Purpose – This thesis aims to investigate the use and design of informal controls inan organization’s management control package (MCP). Informal controls areoperationalized as the intra-organizational social network.  Design/methodology/approach – An inductive case study is used to investigate ahybrid organization. The thesis uses data from interviews, documents, and a surveyto gather information about the organization’s MCP and intra-organizational socialnetwork.  Findings – It was found that the use of informal controls in the case organizationwas related to the spreading of clans and beliefs. The intra-organizational socialnetwork acts as conduits for clans, while the social network at the individual levelrelates to the spreading of certain beliefs. Furthermore, it was found that informalcontrols play a part in the design of different groups’ MCPs. Specifically, thatcertain groups use informal controls differently depending on whether theycoordinate other groups or directly work with the ongoing operations.  Research limitation/implications – This study has implications for the MCPresearch, as it is the first empirical study to operationalize informal controls associal networks in an MCP. It shed light on the role of informal controls in theMCP. A limitation is that no observational data has been used to analyze theorganizational culture, which may have affected the conclusions. Originality/value – This is the first empirical study that operationalizes informalcontrols as social networks in an MCP. The study also presents the MCPs of 38intra-organizational groups and classifies them according to configurations. / Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka användandet och designen avinformell kontroll, i form av ett intra-organisatoriskt social nätverk, i enorganisations styrpaket. Metod – En induktiv fallstudie har använts för att studera en hybrid-organisation.Studien använder data från intervjuer, dokument och en enkät för att kunnakonstruera organisationens styrpaket och intra-organisatoriska sociala nätverk. Slutsats – Studien visar på att användandet av informell kontroll inomorganisationen är relaterat till sprdiningen av klaner och övertygelser. Det intraorganisatoriska sociala nätverket agerar som ledningar för spridningen av klaner,medan det sociala nätverket mellan individer är relaterat till vissa övertygelser.Utöver detta, så visar även studien på att informell kontroll har en roll i designen avolika gruppers styrpaket. Mer specifikt, att grupper använder informell kontroll påolika sätt beroende på om de kordinerar andra grupper eller själva utför aktiviteter iden dagliga verksamheten.  Begränsingar & Implikationer – Denna uppsats har implikationer för litteraturenom styrpaket. Det är den första empiriska studien som operationaliserar informellkontroll som ett socialt nätverk vid studie av ett styrpaket. Uppsatsen belyser däravrollen av informell kontroll i styrpaketet. En av studiens begränsningar är att ingenobservationsdata har använts för att analysera verksamhetens organisationskultur,detta kan möjligen fått konsekvenser för slutsatsen Originalitet – Detta är den första empiriska studien som operationaliserar informellkontroll som ett social nätverk vid stidue av ett styrpaket. Denna uppsats presenteraräven styrpaketen hos 38 styckna intra-organisatoriska grupper och klassificerar demi enlighet med styrkonfigurationer

Cette recherche tente de répondre à la problématique suivante : dans quelle mesure la mise en place d’un manager-hybride et d’une équipe pluridisciplinaire, peut- elle permettre la gestion de la concurrence entre des logiques institutionnelles au sein d’une organisation hybride ? Nous avons alors établi un cadre théorique développant d’abord la notion d’organisation hybride. Ensuite, nous investiguons la notion de manager-hybride en la rapprochant de celle de l’acteur-frontière. Enfin, nous nous intéressons à l’équipe pluridisciplinaire qui apparaît alors comme un espace favorable à la collaboration interprofessionnelle. Concernant notre démarche empirique, celle-ci, dans le cadre d’une étude de cas unique, s’est déroulée au sein du pôle Femme-Enfant d’un centre hospitalier intercommunal de grande taille que nous considérons comme un cas extrême et révélateur. Plus particulièrement nous avons endossé une méthodologie qualitative (entretiens semi-directifs avec analyse de contenu). Quant à nos résultats, nous avons constaté que les contextes institutionnel et organisationnel apparaissent comme empreints de tensions entre les différents groupes d'acteurs. Pour autant, le chef du pôle Femme-Enfant et le trio gestionnaire parviennent, via différents mécanismes, à agir en faveur d’une compréhension mutuelle des différents groupes et d’une hybridité équilibrée. Nous émettons alors deux principaux axes de discussion : l’un traitant des différentes habiletés du manager-hybride à soutenir la conciliation entre des logiques institutionnelles concurrentes ; et l’autre, de l’équipe pluridisciplinaire comme espace favorable à la diffusion d’une hybridité équilibrée et durable / The particular purpose of the research is to answer the following question : to what extent is the implementation of a hybrid-manager and a multidisciplinary team enables the management of competing institutional logics within a hybrid organization ? To this end, we propose a theoretical framework that develops, firstly, the concepts of hybrid organization. Next, we focus on the concept of hybrid-manager to put it closer to the boundary-actor one. Lastly, we focus on the concept of multidisciplinary team. Multidisciplinary team that appears as a favorable space for interprofessional collaboration. Our empirical approach is based on a single case study, which references a particular department in a hospital located in southern France (i.e. the « child-woman pole ») that we consider as an extreme and revelatory case. More specifically, we applied a qualitative methodology (i.e. semi-structured interviews with content analysis). Concerning our results, the data analysis shows an institutional and organizational context marked by tensions between individuals. But, the the head of the child-woman pole and the trio foster a mutual understanding between groups, and in so doing, balances competing logics. Finally, these results lead us to put foward two main themes for discussion : one centred on the skills and competencies of the hybrid-manager to support reconciliation and to balance coexistence of competing logics ; and the second one, centred on the multidisciplinary team as favorable space for the emergence of a hybrid institutional logic and for the dissemination of balanced and sustainable hybridity

Syfte: Denna studie ämnar beskriva och analysera organisationsformer och ledarskap inom svensk golfverksamhet. Svensk golf är speciell eftersom den både finns i ideell form inom Riksidrottsförbundets ramar, i kombination med ett aktiebolag och som rent kommersiell verksamhet. Svensk idrottsverksamhet lägger högt fokus på samhällsvärde, samtidigt som organisationer behöver hantera en komplex ekonomisk verksamhet. Oavsett verksamhetsform kan friktion uppstå och organisationer med multipla institutionella logiker behöver hantera de krav som skapas.   Metod: Studien utfördes genom intervjuer med nio klubbchefer inom tre olika organisationsformer. Klubbchefer valdes för att de antogs ha insyn i verksamheten. Urvalet var strategiskt för att få så stor bredd som möjligt beträffande verksamhetsform, geografi, ålder och kön. Analysen genomfördes tematiskt och utgår ifrån analysprocessen ”Big Q” (Braun, Clarke & Weate, 2016) för att studera intervjupersonernas livsvärld i den svenska idrottskontexten.   Analys: Med hjälp av ny-institutionell organisationsteori diskuteras utmaningar och strategier för de olika organisationerna och för klubbcheferna som leder dem. Ett organisationsschema över golfverksamhet i Sverige presenteras för att ge en beskrivning av den kontext studien analyserar. Här beskrivs klubbchefen som ”spindeln i nätet” vilket representerar den övergripande arbetsroll hen besitter, oavsett organisationsform. Vidare presenteras en tillämpbar praktisk modell för att sammanställa och jämföra organisationsformerna.   Slutsats: De konkurrerande logikerna visar sig kunna hanteras väl inom golfen i Sverige. Verksamheterna i denna studie arbetar med ett integrerat ledningsorgan som tar hänsyn till både den samhällsfrämjande logiken och den finansiella logiken. Klubbchefen är den hybrida individen som håller samman organisationen. En återkommande utmaning är dock hög arbetsbelastning på klubbchef på grund av bristfälliga resurser, både ekonomiska möjligheter och stöd från ideellt arbetande inom organisationen. Golfaren som medlem eller kund är en central fråga för framtiden. / Purpose: This study means to describe and analyze organizational forms and management in Swedish golf organizations. Swedish golf stands out because it governs in associations within the Swedish Sport Confederations framework, in combination with an incorporated company and as a commercialized business. Swedish sports prioritize societal value and simultaneously needs to manage a complex financial business. Regardless organizational form can tension arise and organizations with multiple institutional logics needs to manage the challenges created.   Method: The study conducted interviews with nine general managers in three different organizational forms. General managers were chosen because they assumed to have insight in the organization. The sample was made strategically to get a wide population regarding organizational form, location, age, and gender. The analyze process performed thematically was inspired by the strategy “Big Q” (Braun, Clarke & Weate, 2016) to study the interviewees workday in the Swedish sport context.   Analysis: With aid from new institutionalized theory discusses challenges and strategies for the differentialized organizations and for the general manager who leads them. A club structure is presented to describe the Swedish context. The general manager describes as “the spider in the web” which represents the comprehensive work role possessed, regardless organizational form. The study also presents a practical model is to summarize and compare the organizational forms.   Conclusion: The competing logics is shown to be handled well in Swedish golf organizations. The organizations in this study govern through an integrated management which considers both social value logic and the financial logic. The general manager is the hybrid individual which holds the organization together. A recurrent challenge is a high workload on the general manager created by inadequate resources, both economic resources and lack of support from voluntary workforce. The golfer as a member or a customer is a central question for the future.