the empirical data a qualitative content analysis was applied which resulted in the following themes; To be accepted, hope conditions and normalizing. The results showed that hope rather was a product of the recovery than it was a contributing factor. To be accepted promoted empowerment and protected from stigma. Normalizing factors like compassion and to emphasize the healthy sides promoted the empowerment and broke impotence. Thesis results can be considered as experience-based knowledge, which is a prerequisite for evidence-based social service where the user perspective is emphasized.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer och för vissa blir cancer obotlig. Såväl besked om obotlig cancer som behandlingar skapar emotionellt kaos, lidande och påverkar patientens livsvärld. Kroppsliga förändringar begränsar även den fysiska, psykiska och sociala tillvaron. Palliativ vård bygger på teamsamverkan och har betydelse för att möta patienters mångdimensionella behov. Sjuksköterskan har ett ansvar och en roll att stödja och stärka patientens hopp och minska lidandet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Genom en kvalitativ metod har sex självbiografier analyserats med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Beskedet om obotlig cancer väckte existentiella tankar och känslor. Det fanns ett behov av att bearbeta och hitta ett förhållningssätt till sjukdomen. Närstående blev allt viktigare och deras stöd värdesattes. Hoppet spelade en betydande roll och det fanns en ständig strävan efter känslan av kontroll. Diskussion: Genom att sjuksköterskan stöttar patienten mentalt och emotionellt för att stärka förhållningssättet till cancerdiagnosen, kan en känsla av hopp och livskvalitet uppnås. För att uppnå en god palliativ vård är samverkan mellan vårdgivare är en viktig del. Slutsats: Att drabbas av obotlig cancer påverkar hela människans livsvärld. Stöd från så väl närstående som sjuksköterska är en viktig del av patientens välbefinnande. / Background: More people suffer from cancer and for some people it becomes incurable. Diagnosis and treatment cause emotional chaos and suffering which affects patients’ life world. Physical changes in the body cause limitation on patient’s physical, mental and social existence. Palliative care is important to meet patients’ multidimensional needs, as it is a team based practice. Nurse’s role and responsibilities are to give support and strengthen patients’ hope and reduce suffering. Aim: To illuminate patients’ experiences of living with incurable cancer. Method: Through a qualitative approach, six autobiographies were analyzed by a meaning analysis. Results: The notification of incurable cancer created existential thoughts and feelings. Patients’ needed a process to deal and find an approach to the disease. Support from the family became more important. Hope played an important role and patients’ had constant ambition for self-control. Discussion: By the support from the nurse, patients can find the approach to the cancer, strengthen the feeling of hope and quality of life. To achieve a good palliative care, collaboration between healthcare providers is an important part. Conclusion: Incurable cancer affects the patient's whole life-world. Support from the loved ones and the nurse is an important part for the patient's wellbeing.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Diagnosen kan vara ett svårt besked som medför oro. Sjukdomen kan behandlas med kirurgi där bitar av eller hela bröstet tas bort eller med cytostatika. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgift är att se personen med sjukdomen för att främja hälsa och välbefinnande samt att minska lidande. Hopp är viktigt för att uppleva livskvalité och sjukdomen kan präglas av såväl fysiska som emotionella faser, där upplevelsen av en förändrad identitet uppenbaras. Metod: En kvalitativ metod av narrativer ligger till grund för studien och analysprocessen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Resultat: Tre teman och sex subteman speglar resultatet. (1) Behov i en tid av oro; innefattar upplevelser av stöd och trygghet samt hantering av känslor. (2) En förändrad självbild; innefattar upplevelser av kroppsliga förändringar, vård och behandling. (3) Osäkerhet relaterad till ovisshet; innefattar existentiella tankar samt kvinnornas oro och rädsla. De teman som framkommer stödjer varandra och tillsammans visar de upplevelser av hur det är att leva med bröstcancer. Konklusion: En inblick i upplevelserna kan ge sjuksköterskor möjlighet att identifiera och bemöta kvinnornas varierande behov. / Background: One of the most common cancers among women in Sweden is breast cancer. The diagnos can be a hard message which can bring worries. It can be treated with surgery were the whole breast or peace’s of the breast is removed or with cytostatic. The nursing role is to see the person with the disease in order to promote health and well-being and to minimize the suffering. Hope is important to experience quality of life and the disease can be influenced by physical and emotional phases where a changed identity is experienced. Method: A qualitative method of narratives is used in the study and analysis. Aim: To describe womens experiences of living with breast cancer. Result: Three themes and six suthemes is shown. (1) Needs in a time of worries; comprises support and safety, managing the different emotionals. (2) A changed self-image; comprises the experiences of physical changes, care and treatment. (3) Uncertainty related to incertitude; existential thoughts, womens fears and worries. The themes are supporting each other and together they shows experiences of living with breast cancer. Conclusion: An insight in the experiences can give nurses an opportunity to identify and respond to womens different needs.

Bakgrund: Humant immunbristvirus, HIV, är ett virus som angriper kroppens immunsystem. Acquired immunodeficiency syndrome, AIDS, utvecklas från HIV efter lång tid utan behandling. I samhället råder det okunskap och rädsla kring sjukdomen vilket skapar stigmatisering och diskriminering som dagligen påverkar de som lever med HIV/AIDS. Attityden mot HIV-smittade personer är hos många negativ. Det finns sjuksköterskor som inte vill behandla HIV-smittade på grund av rädsla och okunskap. Att få diagnosen är livsomställande och att handskas med det är inte lätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med HIV/AIDS i Norden. Metod: Litteraturöversikten baserades på sex kvantitativa och sju kvalitativa artiklar för att få en fördjupad kunskap och en överblick över kunskapsläget för hur det är att leva med HIV/AIDS i Norden. Resultat: I resultatet framkommer det tre kategorier som tillsammans ger en överblick om hur det är att leva med HIV/AIDS. Dessa kategorier är; anpassning till ett nytt liv, hålla hemligt eller komma ut och begränsad sexualitet. Stigmatisering påverkade personernas syn på sig själva och deras beslut kring avslöjandet av sjukdomen. Slutsats: Personer som lever med HIV bemöts ofta med okunskap, fördomar och avståndstagande, därför är bemötandet avgörande. Litteraturöversikten bidrar med information och kunskap som senare kan användas av vårdpersonal för att få en djupare förståelse för personer som lever med HIV. Sjuksköterskan bör ha kunskap om HIV/AIDS för att på bästa sätt kunna ge god omvårdnad, då okunnighet och fördomar i samhället ansågs vara värre än själva sjukdomen.Nyckelord: / Background: Human immunodeficiency virus, HIV, is a virus that attacks the immune system of the body. Acquired immunodeficiency syndrome, AIDS, develops from HIV if it is left untreated. There is a lack of knowledge and fear in the community, which creates stigmatization and discrimination towards the disease. This is affecting those who are living with it daily. The attitude towards HIV-infected individuals is negative. Some nurses are not willing to care for persons with HIV because of fear and lack of knowledge. The diagnosis alters the person’s previous life and to deal with the disease is not easy. Aim: The aim was to describe how it is to live with HIV/AIDS in the Nordic countries. Method: The literature review was based on six quantitative and seven qualitative articles chosen to get a deeper understanding and an overview of knowledge about how it is to live with HIV/AIDS in the Nordic countries. Result: The analysis resulted in three categories that together formed an overview of the life with HIV/AIDS. These categories are; adjusting to a new life, keep secret or come out and limited sexuality. Stigmatization affected the individuals’ view of themselves and their decisions concerning disclosure. Conclusion: People living with HIV are often countered with ignorance, prejudice and distance, therefore the encounter is important. The literature review contributes with information and knowledge that can be used by health professionals to receive a deeper understanding for people living with HIV. Nurses should have knowledge about HIV/AIDS to be able to provide good care. Lack of knowledge and prejudices in the community was considered worse than the disease itself.

Bakgrund: Ryggmärgens huvudsakliga funktion är att skicka och ta emot nervimpulser för rörelse och känsel. När en ryggmärg skadas innebär det förluster eller nedsättningar av kroppsliga funktioner och förmågor. Omfattningen av funktionsnedsättningen är beroende på vilken nivå i ryggmärgen som skadan sker. Vid en traumatisk ryggmärgsskada har omvårdnaden en stor betydelse för den fortsatta hälsan och sjuksköterskor har beskrivit att de har en mångsidig roll i arbetet. Att ha en funktionsnedsättning kan innebära ett behov av hjälp från andra personer, samt upplevelser av utanförskap och en exkludering från samhälleliga arenor. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med en traumatisk ryggmärgsskada. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar; elva kvalitativa och en med mixad metod från databaserna CINAHL complete och Psycinfo. Vid sökning i databaserna användes ämnesord som Spinal Cord Injuries, Patients attitudes. Artiklarna har analyserats i enlighet med Fribergs metod. Resultat: Två huvudteman identifierades utifrån Roys adaptionsmodell, Adaptiv respons och ineffektiv respons. Varje huvudtema har tillhörande underteman. Under adaptiv respons återfanns, anhörigas roll i vardagslivet, hoppets betydelse, nya insikter och förändrade perspektiv och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Under ineffektiv respons återfanns upplevelser av att vara beroende, upplevelser av en förändrad identitet, viljan att avsluta sitt liv, upplevelser av ett förlorat hopp och livets ständiga kamp. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor respektive svagheter. Under rubriken resultatdiskussion diskuteras litteraturöversiktens viktigaste resultat som var anhöriga, hopp, psykisk ohälsa och aktiviteter mot litteraturöversiktens bakgrund, ny litteratur samt mot Roys adaptionsmodell. / Background: The Spinal cord's main function is to send and receive nerve impulses for movement and sensation. Damage of the spinal cord means loss or impairment of bodily functions and abilities. The extent of the disability depends on the level of the spinal cord injury. At a traumatic spinal cord injury, care has a great importance for the continued health. Nurses have described that they have a versatile role in that work. Having a disability can mean a need for help from other people and the experiences of alienation and exclusion from social arenas. Aim: To illustrate people's experiences of living with a traumatic spinal cord injury. Method: A literature review based on twelve scientific articles; eleven qualitative and one with mixed method from the databases CINAHL Complete and PsycINFO. When searching in the databases, some of the terms that was used were Spinal Cord Injuries, Patients, Attitudes. The articles were analyzed according to Fribergs method. Results: Two main themes were identified from the Roy Adaptation Model, adaptive response and ineffective response. Each main theme has related sub-themes. Sub themes in adaptive response are, relatives role in everyday life, importance of hope, new insights and altered perspectives and the importance of meaningful activities. In ineffective response there are experiences of being dependent, experiences of an altered identity, the desire to end one’s life, experiences of a lost hope and life's constant struggle. Discussion: In the method discussion, strengths and weaknesses of the method are discussed. Under the heading discussion of results, the most important results of the literature overview that were relatives, hope, mental health and activities are discussed in comparison with the results overview background, new literature and Roy's adaptation model.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter med en obotlig sjukdom samt tillstånd där patienten inte förväntas att överleva sjukdomen eller tillståndet. Hopp är viktigt att eftersträva inom den palliativa vården, där sjuksköterskan har en betydande roll. Det är svårt att förmedla hopp till svårt sjuka patienter, och därför är kunskapen om hur det kan förmedlas viktig. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor förmedlar hopp till patienter i livets slutskede. Metod: En innehållsanalys gjordes där en kvantitativ och åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade i en kategori; kommunikation i palliativ vård med tre subkategorier; kommunikation om fokus på livet, sjuksköterskans närvaro vid kommunikation och kommunikation om döden. Slutsats: Resultatet i studien visar att kommunikation med patienter angående döden var en svårighet för sjuksköterskor. Där rädsla för att patienten skulle förlora hoppet helt är en stor del till varför sjuksköterskor valde att undvika att tala om döden. När sjuksköterskor har vågat bemöta patienten i fråga om döden påvisade detta positiva effekter hos patienten då de hade uppnått en acceptans av den obotliga sjukdomen och hade på så vis kunnat behålla hoppet. Studien påvisar vikten av att sjuksköterskor vågar kommunicera med patienten om döden. / Background: The definition of palliative care is to give treatment to patients with incurable disease when the patient is not expected to survive the disease. Hope is important to strive for in palliative care, where the nurse has a significant role. It is difficult to convey hope to critically ill patients, and therefore the knowledge of how it can be conveyed is important. Aim: To describe how nurses can convey hope to patients in palliative care. Method: A content analysis was made where nine scientific articles were audited. Results: The nine scientific articles that were audited resulted in one category; communication in palliative care with three subcategories; communication about focus in life, nurse’s presence when communicating and communication about death. Conclusion: The results of this study indicated that communication with patients about death was a difficulty for nurses. Where fear of patient losing their hope was a big part of why nurses choose to avoid talking about death. When nurses have had the courage to talk about death with the patient it has shown positive effects within the patient where they have reached an acceptance of the incurable disease and they have been able to keep their hope. The study has shown how important it is that nurses dare to communicate with patients about death.

Bakgrund: I Sverige är de vanligaste formerna av cancer prostata- och bröstcancer. En stor andel av patienterna diagnostiserade med cancer är i behov av palliativ vård på hospice eller inom hemsjukvården. Dessa patienter hamnar ofta i sorg och hoppet kan bli centralt i den sårbara situationen. Sjuksköterskan bör ge möjlighet för patienterna att få en värdig död, främja livskvalitet och stödja närstående. Syfte: Syftet var att undersöka känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativa slutenvården och palliativa hemsjukvården. Metod: Litteraturöversiktens metod formades efter Friberg. Tio vetenskapliga artiklar valdes från databaserna Cinahl Complete, PubMED samt PsychINFO. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Resultatet delades upp i tre huvudteman och sju subteman; Aspekter av hopp med subteman Hopp och hopplöshet samt Livskvalitet; Skapa hopp med subteman Behov av hopp, Autonomi; Motstridiga känslor i livets slut med subteman Acceptans och Inför döden. Resultatet visade att känslan av hopp hos patienter med cancer inom palliativ vård ofta pendlar mellan hopp och hopplöshet. Diskussion: Resultatdiskussionen tar upp nyckelresultaten hopp och hopplöshet som visades sig i resultatdelen. Katie Erikssons teori om hopp, vårdrelationen och lidande diskuteras. Vidare beskrivs hoppets betydelse för patienterna och hur detta skiljer sig bland olika patientgrupper. Även patienters psykiska hälsa diskuteras då ångest och depression kan förekomma bland dessa patienter. / Background: The most common form of cancer in Sweden is prostate- and breast cancer. A large proportion of the patients diagnosed with cancer are in a need of palliative care at the hospice or at home care. These patients often end up in grief, and hope is central to that vulnerable situation. The nurse should enable patients to receive a dignified death, promote quality of life and support close relatives. Aim: The aim was to investigate the feeling of hope among patients with cancer in palliative care and palliative home care. Method: The literature review method was formed after Friberg. Ten scientific articles were selected from the databases Cinahl Complete, PubMed and PsychINFO. The articles were both qualitative and quantitative. Results: The result was divided into three main themes and seven sub-themes; Aspects of hope with the subthemes Hope and Hopelessness and Quality of life; The creation of hope with the subthemes Need of hope, Autonomy; Contradictory emotions at the end of life with the subthemes Acceptance and Facing death. The result showed that the feeling of hope in patients with cancer in palliative care often commutes between hope and hopelessness. Discussion: The findings discuss the two keyresults hope and hopelessness that appeared in the results. Katie Eriksson’s theory of hope, the caring relationship and suffering is discussed. Further, it describes patients significance of hope and how this differs among different patient groups. Even patients' mental health is discussed when anxiety and depression can occur among these patients.

Bakgrund: Lungcancer är den cancerform med högst mortalitet. Att drabbas av lungcancer kan leda till att personen upplever olika känslor som rädsla, uppgivenhet och hopp vilket är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap och förståelse om. Sjuksköterskors uppgift är att främja den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan hos personer de vårdar genom ett personcentrerat arbetssätt. Syfte: Att beskriva upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och deduktiv ansats. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Polit och Becks modell användes i analysprocessen. Resultat: Analysen resulterade i två teman som beskrev upplevelsen av hopp hos personer med lungcancer. Det första temat var hälso- och sjukvårdens betydelse med tillhörande underteman att ha tilltro till medicinsk behandling och att få ett gott bemötande. Det andra temat var inneboende resurser med underteman att ha en religiös tro, att ha en meningsfull resterande tid och att tänka positivt. Slutsatser: Upplevelsen av hopp är betydelsefull hos personer med lungcancer. Det är en positiv känsla och en önskan kring vad personen vill ska ske i framtiden. Sjuksköterskor har därmed en betydande roll för att stärka hoppet hos personer med lungcancer genom sitt bemötande och förmåga till att arbeta personcentrerat. / Background: Lung cancer is the type of cancer with the highest mortality. When receiving a lung cancer diagnosis, feelings like fear, despair and hope can arise, which is important for nurses to know and understand. The role of the nurses is to promote the physical, psychological, social and spiritual well-being of the people they care for by providing person-centered care. Aim: To describe the experience of hope among people with lung cancer. Method: A literature review with qualitative design and a deductive approach. Thirteen qualitative articles were included in the result. Polit and Beck’s model was used in the analysis process. Result: The analysis resulted in two themes which described the experience of hope among people with lung cancer. The first theme was the significance of healthcare with the associated subthemes to have faith in medical treatment and to receive a good encounter. The second theme was intrinsic resources with the following subthemes: to have a religious belief, to have a meaningful remaining time and to think positively. Conclusions: The experience of hope is meaningful among people with lung cancer. Hope is a positive feeling and a wish for the individual’s future. Nurses have a significant role in empowering the hope of people with lung cancer through their communication and ability to remain person-centered.