<p>This study is generated from a European Union project founded Barcelona, Spain and contents a questionnaire that is the same in the different studies, but with different questions or thesis in each of them. Our question is if there is an identity creation in the meeting with other people and if so, how that identity creation is constructed. The identity-creation-meeting in the study is a fictive love relation story. Two high school classes in the Stockholm area have participated in the inquiries.</p><p>The work of Bjerrum-Nielsen & Rudberg (1991) shows that the two sexes differ in their opinion about what is desired in a relationship. The result of our study points out that both young men and women mostly prefers the same qualities in a relation in spite of that gender socialisation directs the informants towards stereotypical roles. In this study Hall (1990) and Bhabha (1986) has been used to explain how people are affected by meetings and situations and thereby constantly develop their identities.</p>

This study is generated from a European Union project founded Barcelona, Spain and contents a questionnaire that is the same in the different studies, but with different questions or thesis in each of them. Our question is if there is an identity creation in the meeting with other people and if so, how that identity creation is constructed. The identity-creation-meeting in the study is a fictive love relation story. Two high school classes in the Stockholm area have participated in the inquiries. The work of Bjerrum-Nielsen &amp; Rudberg (1991) shows that the two sexes differ in their opinion about what is desired in a relationship. The result of our study points out that both young men and women mostly prefers the same qualities in a relation in spite of that gender socialisation directs the informants towards stereotypical roles. In this study Hall (1990) and Bhabha (1986) has been used to explain how people are affected by meetings and situations and thereby constantly develop their identities.

No description available.

No description available.

Känslan av den nationella tillhörigheten/nationell identitet hos ungdomar med utländsk härkomst studerades. Undersökningens syfte var att studera ungdomarnas känsla av nationell tillhörighet och faktorer som sammanhänger med denna känsla. Undersökningen har en positivistisk grundsyn. Ramen för den teoretiska förklaringsmodellen består av konfliktteori och dialektiskt synsätt.  Studien är genomförd som en enkätundersökning. Data från 359 elever (årskurs 7-9 och gymnasieelever) från två Storstockholms förorter med högre invandrartäthet än riksgenomsnittet samlades in och bearbetades. Studien visar att drygt hälften av de tillfrågade inte känner sig vara svenskar. Studien visar positiva signifikanta korrelationssamband mellan ungdomarnas känsla av nationell tillhörighet och graden av umgänge med svenska kompisar, upplevelse av deras kultur som en del av svenska kulturen, den samlade känslan av vikten och värdet av att vara svensk samt negativt signifikant korrelationssamband med att vara född utanför Sverige och synen på religionens betydelse. En logistisk regressionsanalys visar att med hjälp av en modell byggd av de ovannämnda faktorerna kan man predicera 77,5 % av fallen i rätt svarsgrupp och förklara 32-50% av variationen i känslan av nationella tillhörigheten hos ungdomar. / This report presents the results of a survey study about sense of national identity among adolescents with foreign descent. Its objective is to study their sense of national belonging and associated factors with that. The investigation has a positivist ethos. The framework for the theoretical explanation model consists of conflict theory and dialectical approach. The study is conducted as a survey study. Data from 359 students (grades 7-9 and high school students) from two Stockholm’s suburbs with higher immigration frequency than the national average, was gathered in and processed. The study showed that just over half of the respondents did not identify themselves as Swedes. The study showed positive significant correlation relationship between the adolescent’s sense of national belonging and the level of relations with ethnic Swedish friends, experience their culture as part of the Swedish culture, and the collective feeling of the importance and value of being Swedish and negatively significant correlation associated with adolescent’s religious view and being born outside of Sweden. A logistic regression analysis shows that using a model built by the above mentioned factors can predict 77.5% of cases, the correct response group and explain 32-50% of the variation in the sense of national identity among youth.

<p>Aldrig förr har uppmaningen att följa mode och trend varit i lika stor utsträckning som idag. Medias återkommande budskap om det yttres betydelse har fått individen att konsumera i överflöd. Denna uppsats belyser ett antal unga kvinnor och mäns upplevelser kring mode och trend, samt betydelsen av deras konsumtion för deras identifiering och självkänsla. Tillvägagångssättet har varit av kvalitativt metod, då med utgångspunkt i ett urval av 10 informanter mellan 20-25 år, lika fördelad mellan kön och sysselsättning, och utöver dessa har vi även intervjuat 3 butikschefer här i Halmstad. Därefter har den insamlade empirin analyserats för förståelse och tolkning med hjälp av ett antal relevanta teorier som identitet, konsumtionssamhälle, kapitalarter och respektabilitet. Att försöka hitta gemensamma mönster bland de eventuella grupperna i målgruppen har också varit ytterst viktigt. </p><p>Det tydligaste resultatet som frambringats är att man främst kopplar mode och trend med kläder och sedan som något främst för kvinnor. Samtidigt som alla våra informanter tycker att de följer sin egen smak i val av kläder, tillerkänner de att de också blir relativt påverkade av media och dess framställning om innebörden av att vara inne. Vad det gäller målgruppens behov och begär av detta beror i vissa avseenden på att de vill passa in samt att det stimulerar deras självkänsla och självbild. Att vara rätt kläd vid rätt tidpunkt är ett sätt att visa för sig själv och sin omgivning att man är tillräckligt bra.</p>

Aldrig förr har uppmaningen att följa mode och trend varit i lika stor utsträckning som idag. Medias återkommande budskap om det yttres betydelse har fått individen att konsumera i överflöd. Denna uppsats belyser ett antal unga kvinnor och mäns upplevelser kring mode och trend, samt betydelsen av deras konsumtion för deras identifiering och självkänsla. Tillvägagångssättet har varit av kvalitativt metod, då med utgångspunkt i ett urval av 10 informanter mellan 20-25 år, lika fördelad mellan kön och sysselsättning, och utöver dessa har vi även intervjuat 3 butikschefer här i Halmstad. Därefter har den insamlade empirin analyserats för förståelse och tolkning med hjälp av ett antal relevanta teorier som identitet, konsumtionssamhälle, kapitalarter och respektabilitet. Att försöka hitta gemensamma mönster bland de eventuella grupperna i målgruppen har också varit ytterst viktigt. Det tydligaste resultatet som frambringats är att man främst kopplar mode och trend med kläder och sedan som något främst för kvinnor. Samtidigt som alla våra informanter tycker att de följer sin egen smak i val av kläder, tillerkänner de att de också blir relativt påverkade av media och dess framställning om innebörden av att vara inne. Vad det gäller målgruppens behov och begär av detta beror i vissa avseenden på att de vill passa in samt att det stimulerar deras självkänsla och självbild. Att vara rätt kläd vid rätt tidpunkt är ett sätt att visa för sig själv och sin omgivning att man är tillräckligt bra.

I kandidatarbetet undersöker jag identiteten ”hästtjej”, det är en av de identiteter som har varit viktigast för mig under min uppväxt. Oskrivna regler som styr de stallet, dikterade vad som var rätt i allt från ridkläder, vänner, utseende och vilka hästar som var ”rätt”. I detta arbete förmedlar jag en historia genom avgjutningar och kompositioner. Genom att sammanföra föremålen med berättandet transformeras det till ett tredimensionellt historieberättande. Uppsatsen och det konstnärliga arbetet handlar om en period i min uppväxt. Det handlar om identitet och ett hierarkiskt samhälle. Det handlar om hur man varje tisdag kräks av rädsla för stallet man älskar. Det handlar om regler som satt spår så djupa att jag i sömnen kan rabbla dem, hand, knä och tå Halv halt och ställ inåt när du kommer till hörnen.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen. För att uppnå detta syfte intervjuades fyra utflyttade tornedalingar, varpå datamaterialet analyserades genom tematisk analys. I likhet med tidigare forskning som har visat att rötter är av stor vikt för människors identitet, visar den här studiens huvudslutsatser att rötter även är av stor vikt för tornedalingars identitet och förhållningssätt. Slutsatserna påvisar även att en flytt från Tornedalen i sig inte nödvändigtvis påverkar identiteten, men kan leda till att individer träder in i nya sociala sammanhang som i sin tur kan kopplas till identitetsförändring.