Vårdrelaterade infektioner kan leda till sjuklighet och för tidig död och påverkar många människor, inte bara individen själv utan även dennes familj och samhället i stort. Vårdrelaterade infektioner drabbar både patienter och sjukvårdspersonal. Med goda basala hygienrutiner och medvetenhet om hur infektioner sprids kan många fall förebyggas och mycket lidande förhindras. Denna studies syfte var att beskriva basala hygienrutiner vid sårbehandling på en avdelning vid ett sjukhus i norra Tanzania. Studien hade en kvalitativ och en kvantitativ ansats där det kvalitativa datamaterialet har bearbetats med innehållsanalys och det kvantitativa datamaterialet har redovisats med deskriptiv statistik. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna Kontaminering av omgivning/material, smutsig rutin och ren rutin. Slutsatsen visade att de basala hygienrutinerna brast vilket kan öka risken för vårdrelaterade infektioner samt att basala hygienrutiner inte tycks vara väl implementerade på avdelningen. / Health care-associated infections can lead to morbidity and premature death and affect many people, not only the individual himself/herself but also his/her family and the society at large. Health care-associated infections affects both patients and healthcare staff. With good basic hygiene and awareness of how infection spread many cases can be prevented and much suffering be avoided. The aim of this study was to describe the basic hygiene routines of wound care at a ward at a hospital in northern Tanzania. The study had a qualitative and a quantitative approach in which the qualitative data material was processed with content analysis and the quantitative data material was presented with descriptive statistics. Content analysis resulted in the categories contamination of the environment/materials, dirty routine and clean routine. The conclusion showed that the basic hygiene routines were rarely performed properly which increased the risk of healthcare associated infections and that basic hygiene routines did not seem to be well implemented on the ward.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare. Metod: 41 chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan yrkeskategorier. Det finns individer med upprepad icke-följsamhet, trots påpekanden.Det arbetas med följsamhet på den egna enheten, medan det är liten koordinering mellan enheterna. Varje chef bestämmer själv hur arbetet skall läggas upp för sin personal, det finns ingen klar sjukhusgemensam strategi. Önskemål uttrycks om att få tid med sin verksamhetschef att diskutera hur enhetens följsamhet ser ut och behov av åtgärder för förbättring samt åtgärd för de med lägre följsamhet. Konklusion: Följsamheten till hygienrutiner skulle sannolikt kunna öka genom att chefer samverkar, samordnaroch haren mer enad strategi och sjukhusövergripande fokusering på hygienrutiner. / Introduction: Every year, millionsof patients world wide contract healthcare-associated infections, which posea public health problem and threaten patient safety. According to the World Health Organization, all countries must reduce the prevalence of healthcare-associated infections by improving hygiene procedures by health professionals. Aim: This thesis aims to increase insight, understanding,and knowledge about how managers at an emergency hospital in Stockholm work to improve patient safety through hygiene procedures, clothing,and hand hygiene routines.This thesis also aims to provide suggestions and inspiration for optimizing adherence to hygiene procedures and possibly inspire other caregivers. Method: Forty-one managers at various levels were interviewed using aqualitative research approach.Manifest qualitative content analysis was used for data analysis. Results: Managers perceived that adherence to hygiene procedures is generally good, but reported that adherence may differ between professions. Despite correction, some ndividuals repeatedly demonstrated non-adherence. Managers worked o increase adherence in their own units, but reported little coordination between units. Because the hospital had no joint strategy, each manager organized work assignments for their own staff. Mid-level managers expressed a desire to discuss their unit’s adherence to hygiene procedures with senior managers.They also voiced the need for improvement in health professionals with low adherence. Conclusion: The evidence presented here suggests that adherence to hygiene procedures would increase if managers interact, coordinate,and have more unifiedstrategies.A hospital-wide focus on hygiene procedures would aid adherence. / <p>ISBN 978-91-86739-66-9</p>

Background: It is important to have good hygiene in healthcare. Studies have shown that bad hygiene among healthcare professionals can lead to spread of bacteria and microorganisms, which in turn can lead to healthcare-associated infections. To counteract this there are established routines, laws and regulations, as basic hygiene routines.   Purpose: To study the knowledge of hygiene aspects in patient-related work among radiographer students in Vietnam and Sweden.   Method: A quantitative study with descriptive statistics and statistical tests, data was collected through surveys and observations. The number of participants in the survey was 100 students, 50 in Vietnam and 50 in Sweden. The observations were conducted on 12 students at a hospital in Vietnam. Data was analyzed in SPSS and then described in text and tables.   Results: The students had relatively good knowledge of hygiene aspects, but the results showed that things could be improved in Sweden and Vietnam. There was insufficient knowledge about the use of plastic apron and the use of jewelry such as watches. The students were careful to fixed their hair, have clean work clothes and wear plastic gloves at risk of contact with body fluids.   Conclusion: The study shows that there are similarities and differences among the students in both countries. There are areas that can be improved in the countries because knowledge and basic hygiene routines underlie the spread of healthcare-associatedinfections / Bakgrund: Det är viktigt med god hygien inom hälso- och sjukvård. Studier har visat att dålig hygien bland sjukvårdspersonal kan leda till spridning av bakterier och mikroorganismer, vilket i sin tur kan leda till sjukvårdsrelaterade infektioner. För att motverka detta finns framtagna rutiner, lagar och regler som basala hygienrutiner.    Syfte: Att undersöka kunskapen om hygienaspekter i patientnära arbete bland röntgensjuksköterskestudenter i Vietnam och Sverige.   Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv statistik och statistiska tester där datainsamling skedde via enkäter och observationer. Antalet medverkande i enkätstudien var 100 studenter, 50 i Vietnam och 50 i Sverige. Observationerna genomfördes på 12 studenter vid ett sjukhus i Vietnam. Data analyserades i SPSS och beskrevs sedan i text och tabeller.    Resultat: Studenterna hade relativt god kunskap gällande hygienaspekter men resultatet visade att saker kan förbättras i båda länderna. Bristande kunskap fanns gällande användandet av plastförkläde samt användandet av smycken som exempelvis klockor. Studenterna var noggranna med att ha håret uppsatt, ha rena arbetskläder och använda plasthandskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor.   Slutsats: Studien visar att det finns likheter och skillnader bland studenternas kunskap i båda länderna. Det finns områden som kan förbättras i både Sverige och Vietnam då kunskap och basala hygienrutiner ligger till grund för minskad spridning av sjukvårdsrelaterade infektioner.

Sammanfattning Bakgrund: Basala hygienrutiner och klädregler är en säkerhetsåtgärd både för patienten och vårdpersonalen. Alla patienter har rätt till säker vård med en god hygienisk standard. God hygien är elementärt i arbetet med att motverka smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En intervjustudie med deskriptiv design och en induktiv kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen omfattar 11 distriktssköterskor från totalt fyra av åtta inkluderade hälsocentraler. Syfte: Undersöka distriktssköterskors erfarenhet av och reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Resultat: Syftet med att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler är att motverka smittspridning för att skydda patienten och distriktssköterskorna. Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler uttrycktes vara en självklarhet i alla situationer,  kombinationen av sunt förnuft och erfarenhet var grunden för hur och när distriktssköterskorna arbetar utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Det fanns ting som distriktssköterskorna angav inverkade på hur noga de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler, flera av distriktssköterskorna poängterade att attityden gentemot basala hygienrutiner och klädregler samt tidspress och arbetsbelastning är det som inverkar mest. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att det lätt kunde uppstå brister i hur och när de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler dock eftersträvades alltid följsamhet. För att tillgodose patienternas lagstadgade rätt till en säker vård av god hygienisk standard behöver inte bara distriktssköterskor utan hela primärvården kontinuerlig sträva efter att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. / Abstract Background: Basic hygiene routines and clothing regulations is a safety precaution for the patient and healthcare-staff, all patients have the right to safe care with good hygiene standard. Good hygiene is elemental in the efforts to prevent spread of disease and healthcare-associated infections. Method: An interview study with a descriptive design and an inductive qualitative approach. The research-group contains 11 district-nurses from four of the eight included health-centres. Aim: Investigate district nurses experience of and reflections on working on the basis of basic hygiene routines and clothing regulations.  Results: The aim of working according to basic hygiene routines and clothing regulations is to prevent spread of disease to protect the patient and the district-nurses. Working according to basic hygiene routines and clothing regulations was considered a matter of course in all situations, combination of commonsense and experience where the basis for how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Several district-nurses indicated that the attitude against basic hygiene routines and clothing regulations, time-pressure and workload had impact on how thoroughly district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Conclusion: Flaws regarding how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations easily occur even though compliance where always pursued. To accommodate the patients statutory rights to safe care of good hygienic standard not only district-nurses but the whole primary care needs to strive to work according to basic hygiene routines and clothing regulations.

Sammanfattning Bakgrund: Förutsättningarna för god och säker vård är att basala hygienrutinerna följs inom vården. Genom tillämpning av god handhygien motverkas smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Vårdskador kan medföra att vårdtiden ökar och orsaka lidande för patienten och är därför ett hot mot säker vård. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner, på en medicinsk akutvårdsavdelning med fokus på handhygien. Metod: En kvantitativ registerstudie med långtidsuppföljning har utförts. Datamaterialet var hämtat från registret för Mätning och Analys (MOA). Observationerna insamlades av hygienobservatörer på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige år 2013 – 2018. Data importerades över till statistikprogrammet SPSS. Deskriptiv och analytisk statistik har använts för analys.  Resultat: Vid analys framkom (n=491) det att följsamheten till handhygienen har brister, undersköterskor visar på högst följsamhet. Handsprit efter patientkontakt var det momentet som visade högst följsamhet. Det finns brister i handhygienen över tid då följsamheten inte var hundraprocentig under samtliga år. Slutsats: Följsamheten till handhygienen påverkas av många faktorer. God och säker vård är beroende av att vårdpersonal har kunskap om handhygien och smittspridning. För att vårdpersonal ska förbättra det preventiva arbetet mot säkrare vård är det vårdgivaren som ska medverka till ny kunskap. Medarbetare har ansvaret för att upprätthålla och följa den kunskapen. / Summary Backgorund: The preconditions for good and safe care is that the basic hygiene routines are followed within the care. The application of good hand hygiene prevents the spread of infection and health-related infections. Care injuries can increase the length of care and cause suffering for the patient and are therefore a threat to safe care. Aim: To investigate the compliance of healthcare professionals to basic hygiene routines, in a medical emergency care department with a focus on hand hygiene. Method: A quantitative registry study with long-term follow-up has been performed. The data material was retrieved from the register for Measurement and Analysis (MOA). The observations were collected by hygiene observers at a medical emergency department in southern Sweden in 2013 - 2018. Data was imported into the statistical program SPSS. Descriptive and analytical statistics have been used for analysis. Results: In the analysis (n=491) it was found that the adherence to the hand hygiene has shortcomings, the assistant nurses show the highest adherence. Hand rub after patient contact was the element that showed the highest level of compliance. There are shortcomings in hand hygiene overtime as compliance was not hundred percent during all years. Conclusion: Adherence to hand hygiene is influenced by many factors. Good and safe care is dependent on the fact that healthcare professionals have knowledge of hand hygiene and the spread of infection. In order for healthcare professionals to improve preventive work towards safer care, the healthcare provider must contribute to new knowledge. Employees are responsible for maintaining and following that knowledge.

Bakgrund: Sjukvårdspersonal är ofta bärare av mikroorganismer vid inkorrekt handhygien och vidtagna hygienrutiner. Bristande vårdhygien hos sjukvårdspersonal gör att smittspridningen ökar och risken att drabbas av vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och risk för patientlidande ökar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienrutiner.Metod: Litteraturöversikten baseras på 15 artiklar varav sju var kvalitativa och sex var kvantitativa samt två med mixad metod. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån fem steg.Resultat: I resultatet framkommer faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner där de främsta faktorerna är attityder, kunskap, barriärer, förutsättningar samt motivation.Slutsats: Konsekvenser av låg följsamhet av hygienrutiner är patientlidande relaterat till ökandet av vårdrelaterade infektioner. Förebyggande insatser mot faktorer som påverkar är av stor vikt, och krävs av samtliga som arbetar inom hälso- och sjukvård. / Background: Healthcare professionals are often carriers of microorganisms in the event of incorrect hand hygiene and hygiene routines taken. Lack of healthcare hygiene among healthcare professionals increases the spread of infection and increases the risk of suffering from healthcare-associated infections, resistant bacteria and the risk of patient suffering.Aim: The aim of the study is to describe factors that affect nurses` compliance with hygiene routines.Methods: The literature review was written with 15 articles using qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were searched through the databases CINAHL and PubMed, were quality reviewed and analyzed in five steps.Results: The results show factors that affect nurse’s compliance to hygiene routines where the main factors are attitudes, knowledge, barriers, prerequisites and incentive.Conclusion: The consequence of low compliance to hygiene routines is patient suffering related to the increase in care-related infections. Preventive measures towards influencing factors are of great importance and are required of all health care workers.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifest inriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the health care workers´ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the work group increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Bakgrund: Varje år drabbas ett flertal patienter inom slutenvården av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det påverkar inte bara individens hälsotillstånd utan även samhället i stort genom höga kostnader. Att följa de basala hygienrutinerna är betydande för att undvika uppkomsten av VRI. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att följa de riktlinjer som finns kring hygienrutiner för att på så sätt kunna bedriva en säker vård och minska uppkomsten och spridning av bakterier.   Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner.  Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt och baseras på tio stycken artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed.   Resultat: I litteraturöversikten framkom flera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner. De primära orsakerna visade sig vara kunskap och utbildning. Sjuksköterskans arbetsmiljö och hälsa visade sig även vara betydelsefulla vid hanteringen av hygienrutiner.   Sammanfattning: I resultatet framkom att kontinuerlig utbildning är viktigt för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Genom att skapa en arbetsmiljö där material finns att tillgå kan hygienrutinerna förbättras. / Background: Every year, a number of patients in hospital care suffer from a healthcare-associated infection (HAIs). It affects not only the individual’s state of health but also society at large through high costs.  It is necessary to follow the hygiene routines to avoid the occurrence of HAIs. The nurse thus has a responsibility to follow the guidelines that exist regarding hygiene routines in order to be able to conduct safe care and reduce the emergence and spread of bacteria.  Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting the nurse’s compliance with basic hygiene routines.   Method: The method used was a literature review and is based on ten articles from the databases Cinahl Complete and PubMed.  Results: In the literature review, several factors emerged that affect the nurse's adherence to basic hygiene routines. The primary reasons turned out to be knowledge and education. The nurse's work environment, work culture and the impact of hygiene also proved to be important in the management of hygiene routines.  Conclusion: The result showed that continuous training is important for increasing the nurse’s knowledge. By creating a work environment where materials are available, hygiene routines can be improved.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner [VRI] är den vanligaste vårdskadan både globalt, i Europa liksom i Sverige. I Sverige får cirka 65 000 patienter årligen en VRI där närmare hälften av dessa beräknas kunna undvikas. De vanligaste typerna av VRI är luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, infektioner i blodbanan och gastrointestinala infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett utbrett problem som utgör ett hot mot patientsäkerheten genom att orsaka onödigt lidande, förlängda vårdtider, medför stora kostnader för samhället samt utgör en risk för antibiotikaresistens. Följsamhet av basala hygienrutiner för hälso- och sjukvårdspersonal är den främsta åtgärden för att förebygga VRI. Säker vård och evidensbaserad vård är två av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser. Tidigare forskning visar på brister gällande följsamhet av vårdhygien Syfte Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Metod Denna litteraturöversikt har en icke systematisk design. Utifrån litteraturöversiktens bärande begrepp gjordes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i 15 vetenskapliga originalartiklar vars kvalitet säkrades utifrån Sophiahemmet Högskola granskningsmall. Datainsamlingen integrerades genom en integrerad dataanalys och kategoriserades därefter. Resultat De två identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individens betydelse för följsamhet samt Arbetsplatsens betydelse för följsamhet. Resultatet visade att individuell riskbedömning, att bli observerad och att rationalisera, kunskap och erfarenhet, tidspress och arbetsbelastning, lokal och material samt arbetskultur hade betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Slutsats Individuella och organisatoriska faktorer har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Tidspress, hög arbetsbelastning och otillgängligt material sågs bidra till bristande följsamhet. Individuell riskbedömning som ersatte vårdhygieniska riktlinjer liksom rationalisering av felaktiga beslut sågs ha betydelse för följsamhet av vårdhygien bland sjuksköterskor. Basala hygienrutiner är för hälso- och sjukvårdspersonal den främsta åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background  Cross infections are the most common health care injury globally, in Europe and in Sweden. Every year almost 65 000 patients suffer from a cross infection where almost 50 percent could have been avoided. Respiratory tract infections, urinary tract infections, bloodstream infections and gastrointestinal infections are the most common types of cross infections. Cross infections are a widespread threat against patient safety and causes unnecessary suffering, prolonged health care, high costs and causes risk for antibiotic resistance. Compliance to hygiene routines among healthcare professionals is the main measure to prevent cross infections. Providing safe and evidence-based care are two important aspects of nursing care. Research shows a lack of compliance with hygiene routines. Aim  The aim was to describe factors of importance for nurses’ compliance with hygiene routines in prevention of cross infections. Method This literature review had a non-systematic design. Based on the identified keywords searches were made through the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. The quality of the articles was ensured according to Sophiahemmet Högskola quality review template. The result was analysed and categorized through an integrative data analysis. Results The two main categories identified were Compliance from an individual aspect and Compliance from an organizational aspect. The results showed that individual risk assessment, to be observed and to rationalize, knowledge and experience, time pressure and workload, infrastructure, and personal protective equipment as well as work culture influenced nurses' compliance with hygiene routines. Conclusions Individual and organizational factors influence nurses' compliance with hygiene routines. Time pressure, high workload and unavailable personal protective equipment were seen as main contributors regarding non-compliance. Individual risk assessment replacing hygiene guidelines as well as rationalization of non-compliance were seen to influence the compliance with hygiene routines among nurses. Standard precautions are the primary measure to prevent cross infections.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifestinriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the healthcare workers ́ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the workgroup increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.