Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat Följsamheten hossjuksköterskorna i studien var låg. Resultatet visade att sjuksköterskornas följsamhet till handhygienen påverkades av följande kategorier som framkom i de funna resultaten; Hudpåverkan, attityder, materialtillgång, arbetsbelastning och stress, utbildning och kunskap. Det brast framförallt i handhygienen före kontakt med patienten. Diskussion: En stark bidragande orsak till bristande handhygien var att sjuksköterskorna ville skydda sig själva och inte tänker på patienterna. Arbetsbelastning och stress var en annan bidragande faktor till den låga följsamheten. Slutsats: Det behövs fortsatt forskning och förebyggande arbete om handhygien. Detta kan förebyggas med bland annat utbildning och kunskap om handhygien. Bättre materiella resurser behövs för att kunna sköta handhygienen bättre. / Background : Nurses adherence to hand hygiene is essential to prevent the spread of infection.Each year 100 000 patients are harmed by nosocomial infections and it effects every tenth inpatient care patient. Care time is prolonged by four days, costing the society vast resources and expenses. Contact infection via hospital stuff hands is the most common cause. This could be prevented if hospital stuff practiced proper hand hygiene according to recommended giudelines. Purpose: The purpose of the study was to highlight elements that influence how inpatient care nurses follow guidelines regarding basic hand hygiene. Method: General literature study. Result: Nurses in the study had low compliance. Result showed that nurses ́compliance to hand hygiene was affected by the following categories, transpiring in founds results; effect on skin, attitude, acess to material, workload and stress, education and knowledge. Especially hand hygiene prior to patient contact was deficient. Discussion: A strong contributory cause of insuffiicient hand hygiene was nurses trying to protect themselves and not thinking of the patients. Work load and stress was another contributing cause of the law compliance. Conclusion: Further research as well as preventive efforts regarding hand hygiene is needed. This can be prevented by for example education and knowledge of hand hygiene. Enhanced material resources is needed to conduct betetr hand hygiene.

<p>Hand hygiene compliance is one of the most important factors to prevent healtcare associated infections (HAI), which can cause unnessesary suffering, prelonged insitutional care, invalidity and higher mortality rate. It has been shown that despite regulations for hygiene compliances in healthcare, these are used unadequately. HAI affects 5-10 % of all patients in industrailized countries, in development countries the number is estimated to be up to 20 times higher. The aim of this study was to illustrate healthcareworkers hygiene compliances in patient care at a rural healthcarecentre in western India. Participant observation was used as a method, fieldnotes was taken for qualitative analysis. As a result of the analysis five fields emerged; <em>use of handdesinfection and handwashing, complaince of gloves, the healthcareworkers clothing, use of jewlery </em>and<em> other hygienic aspects</em>, which made the result. This study reveals that handhygiene complaince was poorly used by all informants, gloves was used only by one of the informants, and then only when bandaging wounds. The techniques used for both handwashing, handdesinfection and puttning on gloves was unadequate and therefor did not fullfil their purpose. Even though, the healthcare workers showed that they were aware of and thougt about hygiene in many ways.</p> / <p>Handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI), vilket kan orsaka onödigt lidande, förlängd vårdtid, invaliditet och en högre mortalitet. Det har påvisats att trots att det finns riktlinjer för vårdhygien, används inte alltid dessa på rätt sätt. I industrialiserade länder beräknas 5-10 % av alla patienter att drabbas av VRI. I utvecklingsländer rapporteras siffran vara upp till 20 gånger högre. Syftet med studien var att belysa hur vårdarbetet bedrevs med avseende på vårdhygien på en vårdcentral på landsbygden i Indien. Deltagande observationer användes som metod, fältanteckningar fördes och analyserades sedan kvalitativt. Analysen utmynnade i fem områden; <em>brukande av handdesinfektion och handtvätt, användandet av handskar, sjukvårdspersonalens klädsel, smyckeanvändning </em>samt <em>övriga hygienaspekter</em>, vilka utgör resultatet. Studien visar att handhygien brukades sparsamt av samtliga informanter, handskar användes endast utav en av informanterna och då endast vid såromläggningar. Teknikerna som användes både för handtvätt, handdesinfektion samt att sätta på handskar var bristfälliga och uppfyllde därför inte sitt syfte. Trots detta visade vårdpersonalen att de var medvetna om och att de tänkte på hygien på många olika sätt.</p>

Bakgrund: Hemsjukvården är ett vårdområde som expanderar och det sker utveckling mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet vilket ökar risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett stort bekymmer för samhället och medför höga kostnader vilket skulle kunna motverkas om basala hygienrutiner tillämpades. Sjuksköterskor och distriktsköterskor har ett stort ansvar för efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler. Metod: Intervjustudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats genom manifest innehållsanalys. Undersökningsgruppen omfattar sex sjuksköterskor och fem distriktsköterskor tillhörande två olika kommuner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av samt reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler inom hemsjukvården. Resultat: Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler (BHK) var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna som medverkade i följande studie. Det förekom omständigheter i hemmiljön vilket försvårade för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna att arbeta utifrån BHK. Detta gällde tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, arbetsställning samt förståelse hos patienterna. Andra bidragande faktorer som påverkade följsamheten till BHK var okontrollerbara situationer. Trots dessa utmaningar gjorde sjuksköterskorna och distriktsköterskorna det bästa av situationen genom att utveckla olika strategier för att underlätta för följsamheten till BHK i hemsjukvården. Slutsats : Det var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna inom hemsjukvården att arbeta utifrån BHK trots att det förekom en del omständigheter i hemmiljön som försvårade strävan efter följsamheten av BHK. Dessa förhållanden identifierades som bristande tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, dålig arbetsställning, okontrollerbara situationer samt bristande förståelse hos patienten. Sjuksköterskorna och distriktsköterskorna gjorde det bästa av situationen och utvecklade en del strategier för att underlätta för de utmaningar som förekom i arbetet med vård i hemmet för att på så vis motverka vårdrelaterade infektioner.

Infectious diseases among preeschool children are in 70–80% of the cases caused by virus. The most common illnesses the children suffer are otitis, respiratory tract infections (common colds) and gastroenteritis. To reduce the risk of infectivity it’s recommended to wash hands regularly and to use gloves and disposable sheets during diaper change. To be able to ensure environmental qualities and health qualities in the preeshool, the hygiene routines for handwashing and diaper change, among others, must be documented in writing. Research show that if the teachers gets educated in infectivity and infection prevention, their attitudes and the implementation of the hygiene routines can be improved. In my study I wanted to show what the routines for handwashing, diaper change and the acceptance of ill childen look like. I also wanted to look into what knowledge the teachers confides in, when it comes to infection prevention, and also what perceptions there are about working with infection prevention in these preeshools. To answer my questions surveys have been sent out to all preeschools in the municipality and one preeschool director has been interviewd. The results show the lack off documented hygiene routines in 10% of the participants workplaces, which makes it hard to assure the health qualities in these preeshools. In a few other preeschools it turns out that all of the teachers lack eduaction in infectivity and infection prevention. My results implies that education in infectivity and infection prevention as well as documented hygiene routines, may affect if infection prevention routines are discussed at the workplace or not. Further studies in this subject are recommended before any conclusions can be made about this. / Infektionssjukdomar hos förskolebarn är i 70–80 procent av fallen orsakade av virus. De sjukdomar som barnen i största utsträckning drabbas av är öroninflammationer, luftvägsinfektioner (förkylningar) och mag- och tarmåkommor. För att minska risken för smittspridning rekommenderas regelbunden handtvätt och användning av handskar och engångsunderlägg vid blöjbyte. För att kunna säkerställa miljö- och hälsokvaliteten, i förskolan, måste det finnas skriftligt dokumenterade rutiner på bland annat handtvätt och blöjbyte. Forskning visar att om pedagogerna fått utbildning inom smittspridning och smittskydd, kan attityden och genomförandet av hygienrutinen förbättras. I min undersökning ville jag synliggöra hur rutinerna kring handtvätt, blöjbyte och mottagandet av sjuka barn ser ut. Jag ville också undersöka vilken kunskap pedagogerna förlitar sig på rörande smittskydd, samt vilka attityder som finns om smittskyddsarbetet i verksamheten. För att få svar på mina frågor har enkäter skickats ut till samtliga avdelningar i kommunen och en förskolechef har intervjuats. Resultaten visar att det saknas skriftliga hygienrutiner hos 10% av deltagarna vilket leder till att det blir svårt att säkerställa hälsokvaliteten i dessa verksamheter. I ett fåtal andra verksamheter visar det sig att samtliga pedagoger saknar utbildning inom smittspridning och smittskydd. Mina resultat antyder att utbildning inom smittspridning och smittskydd liksom dokumenterade hygienrutiner, kan påverka ifall smittskyddsrutiner diskuteras i arbetslagen eller inte. Vidare forskning inom ämnet rekommenderas innan några slutsatser kan dras om detta.

Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten. Diskussion: Författarna fann stöd i sin teori om att vårdpersonalen skyddar sig i första hand själv och utför därför handhygienen i större grad än efter patientkontakt. Då det visade sig att kunskap leder till ökad följsamhet ansåg författarna att en årlig genomgång av handhygienrutinerna är lika viktigt som att repetera hjärt- och lungräddning.

BAKGRUND: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt. I Sverige är cirka 30 procent av befolkningen ovetandes bärare av MRSA. Bakterien kan ställa till problem när de kommer till antibiotikabehandling eftersom bakterien är resistent. Sjuksköterskor kan uppleva MRSA som skrämmande vilket leder till att patienten upplever stigmatisering. SYFTE: Syftet med studien varatt beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med MRSA. METOD: En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer och materialet från intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet visar god kunskap om hur basala hygienrutiner används och hur stress påverkar sjuksköterskans arbete. Det framkommer även kunskap om hur de ska bemöta patienter med MRSA för att minska stigmatisering. SLUTSATS: Erfarenheten av att vårda patienter med MRSA var individuellt hos sjuksköterskorna som deltog. En oro som fanns hos alla informanter var att de skulle bidra till smittspridning. Informanterna beskrev även att patientens upplevelse är viktig. FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING: Studien har utförts på en kirurgisk vårdavdelning. Det skulle därför vara intressant att göra en studie på andra vårdavdelningar för att jämföra sjuksköterskornas erfarenhet. / BACKGROUND: Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing global problem. In Sweden, about 30 percent of the population are unaware that they are carriers of MRSA. The bacteria can cause problems when it comes to treatment via antibiotics due to the fact the bacterium is resistant. Nurses may experience MRSA as frightening which can lead to patients feeling stigmatized. AIM: The purpose of this study was to describe the nurse's experience of caring for patients with MRSA. METHOD: A qualitative interview study was conducted, with data collection consisting of semi-structured interviews. The material from the interviews has been analysed with a qualitative content analysis. RESULT: The result shows good knowledge of basic hygiene routines and how stress affect nurses work. They also show good knowledge about how to receive and care for patients with MRSA to reduce stigmatization. CONCLUSION: All participating nurses had individual experiences when it came to caring for patients with MRSA. A concern that existed in all informants was that they would be contributing to the spread of infection. The informants also describe that the patient's experience is important. PROPOSAL FOR CONTINUED RESEARCH:The study has been performed at a surgical care department. It would therefore be interesting for a study to be conducted in another care department to compare experience of the nurses.

Background: Healthcare-associated infections (HAIs) are a major problem that affects patients treated in emergency care every year. If healthcare personnel follow the hygiene guidelines, HAIs can be reduced. In Sweden, Basic hygiene routines (basala hygienrutiner) are usually used as guidelines for hygiene in health care. Nationally, World Health Organization (WHO) guidelines are used in 5 steps to help healthcare professionals follow the hygiene guidelines. Working in emergency care means that healthcare personnel are faced with pressure and quick action in decisions in emergency situations. Unfortunately, adherence to hygiene routines is often given priority for a variety of reasons.  Aim: The aim of this literature study was to describe the compliance of healthcare professionals to hygiene routines in emergency care.  Method: A descriptive literature study with results based on 12 scientific articles. The literature search was performed in the MedLine database via PubMed.  Main result: The result showed that healthcare personnel in emergency care had low adherence to hygiene routines. The adherence to performing hygiene routines according to regulations after the medical staff had tended to a patient proved to be the step that was best followed. Adherence to hygiene routines before patient contact as well as prior to routine was found to be lower. The results differ between different occupational categories and depending on whether the health care professionals estimated themselves or were observed.  Conclusion: Adherence of healthcare personnel to hygiene routines in emergency care was low. When introducing interventions and training, the staff's compliance with hygiene routines increased. By highlighting the importance of good adherence to hygiene routines to avoid HAIs, patients' suffering and additional costs in healthcare can be reduced / Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem som varje år drabbar patienter som vårdas inom akutsjukvård. Om sjukvårdspersonal följer de riktlinjer som finns inom hygien kan VRI minskas. I Sverige används vanligtvis basala hygienrutiner som riktlinjer för hygien inom sjukvården. Nationellt används World Health Organisations (WHO) riktlinjer i 5 steg för att hjälpa sjukvårdspersonal att följa riktlinjerna för hygien. Att arbeta inom akutsjukvård innebär att sjukvårdspersonal ställs inför press och snabb handling i beslut vid akuta situationer. Tyvärr prioriteras följsamheten till hygienrutiner ofta bort av olika anledningar.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat som bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databasen MedLine via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal inom akutsjukvård hade låg följsamhet till hygienrutiner. Följsamheten till att utföra hygienrutiner enligt föreskrifter efter att sjukvårdspersonalen hade varit hos en patient visade sig vara det steg som efterföljdes bäst. Följsamhet till hygienrutiner innan patientkontakt samt innan ren rutin visade sig vara lägre. Resultaten skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och beroende på om sjukvårdspersonalen skattat sig själva eller blivit observerade. Slutsats: Sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård var låg. Vid införande av interventioner och utbildning ökade sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienrutiner. Genom att belysa vikten av en god följsamhet till hygienrutiner för att undvika VRI kan patienters lidande samt att sjukvårdens merkostnader minskas.

Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är en multiresistent bakterie som är ett hälsoproblem över hela världen. Genom mutationer i bakterien skapas en resistens mot antibiotika. Faktorer som bidrar till den ökade spridningen och resistens av MRSA är bland annat dålig handhygien/hygien bland vårdpersonal på sjukhus, samt överanvändning av antibiotika. Personer som är bärare av MRSA riskerar då att inte kunna behandlas med antibiotika vid bakteriella infektioner, vilket kan medföra längre vårdtider eller i värsta fall hot mot hälsan och riskerar då att inte överleva dessa infektioner. Syfte: Att beskriva vårdprogram för MRSA i Sverige, Tyskland och Spanien. Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Resultat: Vårdprogrammen för att minska spridningen av MRSA består samma riktlinjer i de olika länderna i Europa. Varför spridningen ser olika ut beror i stor utsträckning på vilka förutsättningar som finns i de olika länderna samt hur antibiotikakonsumtionen ser ut. Vissa länder har hög exponering av antibiotika inom djurhållningen, vilket ökar spridningen av MRSA. Konklusion: Trots stora skillnader i spridningen av MRSA ligger inte problemet i vårdprogrammen och dess riktlinjer för MRSA för länder i Europa. Vid jämförelse av länder med hög spridningen av MRSA respektive låg blev slutsatsen att det största problemet ligger i vilka förutsättningar vårdpersonalen har för att genomföra goda hygienrutiner samt brist eller bättre tillgång på kunskap och mer frekventa utbildningar kring MRSA och spridningen av resistenta bakterier.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och är ett stort problem när det gäller patientsäkerhet. Konsekvenserna är stora och utvecklingsländer är hårdast drabbade. Hälso – och sjukvårdspersonal ansvarar för tillämpning av skydds – och försiktighetsåtgärder i form av basala hygienrutiner, samt för att följa riktlinjer för vårdhygien som en del i det förebyggande arbetet mot smittspridning. Syfte: Syftet med studien var att observera om och hur röntgenklinikens vårdpersonal i Maputo, Mocambique var följsamma till basala hygienrutiner. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i följsamhet till basala hygienrutiner vid de undersökta sjukhusens röntgenkliniker. Metod: Studien är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ design och är baserad på observationsprotokoll. Studien genomfördes av icke – deltagande och neutrala observatörer genom direkt observation vid röntgenkliniken på tre olika sjukhus i Maputo, Moçambique. Resultat: Studien omfattade 70 mätningar fördelat på de tre röntgenkliniker som ingick i studien. Brister i följsamheten kunde påvisas i resultatet. Slutsats: Vid samtliga moment som observerades förekom brister i följsamheten till basala hygienrutiner. Lägst följsamhet kunde påvisas vid desinfektion av händerna före och efter patientnära arbete samt att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor och armband. Detta visade sig gälla samtliga röntgenkliniker som ingick i studien. God följsamhet påvisades till korrekt användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde, kortärmad arbetsklädsel, kortklippta naglar fria från nagellack samt att personalens hår var kort eller uppsatt.

Vårdrelaterade infektioner kan innebära stora ekonomiska förluster för samhället men medför även lidande för dem som drabbas. Främsta orsak till uppkomst och spridning är att vårdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hälso- och sjukvård innehåller riktlinjer som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Generellt var följsamheten gentemot riktlinjer för personlig hygien god då samtliga sjuksköterskor uppfyllde handbokens riktlinjer i de flesta avseenden. Sämre var resultatet för de basala hygienrutinerna, där ett flertal brister observerades. Handdesinfektion utfördes endast vid 43 % av de indikerade tillfällena. Vid omvårdnad av en patient under ett längre tidsintervall, berördes ofta omväxlande smutsigt och rent, både med och utan handskar. Sjuksköterskorna använde skyddsrock i 77 % av de situationer då så indikerades. Dock är ett alarmerande resultat att sjuksköterskor kontinuerligt rörde sig utanför salarna med kontaminerade skyddsrockar på, samt att dessa dessutom användes till flera patienter i följd. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till spridning av vårdrelaterade infektioner som trots allt bidrar till att 600 personer avlider årligen i Sverige. Genom att kartlägga och beskriva hur riktlinjerna efterföljs kan kvaliteten på vården förbättras och utvecklas. / Nosocomial diseases can mean great economical loss for the society but also bring suffering for those inflicted. The main reason for appearance and dispersion is due to lacks in health care workers basal hygiene routines and personal hygiene. Manual for health and medical service contains practical guidelines based on scientific evidence and tested experiences. The aim of this study is to map and describe how nurses on nursing wards comply with the manuals’ guidelines with reference to basal hygiene routines and personal hygiene. To investigate this an empirical observational study was carried out with both qualitative and quantitative approach. Over all the compliance towards the guidelines for personal hygiene was good since all nurses complied with the guidelines in most aspects. The result for the basal hygiene routines was worse since several imperfections were observed. Disinfection of hands was only carried out in 43 % of the indicated occasions. When a patient was cared for during a longer period of time, clean and dirty materials was often touched alternately, both with and without gloves. The nurses used protective clothing in 77 % of the indicated situations. Despite this, an alarming result is that the nurses continuously circulated outside the patients’ rooms wearing contaminated protective clothing, which in addition also were used to several patients consecutively. The lack in hygiene routines that was identified in this study can be a source to nosocomial diseases which despite all contribute to the death of 600 peoply yearly in Sweden. By mapping and describing the compliance towards the practical guidelines, can the quality of care improve and develop.