Ökning av multiresistenta bakterier som MRSA och ESBL kan ses i Sverige. För att förebygga att dessa mikroorganismer sprids är det viktigt att basala hygienrutiner följs samt att personalen har kunskap om MRSA och ESBL.   Studiens syfte var att se vilken kunskap det fanns hos läkare och sjuksköterskor inom primärvården, gällande MRSA och ESBL, samt att undersöka följsamhet hos personalen gällande hygienrutiner. En tvärsnittsstudie gjordes där tre vårdcentraler valdes ut. 45 enkäter delades ut totalt. Fyra personer valde att inte delta.   Skiftande kunskaper kunde ses gällande smittspridning, mikrobiologiska egenskaper och behandling av bärarskap av MRSA och ESBL.   Kunskaper om hygienförebyggande åtgärder var goda och deltagarna svarade att engångsförkläde ska användas vid patientnära vård samt att noggrann handhygien ska utföras för att minska smittspridningen. Trots kunskap om vikten av noggrann handhygien var det cirka 25 % av deltagarna som utförde handdesinfektionen felaktigt. För övrigt var följsamheten god.   Studiens slutsats är att kunskaper i hygienförebyggande åtgärder samt följsamhet av basala hygienrutiner är relativt goda.

Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner.   Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed.   Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall. Orsa­kerna är mångfacetterade. Hög arbets­be­lastning, samt ett negativt förhållnings­sätt till skyddsutrustningen, är en av orsakerna till låg följsamhet. En del vård­personal anser att skyddsutrustningen är ett hinder i utövandet av god omvård­nad. Till­gång och tillgänglighet av resurser samt utformning och passform av utrust­ning, är en annan orsak associerad till följsamhet. I vissa fall är den låga följ­samheten relate­rad till akutsituationer och bristande bedömning av risken för smittspridning. Ett gott ledar­skap och säkerhetsklimat i verksamhe­ten, har positiv effekt på följ­samhe­ten till basala hygien­rutiner.

No description available.

Bakgrund: De vårdrelaterade infektionerna ökar i Sverige och i världen och följsamhet till basala hygienrutiner anses som en viktig del i att förebygga dessa infektioner. Ambulanspersonalen är många gånger först i vårdkedjan och arbetar i hem- och utemiljöer och exponeras på annat sätt än övrig sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvården. Metod: En litteraturöversikt gjordes över valt problemområde och litteratursökningen genomfördes i två för ämnet omvårdnad relevanta databaser, 10 artiklar i kvantitativ design och en artikel i mixad design inkluderades. Resultat: Resultatet beskrevs utifrån två kategorier och fem subkategorier. De två huvudkategorierna var: Följsamhet av hygienrutiner och Hinder till följsamhet av hygienrutiner. De fem subkategorierna var: Handhygien, Användande av handskar, Rengöring av utrustning, Kunskap om riktlinjer samt Arbetsmiljö och organisation. Diskussion: Resultatet tydde på att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutiner är bristfälliga både vad gäller handhygien och att rengöra utrustning mellan patienter. Slutsats: Vidare forskning bör göras för att belysa ambulanspersonalens inställning till hygienrutiner, och för att undersöka om följsamheten av hygienrutiner ökar genom mer utbildning. / <p>Godkännande datum: 2018-01-26</p>

Sammanfattning Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste vårdrelaterade infektionen ur ett globalt perspektiv. Hotet om antibiotikaresistens har med tiden blivit mer uppmärksammat och försvårar möjligheten att behandla dessa infektioner. För att minska risken för spridning av mikroorganismer på operationssal krävs att samtliga medlemmar i operationsteamet följer hygienrutiner. Trots det lidande som postoperativa sårinfektioner kan innebära så är hygienrutiner inte alltid prioriterade. Syfte: Att undersöka operationsteamets följsamhet till hygienrutiner som utförs för att undvika postoperativa sårinfektioner. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa artiklar. Dataanalysen har genomförts utifrån beskrivningar av Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet summeras under fyra kategorier: "Operationssalens fysiska miljö", "Vikten av rena händer", "Personlig skyddsutrustning som barriär" och "Att skapa och bibehålla en steril zon". Graden av följsamhet varierade beroende på hygienåtgärd, profession, kirurgisk specialitet samt vilket sjukhus de arbetade på. Operationsteamen visade på brister, gällande onödiga dörröppningar och överskott på personal i operationssal. Följsamheten var lägre till handhygien och kirurgisk handtvätt. Det noterades bättre följsamhet till hygienrutiner rörande ventilation, ytors renhetsgrad och personlig skyddsutrustning. Slutsats: En ökad medvetenhet om bristande följsamhet till hygienrutiner och dess följder hoppas kunna leda till förändrat beteende inom operationsteamet. Med hänsyn till samhällskostnader och det lidande som postoperativa sårinfektioner kan medföra för patienten är det av vikt att vidare utreda vad som kan förbättra följsamheten.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en viktig åtgärd sjuksköterskan kan använda sig av för att minska risken att en vårdrelaterad infektion ska uppstå. Sjuksköterskan utgör en central del i omvårdnaden och ska arbeta utifrån ett patientsäkert arbetssätt. Sjuksköterskan ska upprätthålla en vård av god kvalitet och säker vård kring sina patienter. Dock upplever sjuksköterskan hinder i sitt arbete vilket resulterar i att utförandet av basala hygienrutiner påverkas negativt. Syfte: Belysa orsaker till sjuksköterskans brister inom basala hygienrutiner vilket kan medföra vårdrelaterad infektion. Metod: Litteraturstudien följer Roséns (2023) granskningsprocess. Databassökningarna är gjorda i CINALH och PubMed och kvalitetsgranskning gjordes utifrån Forsbergs och Wengströms (2015) granskningsmall. Totalt kvarstod tio relevanta artiklar efter kvalitetsgranskningen.Resultat: Resultatet grundar sig i en kvalitativ artikel, sju kvantitativa artiklar och två mixad metod artiklar och redovisas i fyra teman. Det framkom att basala hygienrutiner ibland är ett hinder för sjuksköterskorna. Bidragande orsaker var bland annat brist på material, hög arbetsbelastning, språkskillnader och kunskapsbrist hos sjuksköterskan.Slutsats: Litteraturstudiens slutsats är att brister i basala hygienrutiner hos sjuksköterskan grundar sig i flera olika faktorer. Dessa faktorer är Otillgänglighet, arbetsförhållanden, personliga faktorer och kunskapsbrist.

Den allra vanligaste smittspridningsvägen inom vården är kontaktsmitta via händer. Där av är det nödvändigt och av stor vikt att vid allt vårdarbete tillämpa basala hygienrutiner där handhygien är en del. Basala hygienrutiner är det viktigaste för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Det patientnära arbetet ska ske förebyggande för att kunna förhindra att en patient drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada för att utföra en säker vård. Globalt sett är VRI den vanligaste typen av vårdskada idag och skapar onödigt lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället. Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till handhygien inom en medicinsk akutvårdsavdelning. Data har samlats in genom regelbundna observationer varje månad från 2013 till 2018 på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. Följsamheten till användning av handsprit före patientkontakt är lägre jämfört med användning av handsprit efter patientkontakt hos både undersköterskor och sjuksköterskor. Studien visar att undersköterskor har högst följsamhet till handhygien vid användning av handsprit både före och efter patientkontakt, jämfört med sjuksköterskor. Vid användning av handskar skiljer det sig under åren. För att uppnå en god följsamhet för handhygien hos vårdpersonal kan verksamheten identifiera brister i det patientnära arbetet och sträva efter att förbättra rutiner för basala hygienrutiner.

Bakgrund: Ett skadat nagelband har lika många bakterier som jordens invånare. Bakterier innebär stor riskfaktor för infektion, sjukdom och ibland död. Basala hygienrutiner innebär bland annat god handhygien, användande av arbetskläder samt skyddsutrustning. Sjuksköterskors ansvar är att upprätthålla basala hygienrutiner för att bidra till hög säkerhet och kvalité. Inom kommunal hälso- och sjukvård är det inte alltid lätt att bevara en säker vård med basala hygienrutiner, eftersom det ofta är gemensamma material och miljöer med många individer. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning om sjuksköterskors upprätthållande av basala hygienrutiner inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En integrerad litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskning utfördes med rangordningen ett till tre. De artiklar som uppnådde tillräckligt hög kvalitetsnivå, gick vidare till den integrerade analysen. Resultat: Det fanns flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskors svårigheter att upprätthålla basala hygienrutiner men även faktorer som kunde möjliggöra upprätthållandet av basala hygienrutiner. Påverkande faktorer var till exempel tillgång till material samt ledningen intresse. Slutsats: Flertalet möjligheter för att förbättra sjuksköterskors upprätthållande kunde implementeras med hjälp av ledningens inflytande och engagemang. Kontinuerlig utbildning var av stor vikt för att kunna förbättra och upprätthålla basala hygienrutiner. Området kräver mer forskning för finna alternativa lösningar.

<p>För att minska smittspridning av sjukvårdsrelaterade infektioner är den viktigaste förebyggande åtgärden de basala hygienrutinerna.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som påverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.</p><p>Metoden som användes i studien var en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.</p><p>Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vård var ganska låg. I situationer där sjuksköterskorna hade bättre följsamhet var när de kommit i kontakt med kroppsvätskor. Utbildning, kunskap och tillgängligheten till hygienartiklar förbättrade följsamheten.</p><p>Faktorer som försämrade följsamheten var handhygien före patientvård, torra händer och hög arbetsbelastning samt felanvändning av handskar.</p><p>Diskussion: Det är flera faktorer tillsammans som påverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprätthålla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal få möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgång till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation är det svårt att förbättra följsamheten till handhygien på lång sikt då beteenden är svåra att förändra.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva i vilken grad vårdpersonalen närmast vårdtagaren på kommunens särskilda boenden visade följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.</p><p>Studien genomfördes genom icke deltagande observationer efter ett fastställt observationsschema. Observationerna genomfördes på 73 vårdpersonal vid sex särskilda boenden i två skilda kommuner i Mellansverige. Datainsamlingen utfördes under perioden juni 2007 – februari 2008.</p><p>Huvudresultatet visade att följsamheten gällande basala hygienrutiner och klädregler var bristfällig. Endast 10 av 73 observationer gällande basala hygienrutiner visade korrekt följsamhet. Lägst följsamhet sågs vid spritning av händer och användning av plastförkläde/skyddsrock.</p><p>Gällande klädregler var följsamheten korrekt i 47 av 73 observationer. Följsamhet till kortärmad arbetsdräkt var korrekt hos 72 av 73 vårdpersonal. Det som påverkade resultatet i negativ riktning när det gällde klädregler var användandet av ringar vilket registrerades hos 17 vårdpersonal.</p><p>Resultatet av föreliggande studie har visat på behov av insatser i form av utbildning och ökad tillgänglighet av plastförkläde/skyddsrock och desinfektionsmedel. Detta för att få en ökad följsamhet av basala hygienrutiner och klädregler hos personal vid kommunens särskilda boenden.</p>