Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.

Syftet var att undersöka livsmål hos yngre män och kvinnor (20-30 år) utifrån ett autobiografiskt minnesperspektiv. Mätinstrumentet bestod av en enkät med tio frågor baserade på tidigare forskning. Resultatet visade på få skillnader mellan män och kvinnor gällande mål utifrån ett autobiografiskt perspektiv. Skillnaderna var att kvinnor generade fler mål än män i målkategorierna ekonomi och nära relationer inom tidsperspektivet 1 år framåt i tiden samt i målkategorierna nära relationer och hälsa inom tidsramen 5-10 år framåt i tiden. Inom tidsramen 1 år bakåt genererade kvinnor fler mål än män, i målkategorin socialt liv. Kvinnorna angav återigen fler mål än männen, men i målkategorin hälsa, inom tidsramen 5-10 år bakåt i tiden. Ingen signifikant skillnad fanns mellan könen gällande grad av målinriktning. Respondenternas åsikter (oberoende av kön) angående hur stor kontroll de har över sina mål (1 år framåt respektive 5-10 år framåt) samt hur sannolikt de tror att det är att dessa mål kommer att inträffa, visade på signifikanta skillnader mellan de olika tidsperspektiven samt måltyperna (minst vs. mest sannolikt att de inträffar). / The aim was to investigate the life goals of young men and women (20-30 years) from an autobiographical memory approach. The measuring instrument consisted of a survey of ten questions based on previous research. The results indicated few differences between men’s and women’s goals from an autobiographical perspective. However, women compared to men generated more economy and close relationships related goal in a 1 year forward time perspective, and close relationships and health related goals in a time frame of 5-10 years ahead. In the time frame of 1 year back in time, women generated more social life goals than did men, and in the time frame of 5-10 years back in time women generated more health goals than did men. No significant difference between the sexes was found concerning level of goal-orientation. The views of the respondents (gender-independent) concerning level of goal control (1 year ahead, 5-10 years ahead), and their views of the probability of goal-fulfillment indicated significant differences between the time perspectives and types of goals.

Varje år drabbas ca 300 barn av någon form av cancer i Sverige. Att ett barn insjuknar i cancer påverkar inte bara det sjuka barnet utan även föräldrarna. Cancerdiagnosen skapar en krissituation hos hela familjen. I samband med denna krissituation uppkommer även begreppet hopp. Föräldrars hopp i upplevelsen av att ha ett barn med cancer. För att föräldrarna ska kunna ha en chans att klara av den krävande situationen är det av betydelse att belysa de faktorer som kan påverka hoppet hos föräldrarna på ett positivt eller negativt sätt. Vad kan sjukvårdspersonalen göra för att eliminera de faktorer som utgör ett hot mot hoppet samt hur hopp ska upprätthållas. Vilket svarar mot litteraturstudiens syfte. Fem kategorier har identifieras som speglar resultatet för att beskriva faktorer som främjar och hotar hoppet; Kunskap ger hopp, Socialt stöd ger hopp, Familjecentrerad vård ger hopp, Hot mot hoppet och Framtidstro ger hopp. Är föräldrarna väl informerade, får socialt stöd från familj, vänner och andra föräldrar i liknande situation och har framtidstro gör det att föräldrarna har goda möjligheter att bibehålla hoppet. Dock finns det faktorer som kan hota känslan och upplevelsen av hopp. / Each year about 300 children gets sick in some sort of cancer in Sweden. That a child becomes ill in cancer do not only affects the sick child even the parents. Cancer diagnosis creates a crisis to the whole family. In connection with this crisis situation arising also the concept of hope. Parents hope in the experience of having a child with cancer. To enable parents to be able to have a chance to cope with the challenging situation it is important to illuminate the factors that can affect the parents hope in a positive or in a negatively way. What can the medical personnel do to eliminate the factors that are a threat to the hope and how hope can be maintained. Which corresponds to the literature study’s purpose. Five categories have been identified to reflect the result to describe the factors that promotes and threats the hope; Knowledge gives hope, Social support gives hope, family-centered care gives hope, Threats to the hope and Belief in the future gives hope. If the parents are well-informed, receive social support from family, friends and other parents in a similar situation and have belief in the future makes the parents to have good opportunities to maintain hope. However, there are factors that can threaten the feelings and experiences of hope.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.

När människan befinner sig i svåra situationer kan hoppet utgöra en viktig resurs. Trots detta har hoppet en förmåga att svikta i de stunder då det behövs som mest. Hopplöshet kan ses som en börda och kan skapa lidande för patienten, därför är det viktigt att hopplösheten synliggörs så att hoppet kan främjas. För patienter som lider av cancer är stöd från omgivningen en viktig del i att främja hoppet. Genom att ha ett hälsofrämjande och individanpassat vårdande kan sjuksköterskan bidra till att ge hoppet näring. Syftet med litteraturstudien var att belysa hopp i omvårdnaden av patienter med bröst- och prostatacancer. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. I resultatet framträder tre olika teman som hoppet påverkas av- individens, relationens och omvårdnadens betydelse för hopp. I resultatet beskrivs hur hoppet kan ta sig i uttryck i de olika kategorierna. Familj och vänners stöd är betydelsefullt för förmågan att känna hopp liksom att känna meningsfullhet samt en förtroendefull relation med sjuksköterskan. Även den egna inställningen till sjukdomen och självkänslan är av stor betydelse för förmågan att känna hopp. Vidare forskning behövs för att undersöka hoppets betydelse hos äldre män. / When humans find themselves in difficult situations, hope can be an important resource. Despite this, hope has the ability to fail you in those crucial moments when it is most needed. The feeling of hopelessness can be a heavy burden and can create immense suffering for the patient. Therefore, it is crucial that the feeling of hopelessness is understood and revealed when prominent so that hope can be encouraged. For patients suffering cancer, support from the community is an important factor to boost hope. By providing personalized and health-promoting care the nurse can contribute towards giving hope nourishment. The purpose of this study is to elucidate hope in caring in patients with breast- or prostate cancer. The method consists of a systematic literature review with an inductive approach. The result shows three different areas that hope is influenced by: the individual, their relationships, and the importance that the caregiver puts on hope. It illustrates how hope can be expressed in these three different categories. The support of friends and family was crucial for the ability to feel hope, developing a sense of meaning, and having a trusting relationship with the nurse. The attitude towards the disease and the self-esteem are also of great importance for the ability to feel hope. Further research is needed to investigate the meaning of hope for elder men.

Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa. En kvalitativ ansats valdes där 10 artiklar inkluderades. En analys genomfördes av datan enligt Fribergs fem analyssteg. Huvudfynden visar hoppet som en livskraft, dels som aktivt hopp men också passivt och realistiskt hopp. Dessutom kan en drivkraft inom hoppet vara att återfå förlorade förmågor. Det framkommer också att källor till hopp kan vara fysisk utveckling, stöd från omgivningen och en andlig tro. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan använda realistiskt hopp i omvårdnaden samt hur sjuksköterskan kan anpassa informationen till en person med ohälsa. Upplevelsen av hopp behöver inte vara kopplat till vilken typ av ohälsa en person lider av. Hopp upplevs på liknande sätt av olika människor. / People affected by ill health (caused by sickness, or injury) can believe that the feeling of hope is a strength that contributes to their coping of the situation. Hope can be defined as a multidimensional concept and is often a necessary part of the adjustment or transition process to a new situation. Transition involves the process of change or development in an individual who is suffering from ill health, where hope is an essential part of the process. Hope can be experienced in different ways. Therefore it is of value that health care professionals can provide person-centered care, or also known as individual designed care. The purpose of this literature overview was to present individual’s experiences of hope in various states of ill health. A qualitative approach was chosen with 10 studies examined. After data collection, analysis of these studies, according to Friberg’s  five-step analysis, was undertaken. The main findings of the literature overview show that hope for some, is a life force, and is an active condition/state. It has also been shown to be passive and realistic. In addition, having hope can also provide individuals with the opportunity to regain lost abilities. It also appears that the sources of hope can be from; personal physical development, environmental support and spiritual beliefs. The implications for clinical practice highlight how nurses can use realistic hope, to assist in the care of their clients. It also demonstrates how nurses can adapt information to a person with ill health.  The clients’ experiences of hope need not be linked to any specific type of illness. Finally, hope is experienced in a similar way by many individuals.

Bakgrund: Sjuksköterskor har historisk sett haft till uppgift att vårda personer som skadats i strid. Ett arbetsområde för sjuksköterskor idag är att deltaga i insatser utomlands där de kan komma att vårda individer som skadats i strid. Att skadas i strid kan uppfattas som en traumatisk händelse som utmanar individens upplevelse av trygghet, tillit och hopp. Omvårdnadslitteratur belyser att det är viktigt att sjuksköterskor stärker upplevelsen av trygghet, tillit och hopp hos patienter. Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor uppfattar att de stödjer en patients upplevelse av trygghet, tillit och hopp i det akuta omhändertagandet vid skada i strid. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och data har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av trygghet uppfattas av informanterna främjas av smärtlindring, information, säkerhet, kunskap, erfarenhet, strukturerat arbetssätt, lugn samt närhet och beröring. Tillit uppfattas av informanterna främjas av förståelse, empati, äkthet, förtroendefull relation och kontroll. Informanterna uppfattar att upplevelsen hopp hos patienten främjas genom delaktighet, ärlighet, information och behandling av livshotande tillstånd. Slutsats: De faktorer som upplevs främja trygghet, tillit och hopp kan identifieras som både sjuksköterskans förhållningssätt och dennes aktiva åtgärder. Resultatet indikerar att enskilda strategier uppfattas främja flera vitala behov samtidigt och kan därmed förstås som bundna till varandra. Klinisk betydelse: Denna studie kan ha betydelse för sjuksköterskor som ämnar främja patienters upplevelser av trygghet, tillit och hopp. Studiens erfarenhetsredovisning kan inspirera och stödja andra sjuksköterskor i deras arbete inom vården. / Background: Nurses have historically cared for individuals injured in combat. One field of operations for nurses today is to participate in missions abroad where they may care for individuals injured in combat. To be injured in combat might be perceived as a traumatic event which challenges an individual's experience of comfort, trust and hope. Nursing literature emphasizes the importance of nurses’ ability to support a patient’s experience of comfort, trust and hope. Purpose: To describe how nurses perceive that they support a patient's experience of comfort, trust and hope during emergency care of injury in combat. Method: An empirical study with a qualitative approach. Data collection was carried out using semi-structured interviews and was processed using a qualitative content analysis. Results: The perception of comfort is perceived by the informants as supported by pain management, information, security, knowledge, experience, a structured course of action, calm, presence and physical contact. The perception of the informants is that trust is supported by understanding, empathy, authenticity, trusting relationship and control. Hope is perceived as supported by participation, honesty, information, and treatment of life-threatening conditions. Conclusion: Factors perceived to support comfort, trust and hope can be identified as the nurse´s approach and active measures. The result indicates that single actions are perceived supporting several vital needs simultaneously and can be understood as interlinked. Clinical significance: This study may be relevant to nurses who aim to support patients' experiences of comfort, trust and hope. This description of the lived experiences can inspire and support other nurses in health care.

Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter: Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla. Betydelsen av kön och ålder på Hopp och Självkänsla undersöktes i detaljer. I svensk kontext, enligt vår vetskap, saknas studier om relationen mellan Hopp och Självkänsla. Deltagarna var 136 svenska högskolestudenter med en medelålder på 24 år (SD = 5.6 år), 53 % män och 47 % kvinnor. Väletablerade självskattningsskalor användes, The Hope Scale för att mäta Hopp och Rosenberg Self-Esteem Scale (modifierad) för Självkänsla. Icke-parametrik test av Spearman och Mann-Whitney användes för dataanalys. Resultaten visade att kvinnor har ett signifikant högre värde av Hopp och Agency. Vuxna (över 22 år) hade signifikant högre Hopp, Agency, Pathway och Självkänsla än unga vuxna (under 22 år). Kön påverkade inte Självkänsla. Trots att det fanns en medelstark och signifikant korrelation mellan Hopp och Självkänsla visade multipel regressionsanalys att Agency var den enda oberoende variabeln som signifikant bidrog till Självkänsla. Att kvinnor uppvisar högre Hopp än män och att vuxna uppvisar högre Hopp än unga vuxna är två resultat som inte är i linje med tidigare studier. / Hope and Self-Esteem are two concepts in positive psychology. Snyder and colleagues (1991) grounded the theory that defines Hope and suggest a relation to Self-Esteem. Hope is defined as the general perception that one's goals can be met, while Self-Esteem as a feeling of self-worth. Hope's two components are: Pathway and Agency. Pathways are the route generating thoughts to desired goals, and Agency is the motivational component of Hope. The present study aimed to investigate the relationship between the concepts of Hope -and Self-Esteem, and the possible effects of age and gender, in a Swedish context, that, according to our knowledge, were not previously studied. The study population included 136 Swedish college students (Mean age = 24, SD = 5.6 years), in a close to 50:50 gender distribution. Data was collected with the help of the validated, self-rated questionnaires: Snyder´s "Hope Scale" and "Rosenberg's Self-Esteem Scale" (modified). The non-parametric statistical methods of Spearman and Mann-Whitney were used for data analysis. Results showed that women scored significantly higher than men, and adults (over 22 years) scored higher than young adults (under 22) in Hope. Self-esteem was not affected by gender but young adults scored significantly lower than adults. Moreover, while a moderate and significant correlation between Hope and Self-Esteem could be measured, the multiple regression analysis showed that only the Agency component contributed significantly to Self-Esteem. Women showing higher Hope than men and adults showing higher Hope than young adults are two findings that are not in line with previous studies.

With some help of a few interviews, with children, and some staff members, in two different schools, I hope to answer the question: if the picture of the operation, that the children and the staff are having, has some similarities, and I will try to compare these pictures with what some legal documents such as Lgr 11 and Kvalitet I Fritidshem is saying about daycare opera-tions? To be able to run a successful daycare center, is never an easy thing. The key to success is to make parties, like the staff, children and their parents to feel happiness, when it comes to things around and about the daycare center. The result shows that both the children and the staff are expressing a frustration around the daycare operation, because they feel that there being wrongly answered, by a higher authority. The children are frustrated of how the staff is answering them about different things and the staff is frustrated about how the headmasters are answering them. The staff has some improvements to do, when it comes to their commu-nication between them, about their answering of the children. It is obvious that the pictures that the staff is having of the operation, doesn’t always match the pictures that the children have of the same reality.

Upplevelsen av att leva med maligna tumörsår är unik för varje patient och fysiska symtom som smärta, lukt, läckage, blödning och klåda kan ge upphov till depression och social isolering. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med maligna tumörsår. En allmän litteraturstudie genomfördes med sju vetenskapliga resultatartiklar som tolkades i en innehållsanalys. Tre teman kunde urskiljas: Leva med en förlorad kropp, Leva med strategier för att hantera lidandet och Leva med en förändrad självbild och livsvärld. Resultatet påvisade en förnekelse över sårets existens hos patienten och ett behov av att dölja såret för sin omgivning. En ständig oro för att såret skulle synliggöras gjorde att patienten medvetet valde bort att uppsöka vård. Upplevelser av skam och att förlora kontrollen över den fysiska kroppen gav upphov till en förändrad självbild hos patienten. Genom samtal kunde patienten återta kontrollen över sin livssituation och bryta isoleringen från omvärlden. Hopp var en stark strategi som bidrog till att patienten återfick sin livskraft. Inom vetenskapen omvårdnad kan sjuksköterskan öka kunskapsunderlaget om existentiella mänskliga behov och begär i patienters levda värld med maligna tumörsår genom akademisk utbildning och forskning som minskar patienters lidande och främjar en evidensbaserad omvårdnadsprocess. / Living with malignant fungating wounds is a unique experience and physical symptoms can lead to depression and social isolation. The aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with malignant fungating wounds. A general literature study was conducted by content analysis of seven qualitative articles. Three themes emerged: Living with a lost body, Living with strategies to deal with suffering and Living with a new identity and lifeworld. The result showed a denial of the wound's existence and a need to conceal the wound from its surroundings. A constant concern that the wound would be made visible meant that the patient deliberately chose not to seek care. Experiences of shame and loss of control of the physical body gave rise to a change in the patient's self-identity. Through conversations, the patient was able to regain control over their life situation and break the isolation from the outside world. Hope was a strategy that helped restore the patient's vitality. Within the nursing tradition, the registered nurse can require more knowledge and increase understanding on the existential human needs in these patients' unique lifeworld through further research and academic education to alleviate suffering and promote an evidence-based nursing process.