No description available.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning är ungefär 80 % i ett behov av palliativ vård. Majoriteten av dessa beskrivs vara äldre med en långdragen sjukdomsprocess. I ett palliativt vårdande ska sjuksköterskorna utgå från fyra hörnstenar, vilka Socialstyrelsen utvecklat från WHO:s riktlinjer. Enligt dessa ingår det i sjuksköterskans roll att lindra besvärande symtom, arbeta utifrån ett tvärprofessionellt teamarbete, ha goda kommunikationer och relationer samt att ge stöd till närstående. Syfte: Att belysa erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio kvalitativa och kvantitativa artiklar användes till resultatet som belyser erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Sökningarna gjordes i databaserna, CINAHL Complete, PubMed och Medline with Fulltext. Artiklarna analyserades med hjälp av färgkodning. Resultatet: Resultatet visade på sjuksköterskors erfarenheter av att agera patientens advokat, vikten av att arbeta i ett vårdteam, sjuksköterskornas erfarenheter av att vara utbildad och föra sin kunskap vidare samt sjuksköterskornas erfarenhet att vilja främja hälsa. Diskussion: Metoddiskussionen belyser tillvägagångssättet, svagheter och styrkor. Resultatdiskussionen lyfts utifrån Watsons caritasprocesser som stärker det sjuksköterskorna återger, där relationen är en nyckelkomponent i vårdandet samt hur brister i kommunikationen kan förstås. Det framgick att sjuksköterskor hade olika erfarenheter av vård i livets slutskede och att de mer erfarna var de som kände sig tryggast. Ur detta ges egna reflektioner av det ideala vårdandet enligt Watson, och hur det kan användas i praktiken av sjuksköterskor.

Introduktion: Människor idag lever längre än förr, vilket medför ett ökat behov av vård i livets slutskede. Den sista tiden i livet kan innebära svåra uppgifter för sjuksköterskan i mötet med patienten och anhöriga. Hur sjuksköterskan upplever och hanterar vårdnadssituationerna är olika. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån Polit & Becks (2017) nio steg. Elva kvalitativa artiklar och en mixad metod inkluderades i studien som bearbetades induktivt. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom i resultatet: Emotionella upplevelser, Etiska dilemman, Vara otillräcklig samt Ge god vård. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde emotionella svårigheter i samband med vård i livets slutskede, de fann det svårt att bemöta sårbara situationer och etiska dilemman. I samband med vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskorna tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande kompetens och konflikter bland kollegor, vilket orsakade känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskornas upplevelser av en god vård i livets slutskede bottnande i en förtroendefull vårdrelation samt tillgodoseendet av patienternas välbefinnande. Trots den emotionella belastningen uppgav sjuksköterskorna att deras arbete gav dem meningsfulla erfarenheter och de upplevde tillfredställelse när patienterna eller anhöriga var nöjda med vårdinsatserna.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att stärka patienters och närståendes livskvalitet samt lindra lidande i livets slutskede. Palliativ vård grundas ur ett personcentrerat förhållningssätt där möjligheten till patientens delaktighet i att utforma sin vård främjas.  Syfte: Syftet var att undersöka fenomenet delaktighet hos vuxna patienter inom palliativ vård.  Metod: Studien är utformad enligt en icke-systematisk litteraturstudie. Analysen genomfördes som en latent innehållsanalys.  Resultat: Patienternas upplevelser av delaktighet i livets slutskede presenteras som temana Främjande för delaktighet och Hindrande för delaktighet. Temana mynnade ut i fem kategorier hantering av sjukdomssituationen, ovisshet, värdigt bemötande, att inte se till individen och påverkan av sjukdom. I resultatet framkom det att patienters delaktighet inom den palliativa vården främjades av information, kunskap, förståelse samt en relation till vårdpersonalen byggd på tillit och respekt. När patienter inom palliativ vård inte upplevde sig sedda och/eller bekräftade av vårdpersonalen kunde känslan av isolering och utanförskap infinna sig och hindra patienternas upplevelse av delaktighet.  Slutsats: De främjande och hindrande upplevelserna patienterna erfarit påverkade hur väl de valde eller blev inkluderade i delaktigheten av sin vård. Delaktigheten grundar sig på en personcentrerad vård där vårdpersonalen ser patienten som en unik individ.

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet. Att få förståelse för orsaker till negativ stress hos sjuksköterskor i arbete med palliativa patienter är av största betydelse då denna stress i slutändan påverkar vården och bemötandet av den döende och dess familj samt sjuksköterskornas välbefinnande.Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet med döende patienter inom palliativ vård samt vilka faktorer som leder till den negativa stressen. Tio vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vissa stressfaktorer som kommit fram i resultatet är vanliga inom sjuksköterskeyrket men vissa, exempelvis död och döende, är specifika vid vård av patienter i livets slutskede. Diskussionen förs över de stressupplevelser som är liknande för alla arbetsområden inom sjuksköterskeyrket men framför allt över det som är specifikt för dem som arbetar med palliativ vård, där några exempel är upplevelse av hjälplöshet, känsla av att svika patienter, otillräcklighet, för lite kunskap om palliativ vård, gränser mellan profession som sjuksköterska och relation med patienten och anhöriga samt sorg och oro över patienterna och de anhörigas situation. Kunskaper som framkommer i detta arbete kan användas för att få ökad förståelse av fenomenet stress vid vård av palliativa patienter och dess följder. Mera svensk forskning inom området kan vidare utveckla kunskaper beträffande sjuksköterskors upplevelser, vilka behov som finns samt vilka åtgärder som kan minska negativ stress. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser. Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som har använts är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Utifrån åtta artiklar skapades fyra huvudteman och åtta underteman. Resultatet visade på att ju längre vårdtiden var desto mer utvecklad blev vårdrelationen. Detta ledde till att relationen stärktes. Det resulterade i en större känslomässig påfrestning när patienten avled. Känslor av otillräcklighet i yrkeskunnandet vad gäller kliniska färdigheter och kommunikation ledde till svårigheter för studenterna i vårdandet av patienterna. Att vårda patienter i livets slutskede visade sig vara känslomässigt påfrestande. Handledarnas roll var betydande för hur studenter upplevde och hanterade situationen. I diskussionen berörs betydelsen av stöd, reflektion och utbildning. En förberedande utbildning som behandlar vård i livets slutskede skulle kunna vara av värde för studenter. Vidare diskuteras det hur mycket ansvar sjuksköterskestudenter bör ha i vårdandet av patienter som befinner sig i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: I Sverige dör ca 90 000 människor varje år och cirka 80 procent av dessa människor behöver en lindrande vård, då deras behandling för sjukdomen inte ger någon effekt längre. Flera patienter får inte den smärtlindring de behöver på grund av att man inte smärtbedömmer på korrekt sätt och att kunskapen hos sjuksköterskor är bristande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters faktiska kunskap om smärtbedömning inom vård i livets slutskede samt sin självskattning av denna kunskap och grundutbildningens bidrag till densamma. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras i underrubrikerna Sjuksköterskestudenternas kunskaper, självskattning av sjusköterskestudenternas sin kunskap och Grundutbildningens bidrag till sjuksköterskestudenternas kunskap. Slutsats: Kunskapen hos sjusköterskestudenterna från termin fyra till sex var god både utifrån kunskapsdelen samt respondenternas egenskattning av kunskap. Fortsatta studier behöves göras då tidigare forskning inom smärtbedömning i livets slutskede var bristande.

<p><strong><p>Bakgrund</p></strong>: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. <strong>Syfte: </strong>Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. <strong>Metod</strong>: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att vårda till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. <strong>Slutsats</strong>: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar.</p>

Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted. / Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.

Vård i livets slutskede är något som påverkar sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt, exempelvis emotionellt. Vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vårda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna påverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvårdnad av patienten, mötet med närstående, samarbete i teamet och existentiella upplevelser. Svårigheter med att vårda patienter i livets slutskede kunde exempelvis bero på bristande kommunikation och otillräcklig erfarenhet. Dock ansåg flertalet att arbetet var givande och utvecklande för dom och de hade en positiv inställning till palliativ vård och döden, vilket ofta kom med erfarenhet. Forskning samt fördjupad kunskap inom ämnet är därför viktigt för en ökad förståelse för att förbättra den palliativa vården för patienten samt sjuksköterskans arbetsmiljö. Även en förbättring i kommunikationen i teamet för palliativ vård behövs för att optimera arbetet med patienter i livets slutskede samtidigt som det främjar en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskor och vårdpersonal. / End-of-life care affects nurses and health professionals in different ways. End-of-life care, so called palliative care, aims to facilitate for patients in their remaining days of life. The purpose of this study was to illustrate the experience of caring these patients. The study was conducted as a literature review, based on 15 articles. The results showed that the experiences were affected both by culture and what themselves have gone through. Four themes emerged; Caring for the patients, meeting with relatives, co-operation of the team and existential experiences. Difficulties in end-of-life care could for exemple be due to lack of communication and lack of experience. However, the study also showed that the majority percieved their work as rewarding and fulfilling and they had a positive approach to palliativ care and dying which often came with experience. Further research and deepend knowledge in the area are important for a better understanding and to improve palliative care for patients and the working environment for healthcare workers. Also an improvement in communication in palliativ care is needed to optimize the work with patiens in the final stages of life and at the same time a better work environment for nurses and other healt professionals.