För att minska smittspridning av sjukvårdsrelaterade infektioner är den viktigaste förebyggande åtgärden de basala hygienrutinerna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som påverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner. Metoden som användes i studien var en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderats. Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vård var ganska låg. I situationer där sjuksköterskorna hade bättre följsamhet var när de kommit i kontakt med kroppsvätskor. Utbildning, kunskap och tillgängligheten till hygienartiklar förbättrade följsamheten. Faktorer som försämrade följsamheten var handhygien före patientvård, torra händer och hög arbetsbelastning samt felanvändning av handskar. Diskussion: Det är flera faktorer tillsammans som påverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprätthålla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal få möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgång till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation är det svårt att förbättra följsamheten till handhygien på lång sikt då beteenden är svåra att förändra.

Syftet med studien var att beskriva i vilken grad vårdpersonalen närmast vårdtagaren på kommunens särskilda boenden visade följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Studien genomfördes genom icke deltagande observationer efter ett fastställt observationsschema. Observationerna genomfördes på 73 vårdpersonal vid sex särskilda boenden i två skilda kommuner i Mellansverige. Datainsamlingen utfördes under perioden juni 2007 – februari 2008. Huvudresultatet visade att följsamheten gällande basala hygienrutiner och klädregler var bristfällig. Endast 10 av 73 observationer gällande basala hygienrutiner visade korrekt följsamhet. Lägst följsamhet sågs vid spritning av händer och användning av plastförkläde/skyddsrock. Gällande klädregler var följsamheten korrekt i 47 av 73 observationer. Följsamhet till kortärmad arbetsdräkt var korrekt hos 72 av 73 vårdpersonal. Det som påverkade resultatet i negativ riktning när det gällde klädregler var användandet av ringar vilket registrerades hos 17 vårdpersonal. Resultatet av föreliggande studie har visat på behov av insatser i form av utbildning och ökad tillgänglighet av plastförkläde/skyddsrock och desinfektionsmedel. Detta för att få en ökad följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler hos personal vid kommunens särskilda boenden.

The purpose of this work was to investigate the adherence to basic hygiene routines among staff and to investigate if there is any difference between the adherences in diverse professions. The purpose was also to study how staff rates their own adherence to current guidelines. Data for the study were collected through observations and questionnaires. Altogether 35 people were observed and 15 answered the questionnaire. Maximum adherence was found in the category of "hand disinfection after patient contact" with a score of 96%. In the observation task “proper use of protective apron” a total adherence of 86 % was found. The observations in the category of "hand disinfection before patient contact" showed an adherence of 74 %. In the observation category "proper use of gloves" a total adherence of 52% was found. The greatest difference between professions was seen in the observation category of "proper use of gloves", where physicians’ observed adherence was 100% and the nurses observed adherence was 48%. In the observation category "proper use of apron” adherence varied between 76-91%. Adherence to “hand disinfection before patient contact” are lower in comparison with adherence to “hand disinfection after patient contact”. An awareness of this is seen in the responses also, with the majority indicating that their own routine deficiencies in this particular moment. Otherwise the compilation of the responses shows that staff rates their adherence lower than the observed adherence. We believe that our presence may have affected the staff during the observations with the consequence that adherence to the basic hygiene routines influenced in a positive direction. / Syftet med detta arbete var att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner hos personal på en vårdavdelning samt undersöka eventuella skillnader i följsamhet mellan olika yrkeskategorier. Syftet med studien var också att undersöka hur personalen skattar sin egen följsamhet till gällande riktlinjer. Data till studien insamlades genom observationer och enkäter. Totalt observerades 35 personer och enkäten besvarades av 15 personer. Högst observerad följsamhet fanns i kategorin ”handdesinfektion efter patientkontakt” med ett resultat på 96 %. Observationsmomentet ”korrekt användning av skyddsförkläde” visade en total följsamhet på 86 %. Observationerna i kategorin ”handdesinfektion före patientkontakt” visade en följsamhet på 74 %. I observationsmomentet ”korrekt användning av handskar” fanns en total följsamhet på 52 %. Störst skillnad mellan personalkategorierna sågs i observationskategorin ”korrekt användning av handskar” där läkarnas observerade följsamhet var 100 % och undersköterskornas observerade följsamhet var 48 %.  I observationsmomentet ”korrekt användning av skyddsförkläde” varierade följsamheten mellan 76 – 91 %. Personalens observerade följsamhet till ”handdesinfektion före patientkontakt” är lägre i jämförelse med den observerade följsamheten till ”handdesinfektion efter patientkontakt”. En medvetenhet om detta syns i enkätsvaren där flertalet anger att deras egen rutin brister i just detta moment. I övrigt visar sammanställningen av enkätsvaren att personalen skattar sin följsamhet lägre än den observerade följsamheten. Vi anser att vår närvaro kan ha påverkat personalen vid observationerna med konsekvensen att följsamheten till de basala hygienrutinerna påverkats i positiv riktning.

Det har varit känt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Mer än 150 år senare brister fortfarande vårdhygienen och bara i Europa drabbas årligen omkring 3,2 miljoner människor av VRI. Ökade kostnader för hälso- och sjukvården blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande åtgärd för att bekämpa VRI. Trots det finns det endast ett fåtal studier om följsamheten inom ambulanssjukvård och resultaten är varierande men genomgående påvisas låg följsamhet. Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna. En deltagande observationsstudie genomfördes på tre olika ambulansstationer inom upptagningsområdet för Södra Älvsborgs Sjukhus. Totalt gjordes 32 observationer. Följande variabler studerades: desinfektion före och efter patientkontakt, användning av handskar och engångsförkläden, korrekt arbetsdräkt, inga ringar, armband eller klockor samt kort eller uppsatt hår. Resultatet visar att personalen desinfekterade händerna före och efter patientkontakt i 19 respektive 75 % av observationerna. Inga smycken observerades och personalen hade kort eller uppsatt hår. Även tidigare forskning visar låg följsamhet till handdesinfektion. Med tanke på att ambulanssjuksköterskor och all vårdpersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen är skyldiga att ge vård av god kvalité med god hygienisk standard, visade även föreliggande studie på bristande följsamhet till hygienrutinerna. En möjlig orsak till bristande följsamhet kan vara den komplicerade kontext inom vilken ambulanspersonalen verkar.

Background: Nosocomial infections pose a big threat to patient safety and increased costs for society. An effective way of preventing cross-infections is to apply hygiene routines. Studies show that compliance to hygiene routines is low while there's a lack of knowledge about the best way of improving it. Aim: To investigate whether a conversation based on the Theory of Planned Behaviour (TPB) could influence a nurse's compliance to hygiene routines and whether it could benefit the understanding of a nurse's compliance. Method: A quantitative and qualitative method was used in the study and included one nurse. An observation of his/her daily work at a hospital ward was carried out before and after a conversation which focused on attitude, subjective norm and perceived behaviour control. Main results: Even if compliance was good to start with it improved after the conversation. The nurse's attitude towards hygiene procedures was positive, but heavy workloads and difficulty to access materials could be a barrier. The norm in the ward was, according to the nurse, that hygiene routines were important even if some were less compliant. Conclusion: the use of TPB in a conversation could benefit the understanding of the nurse's compliance. Improvements in daily practices were noticed after the conversation, which could be due to an increased awareness of the need to perform hygiene procedures. No direct conclusions could be drawn from this study because the sample was limited, but the study provides suggestions for further research.

BakgrundVårdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika länge som patienter har vårdats. Redan på 1800-talet steg läkaren Ignaz Semmelweis fram och förespråkade för att skrubba händerna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier från obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter världen över av VRI. I Sverige under våren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vårdades på något sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva åtgärder för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.MetodEn allmän litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengström (2008) har genomförts. Sökning i Cinahl och Medline med relevanta sökord relaterade till studiens syfte har gjorts. Tio kvantitativa artiklar valdes sedan ut efter sökning och värdering för att analyseras och sammanställas. ResultatKunskapsnivån hos vårdpersonal är relativt låg och behöver förbättras. Följsamheten till hygienrutiner är även den låg och behöver ökas, detta i form av utbildningar för att öka personalens kunskaper och förståelse för hur viktigt det är att utföra handdesinfektion före och efter patientkontakt. I arbetet mot smittspridning i form av Meticillin resistenta Staphylococcus Aureus (MRSA) och Severe acute respiratory syndrome (SARS) visar det att åtgärder som tidig upptäckt av patienter innan det sker någon form av interaktion mellan drabbade patienter och andra är viktigt. Isolering av MRSA och SARS patienter även det i syfte att förhindra kontakten patienter emellan har påvisats vara effektivt. Litteraturstudien har gett en inblick i hur viktigt det är att vara följsam till användning av handdesinfektion och att kunskapsnivån skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och behöver förbättras. Detta är en kunskap som är mycket användbar i det kommande yrket som sjuksköterska.

No description available.

<p>Validerat; 20151127 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en avgörande åtgärd för att förbygga vårdrelaterade infektioner och förhindra att patienten utsätts för smitta och vårdlidande vid kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonalens följsamhet till befintliga hygienrutiner är globalt låg och behöver förbättras för att förhindra smittspridning.Syfte: Syftet med studien är att identifiera strategier som förbättrar sjukvårdpersonalens följsamhet av hygienrutiner.Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av kvantitativ forskning har genomförts för att sammanställa vilka insatser som resulterar i förbättrad hygienföljsamhet.Resultat: Tre teman visar vilka insatser som har en positiv effekt på hygienföljsamheten: Utbildning, delaktighet i förbättringsarbetet och ökad tillgång till hygienfaciliteter.Konklusion: Smittspridning förebyggs med förbättrade hygienrutiner. Examensarbetet visar att det går att förbättra sjukvårdspersonalens följsamhet av hygienrutiner och bidrar med kunskap om hur det kan verkställas i verksamheten för en hållbar lösning.

Bakgrund: Verksamheter som innefattas av Hälso- och sjukvårdslagen ska följa föreskriften om basal hygien i vård och omsorg vilket är det mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Årligen drabbas 65 000 människor av vårdrelaterade infektioner som leder till stora kostnader för samhället och patienter utsätts för onödigt lidande. För att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner har samtliga på en operationssal ett gemensamt ansvar att försöka förhindra det. Syfte: Syftet är att undersöka vårdpersonalens följsamhet av basala hygienrutiner på operationssal. Metod: En strukturerad deskriptiv observation med kvantitativ ansats. Studien omfattade 22 observationstillfällen på två sjukhus i Västra Götaland. Resultat: Resultatet visar att majoriteten av anestesisjuksköterskorna och pass använde engångsförkläde. Majoriteten av operationssjuksköterskorna förhöll sig till hygienrutinerna vid klädseln av den sterila delen av operationen. Följsamheten till hygienrutinerna uppnåddes vidare i varierande grad. Under observationerna öppnades dörrarna totalt 393 gånger och 149 människor har befunnit sig på operationen. Konklusion: Studien visar att det finns brister vad gäller följsamheten av hygienrutiner. Det är viktigt att uppmärksamma för att kunna planera förbättringsarbete på de avdelningar observationerna ägt rum. Konsekvenserna blir både ekonomiska märkbara och patienten blir utsatt för ett vårdlidande. Därför är det viktigt att på en operationsavdelning jobba på ett systematiskt sätt för att förbättra rutinerna kring hygien.