Resistenta bakterier är ett växande problem inom den svenska sjukvården. Extended spectrum ß-lactamases (ESBL) är bakterier som kan bilda enzymer som bryter ned antibiotika så att den på så sätt blir resistent. En av de stora anledningarna till spridning av resistenta bakterier är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka hur sjukvårdspersonal på en infektionsavdelning tillämpar de riktlinjer för basala hygienrutiner som finns fastställda för personal inom hälso- och sjukvården. Data samlades in genom observationer på en infektionsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att följsamheten till basala hygienrutiner var mindre än hälften bland de två jämförda personalgrupperna. Resultatet visade hög följsamhet till handskanvändning vid vård av patienter som inte var ESBL-bärare, medan följsamheten var sämre vid vård av patienter med ESBL. Detta resultat visade på en signifikant skillnad, dvs. att personalen var bättre på att använda handskar vid vård av patienter som inte var bärare av ESBL. Resultatet visade att nära hälften av de observerade inte spritar händerna innan patientkontakt, vare sig det rör sig om en patient som är bärare av ESBL-bakterier eller inte. Det tyder på stora brister i följsamheten till hygienrutiner på den observerade infektionsavdelningen. / Resistant bacteria are an increasingly large problem within the Swedish health care system. Extended spectrum ß-lactamases (ESBL) are bacteria that produce enzymes capable of breaking down antibiotics, a characteristic which renders them resistant to antibiotics. One of the main causes for the spreading of resistant bacteria is low compliance to hand hygiene procedures. The aim of this study was to examine how the health care workers of an infectious disease ward apply the hygiene guidelines that have been established for health care staff. Data was collected through observations in an infectious disease ward in Central Sweden. The results showed that compliance towards hand hygiene procedures was less than 50% within the two staff groups compared. It also showed good compliance to the guidelines for glove use when caring for patients not carrying ESBL, but less compliance when caring for patients with the infection. The difference was statistically significant, i.e. health care staff used gloves more often when caring for patients not carrying ESBL than they did with patients who were carriers. The results showed that that almost 50% of the observed health care workers did not use hand disinfection before contact with patients, whether these were ESBL carriers or not. This indicates that compliance to hand hygiene procedures is not as good as one could hope for.

Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar. Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, varav 86 besvarade enkäten. Sjuksköterskornas kompetens har grupperats i kategorier (låg, måttlig och hög kompetens) utifrån antalet rätt på enkäten. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade goda kunskaper och då speciellt om ingångskälla och att engångsförkläde skyddar mot spridning. Dock visade det sig att det brister när det gäller kunskaper om infektionstecken och om MRSA kan behandlas. Vid jämförelse visade det sig att det inte fanns någon skillnad i andelen med måttlig kompetens mellan sjukhusen. Däremot fanns en signifikant skillnad i gruppen med hög kompetens. / Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a very contagious bacterium which is increasing in hospitals. One reason for this is poor hand hygiene among the medical staff. The aim of this study was to find out how much nurses know about MRSA and hygiene routines and to examine if the knowledge differs between nurses in different hospitals. The study was directed to nurses in four different dialysis divisions. The data was collected from through a questionnaire, which was distributed to 141 nurses, of which 86 answered. Based on the numbers of correct answers given in the questionnaire the competence of the nurses was divided into different categories (low, average and high competence).The result of the questionnaire showed that the majority of the nurses has a good knowledge of MRSA, in particular when it comes to enter source and the protection against spread disposable aprons give. However, the result also showed that nurses do not have sufficient knowledge of the signs of MRSA and if the infection can be treated. On comparison, no difference in number of average competence between the different hospitals was found. However, there was a significant difference in the group with high competence.

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik. Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt. Bristande kunskaper sågs gällande handdesinfektion samt regler för naglar och armbandsur. Gällande arbetskläder och håruppsättning var följsamheten god bland samtliga professioner. Gällande följsamheten i patientnära kontakt var följsamheten relativt god men skillnader inom olika områden kunde ses. Tidspress och placering av hygienprodukter visades påverka hur följsamheten sköts. Slutsats: Studien visar att följsamheten till de basala hygienrutinerna i helhet är relativt god bland professionerna. Dock ses brister vilket tyder på att kunskapen är otillräcklig. Ökad kunskap och förbättrad följsamhet kan leda till kortare vårdtider, minskat antal vårdrelaterade infektioner samt en ökad patientsäkerhet. / Background: Despite clear basic hygiene rules, the adherence is poor among healthcare workers. Previous studies have shown that this depends on several factors. Aim: To examine certified nursing assistants´, registered nurses´ and doctors´ knowledge and adherence of the basic hygiene rules at a teaching hospital in central Sweden. Method: A quantitative study with descriptive and comparative design was chosen. The data was collected using an observation protocol and a questionnaire. Number of participants in the observation was 93 persons and 81 persons in the questionnaire. The data was analyzed using ANOVA and descriptive statistics. Results: All participants had relatively good knowledge regarding the basic hygiene rules and they found the subject important. Lack of knowledge was seen regarding the use of hand disinfectants and in the use of wristwatches and rules for nails. Regarding rules for clothes and hair, adherence was good to the basic hygiene rules among all participants. In contact with the patient, adherence was relatively good. Time pressure and placement of hygiene products have been shown to affect compliance. Conclusion: The overall result shows that adherence to the basic hygiene rules is relatively high among all professions. Faults were seen due to lack of knowledge. Increased knowledge and improved adherence to the basic hygiene rules can result in shorter hospitalization, decreased nosocomial infections and increased patient safety.

Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas. / Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.

<p>En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs. Som metod användes en strukturerad observation och ett observationsprotokoll fördes av observatörerna. En enkät med ramdata och en öppen fråga delades ut till sjuksköterskorna, där syftet var att få deras syn på begreppet handhygien. Det insamlade datamaterialet analyserades och bearbetades där det framkom fyra olika kategorier: <em>läkemedelshantering, medicinteknisk hantering, patientkontakt och <em>basal omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskornas tillämpning av hygienrutiner varierade beroende på vilken situation det gällde. Det mest framträdande var att sjuksköterskorna överlag var duktiga på att desinfektera händerna men sämre på att använda handskar. Trots detta visade enkätsvaren att sjuksköterskorna har en kunskap och en medvetenhet om hygienens viktiga betydelse. </em></em></p> / <p>Good hand hygiene is one of the most important factors for preventing healthcare associated infections which later may cause unnecessary distress to the patient. It could delay recovery and create a prolonged hospital stay. Over 10 % of all patients in Swedish hospitals suffer of health care-related infections and the cost for the society estimated to be 3, 7 billion SEK in year 2009. Several studies have previously focused on the importance of good hand hygiene in nursing care and factors that could affect hygiene routines. The aim was to investigate nurses' adherence to hygiene practices in hand washing, hand disinfection, as well as how well the use of gloves in various health-care situations are followed. The method used was a structured observation and an observation protocol was conducted by the observers. A survey with the frame data and an open question were distributed to nurses, where the aim was to seek their views on the concept of hand hygiene. The collected data has been analyzed and processed, in which there were discovered four different categories: pharmaceuticals, medical management, patient contact and basic care. The result showed that nurses applications of hygiene practices varied depending on the situation. The most prominent result was that the nurses were generally good at disinfecting their hands but worse to wear gloves. The nurses also had a good knowledge and awareness of the concept hand hygiene.</p>

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: Allmän litteraturstudie som genom en innehållsanalys sammanställer evidens utifrån tio vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Resultat: Faktorer som ofta angavs somhinder mot följsamheten var tidsbrist, avsaknad av nödvändig utrustning, bristande kunskap och torra händer. Återkommande faktorer som ökade följsamheten var rädsla för att själv smittas, att vårdsituationen uppfattades som oren, positiva förebilder i arbetsgruppen ochkunskap om hygienens betydelse. Slutsats: För att öka följsamheten till de basalahygienrutinerna behövs en förändring i vårdpersonalens attityd. Följsamhet till basalahygienrutiner behöver göras till norm och vårdpersonalen behöver känna att de ges möjlighettill kontroll över sitt beteende kring hygienrutiner. Klinisk betydelse: För att förbättra hurvårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna krävs kunskap om de faktorer som påverkarföljsamheten. / Background: Every tenth patient in Swedish hospitals contracts healthcare associatedinfections making it the most common hospital-acquired condition. Infections lead toincreased mortality, additional days in hospital and increased costs. Despite evidence thatbasic hygiene guidelines results in decreased healthcare associated infections complianceremains variable. Multi-drug resistant bacteria are an increasing threat within the healthcaresystem making rational antibiotic use and compliance with basic hygiene guidelines the mostimportant preventive measures. Aim: The aim of this study was to examine factors that influence healthcare workers compliance with basic hygiene guidelines. Method: Through content analyze this literature review compiles evidence from ten scientific articles that relatesto the aim. Result: Among the factors that were perceived as barriers to hygiene compliancewas time, availability of hygiene products, lack of knowledge and skin condition. Factors thatincreased compliance was fear of becoming infected, perception of procedures as unclean,positive role models in the team and knowledge about infection prevention practices. Conclusion: To increase compliance to basic hygiene guidelines a change is needed in the healthcare workers attitude towards the importance of hygiene. Compliance needs to becomean unquestionable norm and the health care staff needs to be given opportunity to control theirbehavior. Clinical significance: To increase healthcare workers compliance to hygieneguidelines, knowledge about the factors that may influence their behavior is required.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet. Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande. Metod: En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik Resultat: Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar. Slutsats: Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset. / Abstract Background: Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society. Aim: The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there were any differences between care units, one unit that had participated in a project called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project. Method: A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic. Results: The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance. Conclusion: Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.

Syfte. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem. Metod. Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning. Resultat. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom. Slutsats. Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner. / Aim. Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them. Method. Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception. Results. The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown. Conclusion. The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.

Bakgrund God vårdhygien kan reducera antalet vårdrelaterade infektioner med en tredjedel och med dagens kunskaper går det med enkla medel att iaktta de förhållningsregler som är nödvändiga för att säkerställa en god vårdhygien. Ändå följs ofta inte hygienrutiner. Syfte Att belysa vilka faktorer som underlättar att vårdpersonal på vårdavdelningar på sjukhus följer basala hygienrutiner. Metod Studiens design är en deskriptiv litteraturstudie. Denna metod valdes för att utforska det aktuella kunskapsläget inom området. Metoden beskriver det nuvarande kunskapsläget inom ett område genom att granska, analysera och beskriva valda vetenskapliga studier. Resultat Analysen av data från studierna gav sju teman: ansvarskänsla, arbetsbelastning, attityder och beteende, kunskap och utbildningens inverkan, ledningens ansvar i hygienfrågan, återkoppling samt tillgänglighet. De viktigaste faktorerna är ”attityder och beteende” och ”ledningens ansvar i hygienfrågan”. Slutsats Ett tydligt ledarskap med motiverade chefer och en uppmuntrande miljö ger störst möjlighet till att påverka attityder och beteenden hos personalen. För att förbättra följsamheten till hygienrutiner behöver dock alla sju underliggande faktorer beaktas. Därigenom kan patienters lidande undvikas genom en minskning i antal vårdrelaterade infektioner (VRI) och vårddygn. / Background Good healthcare hygiene can reduce the number of healthcare associated infections by one-third and with current knowledge we can with simple means observe the precautions necessary to ensure good healthcare hygiene. Yet these hygiene rules are often not followed. Aim To elucidate the factors that facilitate for nursing staff in hospital wards in to follow basic hygiene procedures. Methods The study design is a descriptive literature study. This method was chosen to get an idea of the current state of knowledge in the field. The method describes the state of knowledge of a field by reviewing, analyzing and describing selected scientific studies. Results Analysis of data from the articles gave seven themes: sense of responsibility, workload, attitude and behaviour, knowledge and education, responsibilities with regard to hygiene, feedback and availability. The most important factors are “attitudes and behaviour” and “management’s responsibility considering the hygiene”. Conclusion A clear leadership with motivated managers and an encouraging environment gives the best opportunity to change the staffs' behaviour and attitudes. However, to improve compliance with hygiene routines all seven factors need to be considered. Thus patients suffering can be avoided through a reduction in health care associated infections and days of care.

Bakgrund: Inom förskolan finns det många aktivitetersom utsätter både barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta påverkar inte bara deras hälsa utan även spridningen av infektioner i samhället. Barn i förskola löper två till tre gånger högre risk för att få infektioner än barn som inte vistas på förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förändringar på förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och föräldrarkan minska sjukfrånvaron och risken förspridning av smitta. Syfte: 1) Att kartlägga grundläggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning. 2) Att undersöka inställningen hos föräldrartill de befintliga hygienrutinerna i förskolan. Metod: 123personal och 104 föräldrar från förskolor inom Kiruna kommun, Sverige svarade på en webb -baserad enkät. Resultat: Resultatet visade på avsaknad avfortbildning, för få skriftliga rutiner, bristande kunskap om hur smitta sprids och begränsad vetskap om informationskällor angående smittsamma sjukdomar. Föräldrar önskar mer information om de hygienrutiner som finns och personal önskar mer kunskap hur de kan informera föräldragruppen. Tillgång till material som handskar, handsprit och pappershanddukar för att kunna följa rekommenderade hygienrutiner fanns på alla förskolor. Både personal och barn reser mycket utanför Sverige, vilket tillsammans med de identifierade bristerna på förskoskolorna bidrar till ökad risk för spridning av smitta. Konklusion:Personalen på förskolorna är inte sjukvårdsutbildade och deras främsta uppgift är att bedriva pedagogisk verksamhet.Trots detta måste förskolor erbjuda en god omsorg till alla barn oavsett hälsostatus. Egenkontroll och dokumentation av förskolans hygienarbete är ett lagstadgat krav och avsaknad av rutiner är en allvarlig brist. Det är av vikt att fokusera på riktlinjer som kan förbättra hygienarbetet. Kan personal och föräldrar hjälpa till att minska risken för smittsamma sjukdomar är det av stor betydelse. För detta krävs god kunskap, samarbetepå olika nivåer, ändamålsenliga lokaler och rätt utrustning / Background: Activities in preschool expose children, staff members, and society at large to com-municable diseases. The risk of infection among preschool children is 2-to 3-fold higher compared to children cared for at home.Recent studies show that simple changes in preschool e.g.written hy-giene guidelines,-and adherence to recommended hygiene practices for changing diapers, improved hand-washing technique, and parental education can prevent infection-based illness and decrease the spread of communicable diseases. Aims: This study aimed to (i)survey the knowledge of preschool staff regarding the spread and pre-ventionof contagious diseases and (ii) investigate the attitude of parents toward current guidelines in preschools. Methods: 123 staff members and 104 parents at preschools in Kiruna,Sweden completed an inter-net-based questionnaire. Results: Our results identified a lack of continuing education for staff members, the absence of writ-ten guidelines at preschools, inadequate understanding of how infection is spreads, and limited knowledge of information sources for communicable diseases. Parents wanted information about current hygiene guidelines, whereas the staff members requested more education to help them better inform parents about the guidelines.The supply of protective gloves, alcohol-based handdisinfect-ants,and paper towels was available at all preschools in accordance with the recommended hygiene practices. We also determined that it was common to travel abroad both among the staff members and the children which, together with the other identified shortcomings at the preschools contributes to an increased risk of spreading infections. Conclusion: Because preschool staff members mainly perform pedagogical activities, they currently lack formal education about health care. However, preschools must offer excellent care to all chil-dren, regardless of health status.Although government regulations require preschools to control hy-giene internally, including documentation, the absence of routines and guidelines is serious. There-fore, preschools should focus on guidelines that improve hygiene. Importantly, preschool staff can both work to prevent communicable diseases.This requires skilled staff, collaboration on different levels, and suitable and well-equipped facilities / <p>978-91-86739-59-1</p>