Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning och deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Bortfallet blev stort, endast 22 av 44 respondenter besvarade enkäten. Slutsatsen är att det finns brister i kunskapen hos personalen gällande handhygien. Däremot visar undersökningen att kunskaperna är goda avseende den personliga hygienen. Studien visar också på behovet av ytterligare fortbildning inom området med fokus på handhygien. / Cross infections lead to a lot of additional costs for society. The most common way of passing on infections is by the hands of the staff. During the fall of 2006 a project was started at the University Hospital in Malmoe (UMAS) to increase the knowledge of basic hygiene routines. The purpose of this study was to survey the knowledge among the staff on basic hygiene routines. The respondents in the study covered 44 individuals, assistent nurses and nurses, in one ward at UMAS. The collection of data was made by a questionnaire and the participation was made anonymously and voluntarily. The falling off was large, only 22 of 44 respondents answered the questionnaire. The conclusion is that there are shortages of knowledge among the staff concerning hand hygiene. However the study shows that there is good knowledge when it comes to personal hygiene. The study also proves that there is need for further in-service training with focus on hand hygiene.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier. Det som noterades var att det fanns en medvetenhet om att de basala hygienrutinerna skulle utföras. Dock tydde analysen av resultatet på att det saknades vetskap om när och hur det skulle utföras. Detta skulle kunna vara en indikation på att det krävs fortsatt utbildning för all vårdpersonal om hur, när och varför de basala hygienrutinerna ska utföras. / The attention in media has been drawn to nosocomial infections as a growing problem at hospitals in Sweden. One of the main reasons for spreading infections is the lack of compliance towards the basal hygiene routines by care workers. The aim of the study was to examine the compliance towards the guidelines regarding hand hygiene, the using of gloves and protective clothing described in Handbok för hälso- och sjukvård. Data was collected through structured observations on a health care ward at a hospital in southern Sweden, and was later analysed both qualitatively and quantitatively with a modified version of Burnard’s (1991) content analysis. The result showed lack of compliance within all examined categories. It was noted that there was awareness that the basal hygiene should be performed, but the analysis showed there was lack of knowledge about when and how it should be performed in practice. This could be an indication that more education is needed for care workers about how, when and why the basal hygiene routines should be performed.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att sjuksköterskor överlag har en låg följsamhet till hygienrutiner. Det finns evidens att sjuksköterskor blir sämre på att implementera forskning i sitt dagliga arbete desto längre de arbetar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om erfarenhetens betydelse på följsamhet till hygienrutiner vid PVK-sättning. Metod: Studien utfördes inom slutenvården på ett sjukhus i södra Skåne. Data samlades in via 10 intervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplever att erfarna sjuksköterskor med >3 års erfarenhet har en större tendens att frångå hygienrutinerna vid PVK-sättning. Oerfarna sjuksköterskor med ≤3 års erfarenhet avviker även från hygienrutiner, dock i mindre utsträckning. De största faktorerna till att sjuksköterskor frångår hygienrutiner vid PVK-sättning är att de indirekt tvingas att avvika på grund av svårstuckna patienter, stor arbetsbelastning, stress samt att teori och praktik inte alltid upplevs stämma överens. Slutsats: Det är möjligt att en mer frekvent kunskapsuppdatering om Vårdhandbokens riktlinjer leder till ett mer patientsäkert arbete i praktiken, utan att arbetet försvåras. Erfarna sjuksköterskor riskerar att ha utvecklat ett arbetssätt som avviker ifrån de gällande hygienrutinerna. Oerfarna sjuksköterskor löper en risk att utveckla detta arbetssätt om inga åtgärder som ökar medvetenheten vidtas tidigt. / Background: Previous research found that nurses overall have a poor compliance towards hygiene routines. Evidence show that nurses become less compliant to research use the longer they work. Aim: The aim of this study is to investigate nurse’s perception of the influence of experience to compliance of the hygiene routines when inserting a PVC. Method: The study was conducted inpatient care at a hospital in southern Scania. Data was collected through 10 interviews that all were transcribed and analyzed with a content analysis. Results: Nurses perception is that experienced nurses with >3 years of experience had a bigger tendency to depart from hygiene routines when inserting a PCV. Inexperienced nurses with ≤3 years of experience also departed from the hygiene routines, but to a lower extent. The greatest factors that lead to nurses departing from PVC hygiene routines, were that they indirectly were forced to depart from the routines because of patients that were hard to insert a PCV on, they had a heavy work load, stress and that theory not always accord with practice. Conclusion: It’s possible that a more frequent update of knowledge on the hygiene routines in Vårdhandboken can lead to a more patient secure work in practice, without obstructing nurses’ work. Experienced nurses have a higher risk of developing a way to work that departs from the current hygiene routines. Inexperienced nurses also have a risk of developing this way of work if no interventions that increase their awareness take place in an early stage.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs. Generellt tycks det råda oklarhet och brister i de preoperativa hygienrutinerna och i utformandet av riktlin-jer. Resultatet visar att helkroppstvätt utförs två gånger före operation. I nära hälften av fallen informeras patienten endast muntligt om tillvägagångssättet. Aktivt sökande av information sker i mindre omfattning. Kunskap som inhämtas kommer från kollegor, rutiner på avdelningen samt anvisningar från medicinskt ansvarig. Det verkar råda delade meningar om vem som har huvudansvaret för att hygienrutinerna är evidensbaserade på avdelningen. Endast fyra av avdelningarna har utformat skriftliga riktlinjer. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till stigande incidens av postoperativa infektioner. Genom att undersöka i vilken grad de opererande klinikerna utformar riktlinjer kan vårdkvaliteten höjas och de postoperativa infektionerna kan reduceras. / Cross infections are a common complication and can mean great economical loss and suffering for those inflicted. The aim of the study is to illuminate to what degree the surgical clinicals at UMAS apply evidence based preoperative hygiene guidelines. How do the hygiene routines look like and to what extent have nurses knowledge about the hygiene routines? A questionnaire was distributed and guidelines were collected and reviewed. The study includes 51 nurses from 14 surgical wardens that perform bigger elective surgical operation where whole body wash is executed. In general, the results uncover uncertainty about hygiene routines and demands on guidelines. Full body wash is usually executed two times before the operation. In almost half of the cases the patient is only informed orally about the procedure. Active search for information is used to a minor extent. Knowledge is mainly picked up from colleagues, warden routines and instructions from a medical responsible. There seem to exist some uncertainty about who has a main responsibility that evidence based hygiene routines are applied. Only four of the wardens can present written guidelines. The deficient hygiene routines, which have been identified, can mean a source to a higher incidence of postoperative infections. Improvement of the clinical guidelines and an increased compliance to evidence based knowledge could mean a reduction of postoperative infections. Keywords: Evidence based knowledge, guidelines, hygiene routines, postoperative infections, preoperative full body disinfection, questionnaire

Bakgrund: Basala hygienrutiner är rutiner som tillämpas av hälso- och sjukvård för att förebygga vårdrelaterade infektioner och arbetssättet kan se annorlunda ut i hemsjukvården då vården sker i patientens hem.  Motiv: Basala hygienrutiner är ett viktigt arbetsmoment och behöver fungera säkert i hemmet trots hinder som kan finnas i patienternas hemmiljö.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med basala hygienrutiner i hemsjukvården.  Metod: Kvalitativ metod valdes för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av basala hygienrutiner i hemsjukvården där nio sjuksköterskor från två kommuner intervjuats. Den insamlade datan har analyserats genom kvalitativ induktiv innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenheter att det smutsiga hemmet ställde högre krav och var mer utmanande ur ett hygienperspektiv än ett rent hem. Sjuksköterskorna uttryckte även vikten av att sätta patientens önskemål och behov i fokus när vården skedde i deras hem. Sjuksköterskorna hade däremot olika erfarenheter av omfattningen på stödet som de fick från verksamheterna, där några sjuksköterskor beskrev om otillräcklig utrustning eller avsaknad av fortsatt utbildning om basala hygienrutiner. Sjuksköterskorna beskrev att medvetenheten om basala hygienrutiner ökat i och med COVID-19.  Konklusion: Studien belyser svårigheterna som finns med att arbeta med basala hygienrutiner i patientens hem och hur verksamhetens stöd kan ha en viktig roll i fortsatt kompetensutveckling. Det är viktigt att fortsatt forskning sker för att säkerställa en patientsäker vård oavsett hemmiljö och vilka konsekvenser COVID-19 medfört.  Nyckelord: Sjuksköterskor, hemsjukvård, erfarenheter, basala hygienrutiner, handhygien, COVID-19, kvalitativ, intervjustudie.

Bakgrund: Basala hygienrutinerna innefattar god handhygien, bruk av handskar samt plastförkläde eller skyddsrock i vårdarbetet. Genom att strikt följa hygienrutinerna minskas spridningen av vårdrelaterade infektioner som hör till de vanligaste vårdskadorna och orsakar ett stort lidande för de drabbade patienterna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har skyldighet att utföra arbetet och bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av faktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner. Metod: En litteraturstudie där 10 resultatartiklar användes som hade både kvantitativ och kvalitativ ansats, analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Följsamheten av basala hygienrutinerna var bristande och påverkades av olika faktorer. Resultatet delades in i tre kategorier: påverkan av sjuksköterskans syn på basala hygienrutinerna, påverkan av kunskapsnivån och påverkan av organisationens brister. Konklusion: Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns olika faktorer som påverkade efterlevnaden av basala hygienrutinerna. Det finns behov av mer kvalitativ forskning för att sjuksköterskorna ska kunna ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. / Background: Basic hygiene routines include good hand hygiene, the use of gloves, and a plastic apron or protective coat in care work. By strictly following the basic hygiene routines, the spread of healthcare-related infections, which are among the most common healthcare injuries and cause great suffering for the affected patients, is reduced. The healthcare staff have an obligation to carry out the work and contribute to maintaining a high level of patient safety. Aim: The aim was to describe the nurse's perceptions of factors that influence adherence to basic hygiene routines. Method: A literature study in which 10 results articles were used that had both a quantitative and a qualitative approach was analyzed with a content analysis. Results: Adherence to basic hygiene routines was lacking and influenced by various factors. The result was divided into three categories: the influence of the nurse's view of the basic hygiene routines, the influence of the level of knowledge and the influence of the organization's shortcomings. Conclusion: The nurses perceived that there were various factors that affected compliance with basic hygiene routines. There is a need for more qualitative research so that the nurses can be given the opportunity to share their experiences.

Sammanfattning Bakgrund: De bakterier som överförs till händerna från omgivningen via föremål och sprider sig vidare mellan individer kan skapa en vårdrelaterad infektion, som i sin tur kan ge ett lidande för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler hos personalen vid patientnära arbete under förberedelserna av patienten på operationssalen. Metod: Metoden av studien genomfördes med en öppen observationsstudie med en kvantitativ design baserad på strukturerade observationsprotokoll. Observationerna av följsamheten till basala hygienrutiner genomfördes när personalen utförde olika arbetsmoment i förberedelserna vid patientnära arbete. Arbetsmoment var positionering av patient inför operation, insättning av urinkateter, perifer venkateter, artärnål, epiduralkateter och intubation av patienten. Observationsstudien genomfördes på en kirurgisk och en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Studien omfattade 10 observationstillfällen per operationsavdelning med totalt 175 observationsmätningar på kirurg- och ortopedoperation angående klädregler, resultatet visade att 98% av personalen på ortopedoperation och 100% på kirurgoperation hade en korrekt följsamhet. Vid samtliga arbetsmoment som observerades förekom det brister vid användning av handdesinfektion före och efter patientnära arbete. Det arbetsmoment där rutinerna brister mest var vid intubation av patienten. Slutsats: I studiens resultat framgår det att personalen har en god följsamhet till klädregler, majoriteten använder engångskläder på båda operationsavdelningarna. När det gäller basala hygienrutiner finns fortfarande arbetsmoment där det finns brister. Vidare forskning och fortsatt utvecklingsarbete kring basala hygienrutiner behövs för att öka kunskap och medvetenhet hos personalen vid patientnära arbete. / Abstract  Background: The bacteria that are transmitted to the hands from the environment through objects and is spreading further among individuals can create a health care associated infection, which in turn can cause a hardship for the individual patient. Purpose: The purpose of this study was to investigate the adherence to basic hygiene and dress code of staff in patient-related work during the preparation of the patient in the operating room. Method: The method of study was conducted with an open observational study with a quantitative design based on structured observation protocol. The observations of adherence to basic hygiene was carried out when the staff performed various tasks in preparation for near patient work. Operations were positioning of the patient before surgery, insertion of urinary catheter, peripheral venous, artery needle, epidural catheter and intubation of the patient. Observational study was conducted in a surgical and orthopedic surgery department at a university in central Sweden. Results: The study involved 10 observation occasions a surgical department with a total of 175 observational measurements on surgical and orthoped operation regarding the dress code, the results showed that 98% of the staff at the orthopedic surgery and 100% in the surgical operation had a proper adherence. In all the operations were observed, there were deficiencies in the use of hand disinfectant before and after patient-related work. The operation in which the routines shortcomings were for intubation of the patient. Conclusion: The results of the study, it appears that the staff has a good adherence to the dress code, the majority use disposable clothing on both operations departments. In terms of basic hygiene are still occupations where there are shortages. Further research and further development work on basic hygiene needed to increase knowledge and awareness of-staff for near patient work.

Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet delades upp i två huvudkategorier och nio underkategorier. De två huvudkategorierna som skapades var Organisatoriska faktorer och Individuella faktorer. Under Organisatoriska faktorer framkom Tidsbrist och arbetsbelastning, Kunskap, Arbetsklimat och förebilder samt Tillgänglighet på material. Under de Individuella faktorerna framkom Attityd, Typ av klinisk procedur, Teknik, Hudirritation och Yrkesgrupper. Studien bidrar till ökad förståelse för dessa faktorers inverkan på följsamheten till basala hygienrutiner. Resultatet visade att brist på tid, kunskap och material försämrade följsamheten till handhygien. Vidare visade resultatet att en arbetsledning och kollegor som var goda förebilder påverkade vårdpersonalen positivt gällande följsamheten. Vårdpersonal var medvetna om riskerna med dålig handhygien men förminskade problemet och attityden till handhygien försämrades över tiden. Läkare hade generellt sett lägre följsamhet än övrig vårdpersonal. Vid vardagliga moment ansågs handhygienen inte vara lika viktig och vid moment som medförde en högrisk för smitta var följsamheten låg. / Interest in infection control developed during the work-based training when we realized that nursing staff in the departments were often careless with hand hygiene and other basic hygiene routines. Healthcare associated infections are estimated to affect one of ten patients. Many of these could be prevented by observing basic hygiene. The purpose of this study was to elucidate factors that influence healthcare staff´s observance of basic hygiene. This was done through a literature study of ten articles consisting of qualitative and quantitative data. The results were divided into two main categories and nine subcategories. The two main categories were Organizational factors and Individual factors. The Organizational factors that emerged were Lack of time and workload, Knowledge, Working environment and role models and Availability of materials. The Individual factors were Attitude, Type of clinical procedure, Techniques, Skin irritation and Professions. The study contributes to a greater understanding of these factors in the observance of basic hygiene. The results showed that lack of time, knowledge and lack of material had a negative influence on the observance of hand hygiene. Furthermore, the results showed that supervisors and colleagues who were good role models influenced medical staff in a positive way. Healthcare staff were aware of the risks of poor hand hygiene but ignored the problem to some extent and the approach to hand hygiene deteriorated with time. Doctors generally had lower observance than other health care staff. In everyday encounters hand hygiene was not considered as important and at moments with a high risk of infection there was generally low compliance.

Tidigare forskning kring hygienrutiner har visat att följsamheten hos vårdpersonal är bristande samt att bristande följsamhet leder till ökad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syftet var att undersöka följsamheten kring basala hygienrutiner hos sjuksköterskor och undersköterskor samt jämföra hur följsamheten skiljer sig personalkategorierna emellan samt före och efter patientkontakt, på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige under åren 2013–2018. Studien hade empirisk utformning. Data samlades in genom observationer och analyserades med stöd av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Det som observerades var följsamhet till korrekt användning av handdesinfektion, handskar, platsförkläde/skyddsrock och rätt klädsel. Totalt gjordes 564 observationer mellan åren 2013–2018. Resultatet visar att det finns rum för förbättring i följsamhet. Överlag visar undersköterskor på en högre grad av följsamhet genom alla observerade år. Märkbar skillnad sågs mellan följsamhet till handdesinfektion före och efter patientkontakt, där följsamheten i sistnämnda var bristande. Vidare interventioner behövs för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner, minska risken för vårdrelaterade infektioner och höja patientsäkerheten. / Title: Compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines in a medical intensive care unit: A quantitative long-term study. Previous research has shown that compliance to hygiene routines among healthcare professionals is inadequate and that inadequate compliance is linked to increased prevalence of healthcare-associated infections (HCAI). The aim of this study was to examine the compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines and to make an occupational comparison before and after patient contact, in a medical intensive care unit in southern Sweden over a period of six years. The study had an empirical approach. Data was collected through observations and was analyzed using Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Observed aspects included compliance to correct usage of hand rub, plastic gloves, aprons as well as proper clothing. A total of 564 observations were made during the years 2013–2018. The result shows that there is room for improvements to compliance, with assistant nurses overall showing a higher rate of compliance throughout all observed years. Noticeable differences in compliance were found between hand rub usage before and after patient contact, with a lack of compliance in the latter. Further interventions are needed in order to improve compliance rates to guidelines regarding hygiene to prevent HCAI and increase patient safety.

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät. Observationerna utfördes av distriktssköterskestudenter och genomfördes vid nio vårdcentraler i Uppsala. Observationsstudien visade att distriktssköterskorna hade god följsamhet till rådande hygienrutiner gällande klädregler, att hålla långt hår uppfäst och fingernaglar kortklippta samt till att inte använda färgat nagellack, lösnaglar och att inte bära ring. Det finns behov av förbättring av distriktssköterskornas följsamhet till handdesinfektion, att inte bära armbandsur samt korrekt användning av handskar och skyddskläder. Enkätstudien visade att distriktssköterskor inte har tillräckliga kunskaper om basala hygienrutiner. Det finns behov av förbättring inom den enskilda distriktssköterskans hygienarbete och inom arbetsgivarnas ansvarsområden gällande hygien. För att distriktssköterskan skall kunna arbeta med att förebygga smittspridning, behövs uppdaterade kunskaper och mer utbildning inom området. Arbetet med hygien bör lyftas fram och uppmuntras inom primärvården, i större utsträckning än vad som görs idag. / Approximately 1500 people dies, every year in Sweden, as a result of healthcare associated infections (Socialstyrelsen, 2011). The most important action for preventing healthcare associated infections is compliance to hygiene routines (Socialstyrelsen, 2006). Today there is scarce knowledge about the compliance to hygiene routines within the area of primary healthcare and among district nurses in Sweden. This study aimed to examine the compliance to hygiene routines among district nurses in primary healthcare. Data was collected through observations and a questionnaire. The observations were carried out by nurses currently studying to become district nurses and were implemented on nine primary healthcare centers in Uppsala. The study showed that the district nurses had good compliance to the prevailing hygiene regulations concerning, clothing, hair, finger nails and to not carrying fingerings. There are however needs of improvement in the district nurses compliance to handdesinfection, not carrying wristwatches and correct use of gloves and protective aprons. Data from the questionnaire shows that district nurses don’t have sufficient knowledge about basic hygiene routines. There are needs of improvement within the individual district nurse's hygiene work and within the employers' area of responsibility concerning hygiene. In order to making it possible for the district nurse to work with preventing transmission of infectious diseases, more education within the area is needed. The work with hygiene routines should be encouraged within primary healthcare, in a bigger extent than its done today.