<p>Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar. Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, varav 86 besvarade enkäten. Sjuksköterskornas kompetens har grupperats i kategorier (låg, måttlig och hög kompetens) utifrån antalet rätt på enkäten. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade goda kunskaper och då speciellt om ingångskälla och att engångsförkläde skyddar mot spridning. Dock visade det sig att det brister när det gäller kunskaper om infektionstecken och om MRSA kan behandlas. Vid jämförelse visade det sig att det inte fanns någon skillnad i andelen med måttlig kompetens mellan sjukhusen. Däremot fanns en signifikant skillnad i gruppen med hög kompetens.</p> / <p>Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a very contagious bacterium which is increasing in hospitals. One reason for this is poor hand hygiene among the medical staff. The aim of this study was to find out how much nurses know about MRSA and hygiene routines and to examine if the knowledge differs between nurses in different hospitals. The study was directed to nurses in four different dialysis divisions. The data was collected from through a questionnaire, which was distributed to 141 nurses, of which 86 answered. Based on the numbers of correct answers given in the questionnaire the competence of the nurses was divided into different categories (low, average and high competence).The result of the questionnaire showed that the majority of the nurses has a good knowledge of MRSA, in particular when it comes to enter source and the protection against spread disposable aprons give. However, the result also showed that nurses do not have sufficient knowledge of the signs of MRSA and if the infection can be treated. On comparison, no difference in number of average competence between the different hospitals was found. However, there was a significant difference in the group with high competence.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva och jämföra vilka kunskaper sjuksköterskestudenter i slutet av utbildningen vid två lärosäten har gällande Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskestuderandes uppfattningar av utbildningens kvalitet gällande MRSA, ESBL och hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data samlades in med ett frågeformulär som besvarades av 126 sjuksköterskestudenter.</p><p>Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskaper gällande främst ESBL, men även gällande MRSA. Majoriteten av studenterna hade låg kunskap gällande riskfaktorer för ESBL samt vart på kroppen man vanligtvis finner mikroorganismen vid förekomst av MRSA. Däremot hade sjuksköterskestudenterna högre kunskap om basala hygienrutiner. Nästan alla studenter hade kunskap om betydelsen av god handhygien. Dock visade studenterna stora brister i kunskap gällande när munskydd bör användas. Signifikanta skillnader i kunskap gällande ESBL och hygienrutiner mellan de båda lärosätena fanns. Majoriteten av studenterna ansåg att undervisningen om MRSA och ESBL under sjuksköterskeutbildningen inte varit tillräcklig. Däremot ansåg huvudparten av studenterna att undervisningen om hygienrutiner varit tillräcklig.</p><p>Slutsatsen var att undervisningen om MRSA, ESBL och basala hygienrutiner i sjuksköterskeutbildningen behöver förbättras.</p> / <p>The aim of the study was to describe and compare nurse students knowledge regarding Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) and basic hygiene routines. The students were in the end of their education and represented two Swedish universities. Further on, the aim was to describe the nurse students perceptions of the education's quality about MRSA, ESBL and hygiene routines. The study had a descriptive and comparing design. The survey group was chosen through convenience selection and data were collected with a questionnaire, responded by 126 nurse students.</p><p>The results showed that the nurse students had inadequate knowledge about ESBL as well as MRSA. The majority of the students had low knowledge about risk factors for ESBL, and where on the body one normally finds the micro-organism in occurrence of MRSA. However, the nurse students had higher knowledge about basic hygiene routines and almost all students had knowledge about the importance of proper hand hygiene. The students had deficit knowledge concerning when masks should be used in order to cover the mouth. Significant differences in knowledge about ESBL and hygiene routines was found between the universities. The majority of the students perceived that the education about MRSA and ESBL during the nurse education program were not sufficient. Although, most of the students perceived that the education about hygiene routines had been sufficient.</p><p>The conclusion was that the education about MRSA, ESBL and basic hygiene procedures in the nurse education program needs improvement.</p>

<p>Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.</p><p> </p>

<p>Resistenta bakterier är ett växande problem inom den svenska sjukvården. Extended spectrum ß-lactamases (ESBL) är bakterier som kan bilda enzymer som bryter ned antibiotika så att den på så sätt blir resistent. En av de stora anledningarna till spridning av resistenta bakterier är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka hur sjukvårdspersonal på en infektionsavdelning tillämpar de riktlinjer för basala hygienrutiner som finns fastställda för personal inom hälso- och sjukvården. Data samlades in genom observationer på en infektionsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att följsamheten till basala hygienrutiner var mindre än hälften bland de två jämförda personalgrupperna. Resultatet visade hög följsamhet till handskanvändning vid vård av patienter som inte var ESBL-bärare, medan följsamheten var sämre vid vård av patienter med ESBL. Detta resultat visade på en signifikant skillnad, dvs. att personalen var bättre på att använda handskar vid vård av patienter som inte var bärare av ESBL. Resultatet visade att nära hälften av de observerade inte spritar händerna innan patientkontakt, vare sig det rör sig om en patient som är bärare av ESBL-bakterier eller inte. Det tyder på stora brister i följsamheten till hygienrutiner på den observerade infektionsavdelningen.</p> / <p>Resistant bacteria are an increasingly large problem within the Swedish health care system. Extended spectrum ß-lactamases (ESBL) are bacteria that produce enzymes capable of breaking down antibiotics, a characteristic which renders them resistant to antibiotics. One of the main causes for the spreading of resistant bacteria is low compliance to hand hygiene procedures.</p><p>The aim of this study was to examine how the health care workers of an infectious disease ward apply the hygiene guidelines that have been established for health care staff. Data was collected through observations in an infectious disease ward in Central Sweden. The results showed that compliance towards hand hygiene procedures was less than 50% within the two staff groups compared. It also showed good compliance to the guidelines for glove use when caring for patients not carrying ESBL, but less compliance when caring for patients with the infection. The difference was statistically significant, i.e. health care staff used gloves more often when caring for patients not carrying ESBL than they did with patients who were carriers. The results showed that that almost 50% of the observed health care workers did not use hand disinfection before contact with patients, whether these were ESBL carriers or not. This indicates that compliance to hand hygiene procedures is not as good as one could hope for.</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.</p><p><strong>Syftet: </strong>Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Background:</strong> Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent</p><p>health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve</p><p>and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes</p><p>unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there</p><p>were any differences between care units, one unit that had participated in a project</p><p>called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project.</p><p><strong>Method: </strong>A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic.</p><p><strong>Results: </strong>The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.</p>

<p><strong>Syfte.<em> </em></strong>Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom hälso- och sjukvård. Dessa infektioner drabbar patienten och dess anhöriga samt bidrar till stora kostnader för samhället. Studier har visat att god följsamhet till de basala hygienrutinerna är ett effektivt sätt att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Syftet med denna studie var att studera två mottagningars följsamhet till basala hygienrutiner, varav den ena deltar i kvalitetsprojektet VRISS – Vårdrelaterade Infektioner Ska Stoppas. Syftet var även att jämföra mottagningen som deltar i VRISS-projektet med den som inte deltagit, för att undersöka om det förekommer någon skillnad mellan dem.</p><p><strong>Metod<em>. </em></strong>Sjukvårdspersonal i tjänst på en mottagning som deltar, samt på en mottagning som inte deltar i VRISS-projektet observerades gällande följsamhet till basala hygienrutiner. Observationstillfällena gjordes under en veckas tid på varje mottagning.</p><p><strong>Resultat.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet hade högre följsamhet gällande spritning av händer samt helt korrekt utförande i alla tre stegen. Ingen signifikant skillnad mellan mottagningarna avseende följsamhet till någon annan studievariabel förekom.</p><p><strong>Slutsats.<em> </em></strong>Den mottagning som deltar i VRISS-projektet visar på en bättre följsamhet av bland annat spritning av händer än den mottagning som inte deltagit. För att uppnå följsamhet till 100 procent krävs utbildningsprogram som kontinuerligt uppmanar och påminner personalen om riktlinjerna för de basala hygienrutinerna och deras effekt mot vårdrelaterade infektioner.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong>.</strong> Hospital-related infections are a major problem in healthcare. These infections occur among patients and their relatives, contributing to high costs for society. Studies have shown that good adherence to basic hygiene routines are an effective way to reduce the incidence of the infections. The purpose of this study was to examine adherence to basic hygiene routines among healthcare staff, and compare a healthcare reception which was included in the VRISS-project (healthcare-related infections shall be stopped) with a reception that did not participate, in order to investigate whether there is any difference in the adherence to basic hygiene routines between them.</p><p><strong>Method</strong><strong>.</strong> Healthcare staff at service within a healthcare reception that participated, and a reception that did not participate in the VRISS-project was observed. Data observations were accounted during a week within each reception.</p><p><strong>Results</strong><strong>.</strong> The healthcare reception involved in the VRISS-project had a higher compliance current shelling of hands and accomplish to the routines properly in all three steps. No difference between the receptions in adherence to any other of the variable that were studied was shown.</p><p><strong>Conclusion.</strong> The healthcare reception that participates in the VRISS-project shows a higher adherence to the basic hygiene routines including shelling of hands. Although, for a higher compliance, training is required to continually remind the healthcare staff about the guidelines for basic hygiene routines and its impact on hospital-related infections.</p>

En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs. Som metod användes en strukturerad observation och ett observationsprotokoll fördes av observatörerna. En enkät med ramdata och en öppen fråga delades ut till sjuksköterskorna, där syftet var att få deras syn på begreppet handhygien. Det insamlade datamaterialet analyserades och bearbetades där det framkom fyra olika kategorier: läkemedelshantering, medicinteknisk hantering, patientkontakt och basal omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskornas tillämpning av hygienrutiner varierade beroende på vilken situation det gällde. Det mest framträdande var att sjuksköterskorna överlag var duktiga på att desinfektera händerna men sämre på att använda handskar. Trots detta visade enkätsvaren att sjuksköterskorna har en kunskap och en medvetenhet om hygienens viktiga betydelse. / Good hand hygiene is one of the most important factors for preventing healthcare associated infections which later may cause unnecessary distress to the patient. It could delay recovery and create a prolonged hospital stay. Over 10 % of all patients in Swedish hospitals suffer of health care-related infections and the cost for the society estimated to be 3, 7 billion SEK in year 2009. Several studies have previously focused on the importance of good hand hygiene in nursing care and factors that could affect hygiene routines. The aim was to investigate nurses' adherence to hygiene practices in hand washing, hand disinfection, as well as how well the use of gloves in various health-care situations are followed. The method used was a structured observation and an observation protocol was conducted by the observers. A survey with the frame data and an open question were distributed to nurses, where the aim was to seek their views on the concept of hand hygiene. The collected data has been analyzed and processed, in which there were discovered four different categories: pharmaceuticals, medical management, patient contact and basic care. The result showed that nurses applications of hygiene practices varied depending on the situation. The most prominent result was that the nurses were generally good at disinfecting their hands but worse to wear gloves. The nurses also had a good knowledge and awareness of the concept hand hygiene.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskestuderandes kunskaper om och följsamhet till basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva faktorer som bidrar till sjuksköterskestuderandes följsamhet respektive oföljsamhet avseende basala hygienrutiner. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen har skett via databaserna Medline via Pubmed och Cinahl, sökning har även skett manuellt. Huvudresultatet visade att sjuksköterskestudenter har generellt goda teoretiska kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner. Dock finns faktorer som minskar följsamheten till vårdhygien och basala hygienrutiner. Sjusköterskestudenterna har få positiva förebilder som utför korrekta basala hygienrutiner. Hög arbetsbelastning och stress minskar utförandet av basala hygienrutiner. Ytterligare faktorer som bidrar till minskad följsamhet var studenternas vilja att bli accepterade som en i vårdlaget och rädslan att relationen mellan student och handledare försämras. Goda förebilder för sjuksköterskestudenterna kan öka följsamheten till basala hygienrutiner, samt lärarledda målinriktade utbildningar inom vårdhygien och basala hygienrutiner. Slutsatsen av studien är att sjuksköterskestudenter har generellt goda teoretiska kunskaper om vårdhygien och basala hygienrutiner, dock att följsamheten till detta inte alltid följs på grund av olika faktorer. Samt att det behövs mer utbildning om basala hygienrutiner för sjuksköterskestudenter. / The aim of this literature review was to describe nursing students’ knowledge about standard precautions and infection control. Furthermore the aim was to describe contributing factors to nursing student’s compliance and noncompliance to standard precautions and infection control. The chosen method for this study was a descriptive review. Scientific articles were searched in the databases Pubmed and Cinahl. Manual search was also conducted.  The main results of the study showed that nursing students generally have good theoretical knowledge about standard precautions and infection control. There are however factors that reduce the compliance to standard precautions and infection control. Nursing students have few positive role models that perform correct standard precautions. Heavy workload and stress reduce the performance of standard precautions. Additional factors that reduce the compliance are the students’ intentions to become accepted as members of the nursing team, and the fear of the relationship between the student and the mentor would deteriorate. Good role models and teacher-led targeted education interventions for the students can increase the compliance to standard precautions. The conclusion of this study is that nursing students’ generally have good theoretical knowledge about standard precautions and infection control, there are however factors that reduce the compliance. More educations about hygiene are necessary for nursing students.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra vilka kunskaper sjuksköterskestudenter i slutet av utbildningen vid två lärosäten har gällande Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskestuderandes uppfattningar av utbildningens kvalitet gällande MRSA, ESBL och hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data samlades in med ett frågeformulär som besvarades av 126 sjuksköterskestudenter. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskaper gällande främst ESBL, men även gällande MRSA. Majoriteten av studenterna hade låg kunskap gällande riskfaktorer för ESBL samt vart på kroppen man vanligtvis finner mikroorganismen vid förekomst av MRSA. Däremot hade sjuksköterskestudenterna högre kunskap om basala hygienrutiner. Nästan alla studenter hade kunskap om betydelsen av god handhygien. Dock visade studenterna stora brister i kunskap gällande när munskydd bör användas. Signifikanta skillnader i kunskap gällande ESBL och hygienrutiner mellan de båda lärosätena fanns. Majoriteten av studenterna ansåg att undervisningen om MRSA och ESBL under sjuksköterskeutbildningen inte varit tillräcklig. Däremot ansåg huvudparten av studenterna att undervisningen om hygienrutiner varit tillräcklig. Slutsatsen var att undervisningen om MRSA, ESBL och basala hygienrutiner i sjuksköterskeutbildningen behöver förbättras. / The aim of the study was to describe and compare nurse students knowledge regarding Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) and basic hygiene routines. The students were in the end of their education and represented two Swedish universities. Further on, the aim was to describe the nurse students perceptions of the education's quality about MRSA, ESBL and hygiene routines. The study had a descriptive and comparing design. The survey group was chosen through convenience selection and data were collected with a questionnaire, responded by 126 nurse students. The results showed that the nurse students had inadequate knowledge about ESBL as well as MRSA. The majority of the students had low knowledge about risk factors for ESBL, and where on the body one normally finds the micro-organism in occurrence of MRSA. However, the nurse students had higher knowledge about basic hygiene routines and almost all students had knowledge about the importance of proper hand hygiene. The students had deficit knowledge concerning when masks should be used in order to cover the mouth. Significant differences in knowledge about ESBL and hygiene routines was found between the universities. The majority of the students perceived that the education about MRSA and ESBL during the nurse education program were not sufficient. Although, most of the students perceived that the education about hygiene routines had been sufficient. The conclusion was that the education about MRSA, ESBL and basic hygiene procedures in the nurse education program needs improvement.

Hand hygiene compliance is one of the most important factors to prevent healtcare associated infections (HAI), which can cause unnessesary suffering, prelonged insitutional care, invalidity and higher mortality rate. It has been shown that despite regulations for hygiene compliances in healthcare, these are used unadequately. HAI affects 5-10 % of all patients in industrailized countries, in development countries the number is estimated to be up to 20 times higher. The aim of this study was to illustrate healthcareworkers hygiene compliances in patient care at a rural healthcarecentre in western India. Participant observation was used as a method, fieldnotes was taken for qualitative analysis. As a result of the analysis five fields emerged; use of handdesinfection and handwashing, complaince of gloves, the healthcareworkers clothing, use of jewlery and other hygienic aspects, which made the result. This study reveals that handhygiene complaince was poorly used by all informants, gloves was used only by one of the informants, and then only when bandaging wounds. The techniques used for both handwashing, handdesinfection and puttning on gloves was unadequate and therefor did not fullfil their purpose. Even though, the healthcare workers showed that they were aware of and thougt about hygiene in many ways. / Handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förhindra vårdrelaterade infektioner (VRI), vilket kan orsaka onödigt lidande, förlängd vårdtid, invaliditet och en högre mortalitet. Det har påvisats att trots att det finns riktlinjer för vårdhygien, används inte alltid dessa på rätt sätt. I industrialiserade länder beräknas 5-10 % av alla patienter att drabbas av VRI. I utvecklingsländer rapporteras siffran vara upp till 20 gånger högre. Syftet med studien var att belysa hur vårdarbetet bedrevs med avseende på vårdhygien på en vårdcentral på landsbygden i Indien. Deltagande observationer användes som metod, fältanteckningar fördes och analyserades sedan kvalitativt. Analysen utmynnade i fem områden; brukande av handdesinfektion och handtvätt, användandet av handskar, sjukvårdspersonalens klädsel, smyckeanvändning samt övriga hygienaspekter, vilka utgör resultatet. Studien visar att handhygien brukades sparsamt av samtliga informanter, handskar användes endast utav en av informanterna och då endast vid såromläggningar. Teknikerna som användes både för handtvätt, handdesinfektion samt att sätta på handskar var bristfälliga och uppfyllde därför inte sitt syfte. Trots detta visade vårdpersonalen att de var medvetna om och att de tänkte på hygien på många olika sätt.