Afasi är en komplikation som kan drabba en människa efter insjuknande med stroke. Afasi innebär en bristande förmåga att använda sig av språket vilket är en följd av en hjärnskada. Kommunikationssvårigheter påverkar individens livsvärld vilket medför en känslomässig kamp för den drabbade. Syftet med denna studien är att beskriva afasi utifrån ett patientperspektiv. Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar lästs igenom och analyserats utifrån Axelssons modell (2012).  Resultaten från de tio artiklarna bildade fyra kategorier: En förändrad kommunikativ värld; Att känna samhörighet och delaktighet; Relationer och En ny livsvärld. De fyra kategorierna delades upp i elva subkategorier. I resultatet framkom att de flesta som insjuknade i afasi upplevde en förändrad livsvärld. Många upplevde att omgivningen hade brist på förståelse och kunskap för vad afasi innebar, vilket påverkade deras självförtroende negativt i deras nya roll. Betydelsefulla relationer och delaktighet uttrycktes som viktigt för att kunna känna välbefinnande och få en god livskvalitet och kunna leva framgångsrikt. Att vara eller leva framgångsrikt innebär god ekonomi och lyckad karriär. Denna studie bidrar till en fördjupad kunskap och förståelse för upplevelser av afasi utifrån ett patientperspektiv. Upplevelserna är överlag liknande hos de flesta som lever med afasi, men alla individer har sin egen unika upplevelse. Ökad kunskap är därför viktigt inom detta område för att underlätta rehabiliteringen för dessa individer och skapa hopp och tro om framtiden.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att se om ett plyometriskt idrottspecifikt belastat träningsprogram har inverkan på hopphöjd inom konståkning. Det sekundära syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan hopphöjden i enkel axel (1A) på is, 1A på mark, CMJ(a) och SJ.Specifika frågeställningar:○ Hur stor inverkan på hopphöjd i 1A på is ger idrottsspecifik plyometrisk markträning med ankelvikter?○ Vilken korrelation i hopphöjd finns mellan CMJ(a), SJ, 1A på mark och 1A på is?○ Går 1A på mark att använda som mätredskap för hopphöjden på is? Metod: Studien använde en kvantitativ metod för att ta reda på hopphöjden i 1A is och mark, CMJ(a) samt SJ. 16 försökspersoner medverkade i studien ålder 17 ±2 år. Krav för deltagande var tävlingsåkare, med test Basic 2 och Fri 2. Försökspersonerna randomiserades till test- samt kontrollgrupp där testgruppen implementerade en plyometrisk träningsslinga med vikter utöver deras ordinarie träning två ggr/v, under fyra veckor. Kontrollgruppen gjorde ingen förändring i sin träning under träningsperioden. Vid testerna filmades tre 1A på is, två 1A från vardera riktningen på mark, två CMJ(a) samt två SJ. Hopphöjden fastställdes via videoanalys i Darthfish. Resultat: Resultatet visade att hopphöjden ökade i genomsnitt för testgruppen med 25 % i 1A på is (P<0.05) och 23 % i 1A på mark (P<0.05). Resultatet visade ingen signifikant förbättring i SJ och CMJ(a) för testgruppen. Kontrollgruppen visade ingen förändring i något av hoppen. Studien visade på en stark korrelation (r= 0.949, P<0.05) i hopphöjden mellan 1A på is och mark, mellan 1A på is och SJ samt CMJ(a) visades svag korrelation. Slutsats: Studien tyder på en ökad rörelsespecifik neuromuskulär aktivering i 1A (mark och is) då man implementerar idrottsspecifik plyometrisk träning med vikter till sin ordinarie träning. Detta gör att man kan hoppa högre på is och därmed öka möjligheten att förbättra sin prestation.

Background: The development of society and the ongoing medical change have contributed to the development of palliative home care. It has become increasingly common for patients to choose to be treated palliatively at home. One of the key concepts in healthcare is the well-being, this term can be seen as a subjective concept and closely linked to quality of life. Well-being means experiencing mild suffering and being satisfied with their life situation. Healthcare professionals working in palliative home care describe several factors that they consider to be of importance to the patient's experience of well-being and good palliative care. Aim: To illuminate affecting factors of well-being in adult patients in the palliative home care. Method: This degree project has been carried out as a literature review where 13 scientific articles have been studied. The articles were analyzed by Friberg’s method and the foundations and differences regarding the patient's perception of well-being were presented in three themes. Results: Based on analysis of scientific articles, three themes were created: relationships, hope and a secure base. The perception of well-being in patients proved to be linked to factors affecting a secure base, hope and relationships. Discussion: The method was discussed based on the chosen method and the articles strengths and weaknesses. The result was discussed based on other studies in the same areas as well as Calista Roy’s adaptation model.

Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

Personliga ombud (PO) arbetar för att stötta personer med allvarlig psykisk ohälsa till återhämtning och egenmakt. Syftet med denna studie är att undersöka personliga ombuds upplevelser och erfarenhet av att möta klienter som är suicidnära, hur samarbetet med dessa klienter ser ut samt att undersöka vilken typ av stöd ombuden upplever att de behöver för att kunna utföra sitt arbete och samtidigt skydda sig själva från sekundära trauman som kan medfölja en klients suicidförsök eller fullbordat suicid. Telefonintervjuer genomfördes med sex personliga ombud som är yrkesverksamma i sex olika kommuner i Sverige. Empirin presenteras i fem teman: intersubjektivitet och empati, risk för sekundärtrauma och emotionell påverkan, distant närhet, arbetsmetoder och förhållningssätt, och individuella och formella stödsystem. Resultaten visar att relationen till klienten är utgångspunkten för att utveckla arbetsmetoder som främjar hopp och återhämtning men som samtidigt sätter PO i risk för emotionell påverkan som går ut över arbetsliv och privatliv. För att förebygga detta beskrivs vikten av att hålla en balans mellan distans och närhet i den personliga relationen till klienter, en trygg arbetsmiljö med tillitsfulla interpersonella relationer till kollegor och tillgång till handledning och annat professionellt stöd. Ombuden använder metoder som är suicidpreventiva med få dödsfall trots att ett relativt stort antal klienter uttrycker suicidala tankar. / Personal ombudsman (PO) is working to support persons with severe mental health problems in their path to recovery and empowerment. This work requires a close and trustful relationship between PO and client. The clients sometimes experience suicidal thoughts which is a factor that the PO needs to acknowledge. The purpose of this study is to examine the experience of PO in working with suicidal clients, how that work is conducted and to find out what kind of support the PO:s need to be able to do their job and at the same time protect themselves from secondary trauma that could follow a clients attempted or completed suicide. Phone interviews were conducted with six PO who is working in six different parts of Sweden. The data are presented in five themes: intersubjectivity and empathy, the risk of secondary trauma and emotional affect, distant closeness, work methods and approaches and individual and formal support systems. The results indicate that the relationship with the client is the starting point for the development of work methods that supports hope and recovery but at the same time puts the PO in risk of emotional affect that in turn can affect personal and professional life. To prevent this risk a balance between distance and closeness in the relationship with the client is needed as well as a safe and supportive working environment and access to supervision and other professional support is needed. PO is using methods that supports suicide prevention with relatively few deaths despite the frequency of clients expressing suicidal thoughts.

Bakgrund: I dag överlever fler sin cancerdiagnos till följd av förbättrad biomedicinsk teknik. År 2018 rapporterade socialstyrelsen att 63 000 individer drabbats av malign cancer. Detta är ett stort nationellt hälsoproblem och ställer höga krav på hälso- och sjukvården. Cancer innebär fysiskt och psykiskt lidande för patienten och är grund till tröstande omvårdnad. Tröst har ifrågasatts som en omvårdnadsåtgärd samt om det är en uppgift som sjuksköterskan skall utföra. Syfte: Var att belysa vad patienten upplevde som tröstande vid livshotande cancersjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med 10 vetenskapliga resultatartiklar varav nio med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats som har granskats, bearbetats och analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. Resultat: Tröst är mångdimensionellt och subjektivt. Kommunikation, utbildning och personcentrerad vård var viktiga för att patienten skall kunna erhålla tröst. Andra faktorer som gav patienten tröst var interaktion med sjuksköterskan, spirituell närvaro och hopp. Konklusion:Viktiga relationer gav patienten tröst och hopp. Relationen mellan spirituell närvaro och viktiga relationer stärkte varandra. Kommunikation och interaktion med sjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal var betydelsefull för att erhålla en bättre livskvalitet samt finna en väg till tröst. När patienten upplevde sig komfortabel och ren i sin kropp kunde patienten uppleva sig stark och därigenom få framtidshopp samt behållen värdighet. / Background: Today, more people survive their cancer diagnosis as a result of improved biomedical technology. In 2018, the National Board of Health reported that 63,000 individuals were affected by malignant cancer. This is a major national health problem and places high demands on health care and hospitals. Cancer means physical and mental distress for the patient and is the basis for comforting nursing. However, comfort has been questioned as a nursing measure and whether it is a task that the nurse should perform. Aim: The aim was to enlighten what patients experience as comforting in a life-threatening cancer decease. Method: A general literature study with10 scientific articles, nine with qualitative approach and one with quantitative approach. Reviewed and analyzed by using Fribergs five step model (Friberg, 2017). The articles have been reviewed in accordance with Carlsson och Eimans (2003) schedule for review. Result: Consolation is multi-dimensional and subjective. Communication, education and person-centered care were important for the patient to receive comfort. Other factors that allowed the patient comfort was interaction with the nurse, spiritual presence and hope. Conclusion: Important relationships gave the patient consolation and hope. The relationship between spiritual precence and other close relations fortified eachother. Communication and interaction with the nurse and other health care professionals was important in obtaining a better quality of life and finding a way to consolation. When the patient felt comfortable and clean in his or her body, the patient could feel strong and thereby gain future hope and maintained dignity.

Bakgrund Trots utveckling inom cancerbehandlingär obotlig. När det står klart att cancern inte är botbar inleds den palliativa vården som har som syfte att höja patientens livskvalité under tiden som finns kvar när kurativ behandling avslutas. Att befinna sig i det palliativa skedet innebär en sårbar situation för patienten, då sjuksköterskan måste vara beredd att möta patientens reaktioner och behov. Syfte Syftet var att utifrån självbiografier beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat Två kategorier framkom: Sökande efter mening och En negativ spiral. Dessa delades i fem subkategorier: Tillitens betydelse, Närståendes betydelse, Motivation för att kämpa vidare samt Att tappa fotfästet och Den psykologiska påfrestningen. Slutsats Att bli diagnostiserad med obotlig cancer kan vända livet upp och ner för patienten. Ett nytt ljus kastas över ens hela existens och helt plötsligt blir sjukdomen en stor del av vardagen och döden, en oundviklig verklighet som kommer alldeles för snabbt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa förändringar i patientens liv för att kunna möta dem utifrån deras förutsättningar.

Flertalet studier världen över har visat att ungdomar och skolelever ofta ser pessimistiskt på framtiden i förhållande till miljöfrågor. Negativa känslor som hopplöshet och maktlöshet leder inte sällan till olika psykologiska hanteringsmekanismer som bland annat kan innebära att individen tar avstånd från miljöproblemen, till exempel genom att förneka allvaret eller genom att ta avstånd från ansvar. Lyckligtvis finns också hanteringsmekanismer som utifrån de negativa känslorna kan aktivera även positiva känslor, till exempel hopp. Flera forskare har uppmärksammat betydelsen av hopp för att ungdomar ska hitta motivation för att engagera sig i miljö- och hållbarhetsfrågor, och flera har också framhållit vikten av att hopp och känslomässiga aspekter inkluderas i miljöundervisningen. I den här studien undersöker jag hur några biologilärare på gymnasiet resonerar kring undervisning som kan bidra till att stödja elevers hopp och engagemang i förhållande till miljöfrågor. Studien är kvalitativ och enskilda intervjuer används för att samla in uppgifter kring lärarnas uppfattningar, erfarenheter och idéer om hur miljöundervisningen i biologi kan stödja elevers hopp och engagemang. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultaten utgörs av sex huvudsakliga kategorier som sammantaget representerar de tillfrågade lärarnas uppfattningar med avseende på betydelsefulla delar i miljöundervisningen som kan stödja elevers hopp och engagemang i miljöfrågor.

Föreliggande studie avser beskriva lärares uppfattningar om främjande respektive hindrande faktorer för elevers driv i problemlösning samt deras påverkansmöjligheter. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Det empiriska underlaget har analyserats med stöd av ett ramverk i linje med begreppet grit, vilket i studien efterliknar betydelsen av driv. Studiens resultat visar en komplexitet i formandet av driv, där potentiellt hindrande och främjande faktorer ses som många. Det är viktigt att lärare är medvetna samt beaktar dessa faktorer för att skapa förutsättningar för elevers genomförande av problemlösningsuppgifter på ett utvecklande och drivande sätt. Detta utmynnar i en slutsats om att lärare har en betydande roll i arbetet mot drivna elever, samtidigt som det finns aspekter bortom skolan och dess direkta påverkansmöjligheter. Hopp verkar vara en av de mest omfattande och komplexa faktorerna för elevers driv och dessutom en förutsättning att beakta för utveckling. Studien indikerar också på att det är denna faktor som är svårast att nå och arbeta kring. / This paper aims to describe teachers’ perceptions of promotive and obstructive factors for pupils’ effort in problem solving, and their opportunities for impact. The study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with authorized primary school teachers. The empirical evidence was analyzed with a framework in line with the concept of grit, which in the study compares to effort. The study’s result shows a complexity in the formation of effort, where potentially promoting and obstructing factors are seen as many. It is evident that it is important for teachers to be aware of and to take these factors into account in order to create the conditions for pupils to carry out problem solving tasks with effort in a developing way. This leads to the conclusion that teachers have a significant role in the work towards students with effort, although there are aspects beyond the school and its opportunities for impact. Hope seems to be one of the most comprehensive and complex factor for student’s effort and also a condition to consider for development. The study also indicates that this factor is one of the most difficult to reach and develop.

Förmågan att generera kraft kan korrelera med individens prestationsförmåga i idrotter, sprint- och hoppträning kan gynna prestationsförmågan inom vissa idrotter. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns korrelation mellan prestation i 5RM knäböj med skivstång och enbenslängdhopp. Vidare undersöktes även hur 5RM relaterat till kroppsvikt påverkade hopplängd, skillnader mellan män och kvinnor och skillnad i hopplängd mellan dominant och ickedominant ben. Totalt 37 motionärer rekryterades, 15 kvinnor och 22 män (35 ± 11 år), alla var erfarna av knäböj med skivstång. Deltagarna fick efter uppvärmning utföra en maxprestation i horisontella enbenshopp, vila 8 minuter och hitta sitt 5 RM i knäböj. Resultatet visade på svag positiv, statistiskt signifikant korrelation mellan hopplängd och muskelstyrka mätt i 5 RM knäböj (r= 0,4 p<0,05), samt svag icke signifikant korrelation (r= 0,21, p>0,05) då hänsyn till kroppsvikt togs.  Män hoppade 310,2 ± 39,6 cm vilket var signifikant (p<0,05) längre än kvinnor som hoppade 266,3 ± 47,3 cm, mellan dominant och ickedominant ben visades ingen signifikant skillnad i hopplängd. Resultaten visade på ett signifikant svagt samband mellan 5 RM knäböjtest och enbenstest för hoppförmåga. Resultaten kan tolkas som att testen mäter olika fysiska förmågor dock har muskelstyrkan betydande inverkan på hoppförmågan. / The performance in sports may be determined by the ability to generate power. Sprinting and jumping in training can be beneficial to the athletes´ ability to perform explosive type of sports. The aim of this study was to examine the relationship between single leg hop for distance and a) back squat strength, 5 Repetition Maximum and b) back squat 5 Repetition Maximum correlated to body weight. A secondary aim was to examine the hop performance of dominant and non-dominant leg between males and females. 37 recreational individuals participated in the study, 15 women and 22 men (35 ±11years), all subjects were used to squatting. After warm up, the subjects were told to make a single leg hop for max distance, (3 tries) rest 8 minutes before squatting up to a 5 RM back squat.  The results showed that there was a positive correlation between total jump length (right + left leg) and 5 RM max weight (r= 0,4 p<0,05) and a significant difference in total jump length between males and females (p<0,05) but no difference in jump length between dominant and non-dominant leg between the subjects. Participants´ familiarity of jumping activities may have influence the outcome of this study.