This diploma thesis solves the 3D printing problematics for non-commercial printers. Firstly possibilities of its using, heat diffusion and printing materials are described. Next part of thesis is focused on heating pads and printing nozzles for which 3D models in SolidWorks software are created. The temperature analyzes are tested with these models and then comparing of results is done. Working models for SolidWorks Plastics and SolidWorks Simulation software is created in following part. Thanks to this software tools printing model is simulated and deformation creating in printing process is observed. The most suitable solutions are chosen from gained solutions.

This thesis deals with the optimization of the production technology of the cap tube made by injection molding. Series production is set at 5 000 000 units per year; the minimum time of the production is 5 years. A literary study is developed, focusing on the technology of injection molding in molds including the possibilities of the optimization of the production by changing the structure of the mold. The practical part of the thesis is devoted to the optimization of existing mold with cold runner system for the production of the cap tube, using the hot runner system supplied by Synventive. The change of the structure of the mold involves changing the three plate mold to a two plate mold. It is about changing the fixed part of the mold in which the hot runner system is placed; it is composed of standards parts of the company HASCO. Based on the technological parameters the injection machine Krauss Maffei KM 80-380 CX is chosen. There is a technical-economical evaluation of the optimization of the production by using the hot runner system at the end of the thesis.

Bakgrund: Hot och våld mot sjuksköterskor har under de senaste åren ökat, både inom Sverige och globalt. Akutmottagningen är en verksamhet där sjuksköterskor arbetar patientnära och där akut sjuka och skadade patienter vårdas. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserats enligt Fribergs (2017) modell, där en systematisk analys gjorts i fem steg. Resultat: Fynden i resultatet består av tre teman; Upplevelser av risk och skyddsfaktorer, Våldet som en del av vardagen och Upplevelsen av påverkan på den egna hälsan Slutsats: Hot och våld har visat sig ha en negativ inverkan på sjuksköterskans arbete på akutmottagningen. Patienter med alkohol- och drogmissbruk och/eller psykisk ohälsa är överrepresenterade som källa till hot och/eller våldsincidenter. Att förenkla rapportsystem och få större stöd från ledning kan motverka många negativa känslor för sjuksköterskor som varit utsatta.

Sammanfattning Bakgrund Hot och våld är ett växande problem på akutmottagningar som kan påverka relationen mellan sjuksköterska och patient. Konsekvenser som förkommer av hot och våld inom vården är ökad sjukfrånvaro, en minskad motivation till arbetet samt försämra relationer mellan vårdgivare och patient. Sjuksköterskans ansvar är att utföra omvårdnadsuppgifter samt ha en god relationen med patienter och anhöriga. Detta är för att kunna sträva efter en personcentrerad vård samt god omvårdnad för patienten.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen till patienter i samband med hot och våld på akutmottagningar.Metod: Studiens design är en litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning med en induktiv ansats. Databaser som tillämpades var Pubmed och Cinahl. Innehållsanalysen baserades på samtliga åtta vetenskapliga artiklar som presenteras i resultatet.Resultat: I resultatet framkom sex underkategorier och två huvudkategorier enligt Lundman och Graneheim (2008) manifest innehållsanalys. Upplevelser vid hot och våld som påverkar vårdrelationen: rädsla och oro, stress, frustation och en del av arbetet. Organisatoriska aspekter som påverkar vårdrelationen framkom brist på stöd och brist på resurser.Slutsats: Sjuksköterskor upplevde rädsla och oro att möta och utföra omvårdnad på patienter som varit hotfulla och våldsamma. Relationen mellan sjuksköterska och patient påverkades av stress hos sjuksköterskor eftersom det försämrade deras koncentration. Sjuksköterskor upplevde att i samband med hot och våld, otillräckligt med resurser samt brist på ett system att hantera frågor är några organisatoriska aspekter som påverkar relationen med patienten.

Bakgrund: Hot och våld inom sjukvården är ett växande problem och beskrivs som en avsiktlig muntlig eller fysisk handling som leder till fysisk eller psykisk skada hos en annan människa. Akutmottagningen beskrivs som den mest drabbade avdelningen och sjuksköterskan som den mest utsatta yrkesgruppen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på somatisk akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativ forskningsansats. Databassökningarna gjordes i Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Första huvudkategorin, Vanmakt bestod av underkategorierna Att känna sig övergiven, Missmod när hoppet överger, När rädslan tar över. Andra huvudkategorin när yrket blir en börda bestod av underkategorierna När pressen blir för stor, Påverkan på familj och fritid samt Normalisering av HOV. Tredje huvudkategorin Kommunikationens betydelse bestod av underkategorierna Bemötandets inflytande på HOV och Påverkan på omvårdnad och patientsäkerhet. Diskussion: Fynd som diskuteras är upplevelsen av rädsla och otrygghet efter hot och våld situation samt kommunikationen och bemötandets betydelse för utveckling av hot och våld utifrån Travelbees interaktionsteori.

Bakgrund Hot och våld har på senare tid ökat och finns överlag inom alla delar av vården. Det flesta anmälningar kommer från anställda inom vård och omsorg. Sjuksköterskan har nära kontakt med patienter samt anhöriga och därmed ökar risken för att utsättas. Sjuksköterskan har, i om med sin profession, ett ansvar att behålla sitt professionella förhållningssätt gentemot patienten oavsett situation. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av patienter och anhörigas hot och våld på sjukhus. Metod Denna allmänna litteraturöversikt utgjordes av 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL med specifika sökord. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades genom en enkel innehållsanalys. Resultat Tre kategorier framkom under analysen: Konsekvenser av hot och våld, Orsaker till hot och våld och Strategier för att hantera hot och våld. Resultatet visade att negativa emotioner som exempelvis rädsla och upprördhet upplevdes. Uppkomsten av hot och våld berodde på flera faktorer. Faktorer som kom fram var organisatoriska faktorer, vårdmiljön samt sjuksköterskan själv. Personalen upplevde att de inte hade strategier eller tillräcklig kunskap för att hantera hot och våld. Slutsats Hur sjuksköterskan upplevde situationen berodde på hur relationen till patienten var. En mer etablerad relation ledde till en förbättrad upplevelse. Arbetsgivaren behöver ta ett större ansvar för arbetsmiljön. Det fanns en kunskapslucka kring hur hot och våld hanteras samt vilka strategier som används. Sjuksköterskan behöver mer kunskap och bättre strategier i att kunna hantera hotfulla eller våldsamma patienter eller anhöriga.

Hot och våld mot sjukvårdspersonal ökar och likaså sjuksköterskebristen. Konsekvenserna kan ses på individnivå hos de psykologiska men som utvecklas hos drabbad vårdpersonal, i den försämrade omvårdnaden av patienter samt i personalbristen inom vårdyrken och de ekonomiska belastningar hot och våld på arbetsplatsen leder till. Att utsättas för våld är den största arbetsrelaterade risken för sjukvårdspersonal. I arbetsmiljöförordningen står det att arbetsgivaren ansvarar för säkerheten på arbetsplatsen både vad det gäller förebyggande åtgärder, välfungerande rutiner samt ett bra omhändertagande av den som drabbats av hot och våld på arbetsplatsen.

This study is set out to explore how cognitive biases, gambler’s fallacy and hot hand effect, exert an effect on individual crop insurance purchase decision. A laboratory experiment comprised of two separate games was used to establish an insurance purchase environment to induce individual’s behavior. The gambler’s fallacy and hot hand effect failed to be found in the experiment. But the subjects’ perceived probability of loss plays a significant role in determine their purchase decisions—the higher probability they predicted, the more likely to buy insurance they were. It is also fascinating to find that the longer the exposure to random risks the subjects had, the more willing to engage in insurance protection they were.

Tornadoes are one of the most frequent and destructive disasters in the United States. Like other environmental calamities, tornadoes too act as push factors for migration. The objectives of this study are to define tornado hot spots in the US, to analyze migration effectiveness in the tornado hot spots and non-hot spots, and to explore how tornado and other socio-economic factors influence migration decision. Both quantitative and qualitative methods were used. Internal revenue service migration data, SPC tornado data, and Census Bureau data were used in the study. The results indicate that there are significant differences between migration patterns in the tornado hot spots and rest of the country: tornado hot spots are losing population to other regions. The results also indicated that along with the traditional socio-economic push and pull factors of migration, tornado occurrences also influenced people’s migration decision in the United States.

The aim for this study was to research how the digitalization that came with the covid-19pandemic affected probation service employees' exposure to threat and violence. Thisessay is to be considered a pilot study. This was implemented by a survey sent out toevery probation service office in Swedens probation inspector, which is the first linedirector of each office. The surveys offered both qualitative and quantitative questionsthat were analyzed accordingly. It emerged from the study that the probation inspectors'experience regarding the effects of the digitalization differed, both overall and withinoffices where more than one inspector worked. Other conclusions were that more of therespondents in the survey said that the exposure to threat and violence had increased dueto the digitalization more so than the exposure during the pandemic had increased. Thedigitalization and the pandemic are closely related to each other since the pandemichurried the digitalization, but according to the probation inspectors’ experience theexposure to threat and violence is more linked to the digitalization than the pandemicitself / Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen som tillkommit till följd av covid-19pandemin påverkat personal på frivårdens utsatthet för hot och våld. Uppsatsen är attbetrakta som en pilotstudie. Frågeställningarna vilka var; om kriminalvårdsinspektörer påfrivårdskontor i Sverige upplever en skillnad i personalens utsatthet för hot och våld,besvarades genom en enkätundersökning som skickades ut brevledes till samtligafrivårdskontor i Sverige. Enkäterna analyserades kvantitativt och kvalitativt. I resultatetframkom splittrade bilder av utsattheten och svaren differerade även inom de kontor därfler än en kriminalvårdsinspektör svarat. Andra framträdande slutsatser var att flerrespondenter upplever att utsattheten ökat till följd av digitaliseringen än att utsatthetenav hot och våld under pandemin ökat. Digitaliseringen och pandemin är nära koppladetill varandra i och med att pandemin påskyndat digitaliseringen, men enligtkriminalvårdsinspektörernas upplevelse härleder de en större utsatthet till följd avdigitaliseringen än till pandemin i sig.