Purpose: The purpose of this thesis is to explain how the implementation of IFRS 16 Leaseshas affected how publicly listed firms on the Scandinavian stock exchange markets useearnings management activities. Methodology: This thesis has used a quantitative method using a deductive approach with ageneral positivistic philosophy. The database Datastream, provided via Jönköping University,was used in the data collection. To analyze the data, a Pearson and Spearman’s Rho correlationwas conducted, as well as a multiple linear regression analysis. Findings: The findings suggest that operating leasing has not been used as a substitute to otherkinds of earnings management. Further, Scandinavian public companies show no increasedincentive to use income increasing earnings management via discretionary accruals. Moreover,the findings also show that the implementation of IFRS 16 Leases does not appear to have hadas incremental effects on the Scandinavian public companies as initially expected. Theoretical perspectives: The thesis uses earlier literature within earnings management, aswell as the Agency theory, the Positive accounting theory, and the Signaling theory to enablean explanation to how IFRS 16 Leases has affected how publicly listed firms on theScandinavian stock exchange markets use earnings management activities.

Leasing is and has been American companies largest external source of equipment financing and there are signs that the concept been used 2010 years before Christ. It is larger than bank loans, bonds, stocks, commercial mortgages and the fastest growing form of business investment. Imhoff, Lipe and Wright (1991) wrote that the popularity of leasing is due to management's ability to maintain leased asset and hence the finance obligation off-balance sheet. The forthcoming transition from IAS 17 to IFRS 16 implies a change of operational and financial leasing reporting for lease takers to provide a more transparent and comparable picture of the company's balance - and income statement. The constructive capitalization method is the theory of this paper which Imhoff, Lipe and Wright (1991,1997) developed and Fülbier Silva and Pferdehirt (2008) later modified. The method is used to capitalize the company's operational leases based on public information from annual reports. The study was conducted with a quantitative approach by collecting secondary data on the OMXS30 companies. The purpose of the paper was to highlight how large company’s operative in Sweden are affected by the new leasing rules in IFRS 16 and review the amount of debts that are de facto outside the balance sheet. This study shows that companies will report higher liabilities, assets, operating profit and net profit, and less own equity. The study also shows that the key ratios examined will change when the transition from IAS 17 to IFRS 16 occurs. The capitalization of operational leases led to a higher increase in total liabilities than total assets that could see a less higher increase. This led to a diversified effect on the key ratios examined. Key ratios linked to profitability and solidity that change the most in comparison with the remaining key ratios in this study were the D/A ratio and Solidity. The key ratio with the most overall diversified change where the debt / equity ratio. The financial ratios were changed for all the examined companies, however, the P/E rate staggered with the highest change, overall and for each company. This paper shows that retailers will be affected most, which H&M shows in this study with a doubling debt ratio. / Leasing har varit och är amerikanska företagens största externa källa till utrustningsfinansiering och det finns spår som tyder på att konceptet redan använts 2010 år före Kristus. Leasing är större än banklån, obligationer, aktier och är den snabbast växande formen av affärsinvesteringar. Imhoff, Lipe och Wright (1991) skrev att populariteten av leasing beror på ledningens förmåga att behålla den leasade tillgången och därmed den finansiella skulden utanför balansräkningen. Den kommande övergången från IAS 17 till IFRS 16 innebär en förändring av operationell och finansiell leasingredovisning för leasingtagare för att tillhandahålla en mer transparent och jämförbar bild över företagets balansräkning och resultaträkning. Teorin för denna uppsats är konstruktiv kapitaliseringsmetod som Imhoff, Lipe och Wright (1991,1997) tog fram och som senare Fülbier Silva och Pferdehirt (2008) modifierade. Modellerna används för att kunna kapitalisera företagens operativa leasingavtal utifrån offentlig information från årsredovisningen. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats genom insamling av sekundärdata på OMXS30-företagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur stora företag som är verksamma i Sverige påverkas av de nya leasingreglerna i IFRS 16 och uppmärksamma hur mycket skulder som de facto ligger utanför balansräkningen. Denna studie framvisar att företagen kommer redovisa högre skulder, tillgångar, rörelseresultat och nettoresultat samt ett mindre eget kapital. Studien uppmärksammar även att de undersökta nyckeltalen kommer förändras vid övergången från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen av operationella leasingavtal ledde till en högre ökning av summa skulder än summa tillgångar som erhöll en mindre ökning. Detta ledde till en diversifierad effekt på de undersökta nyckeltalen. Nyckeltalen kopplat till lönsamhet och soliditet, som förändras mest i jämförelse med de resterande undersökta nyckeltalen i denna studie, var D/A – talet och Soliditet samt nyckeltalet som hade högst diversifierad förändring var skuldsättningsgraden. De mer finansiellt inriktade nyckeltalen förändrades för samtliga undersökta företag dock presenterade P/E – talet den högsta förändringen, totalt sett och för respektive företag. Sammantaget för studien är att detaljhandelsföretag kommer påverkas mest vilket H&M demonstrerar i denna uppsats med en fördubblad skuldsättningsgrad.

Diese Dissertation umfasst drei Studien über Finanzberichterstattung gemäß International Financial Reporting Standards (IFRS) und Wirtschaftsprüfung. Da die IFRS ein prinzipienbasiertes Standardsystem sind, haben Abschlussersteller beabsichtigte Ermessensspielräume bei der Erstellung ihrer Finanzberichte. Die ersten beiden Studien widmen sich den Fragen, wie genau Abschlussersteller entsprechende Ermessensspielräume ausüben und inwieweit dies von der Wahl des Abschlussprüfers abhängt. Die erste Studie untersucht die Anhangangaben zu Ermessensentscheidungen und Schätzunsicherheiten (gemäß IAS 1). Sie liefert deskriptive Belege für ein insgesamt zunehmendes Niveau der Offenlegung dieser Anhangangaben und dafür, dass das Offenlegungsniveau über verschiedene Abschlussprüfer hinweg variiert. Inspiriert durch die Ergebnisse der ersten Studie widmet sich die zweite Studie der Frage, welche Arten von Abschlussprüfern (d.h. dominierende im Vergleich zu nicht dominierenden Abschlussprüfern) Unternehmen dazu motivieren, (mehr) relevante Angaben zu den erwarteten Auswirkungen der erstmaligen Anwendung des neuen IFRS 16 „Leasingverhältnisse“ im Erstanwendungsjahr offenzulegen. Die Ergebnisse deuten darauf hin, dass Mandanten dominierender Abschlussprüfer weniger standardisierte Angaben („boilerplate disclosures“) machen und der Zusammenhang zwischen der Leasingintensität und dem Detaillierungsgrad der Angaben bei diesen Mandanten stärker ist. Die dritte Studie nimmt die Ergebnisse der ersten beiden Studien zum Anlass, die Struktur des Prüfungsmarktes zu untersuchen. Der Fokus liegt hierbei auf der Entwicklung der Konzentration des Abschlussprüfermarktes in Großbritannien und Deutschland rund um eine regulatorische Änderung auf EU-Ebene, die neue Prüfungsanforderungen mit sich bringt, einschließlich der obligatorischen regelmäßigen Rotation von Prüfungsgesellschaften. Während die Ergebnisse auf einen etwa gleichstarken Rückgang der Konzentration der Prüfungsmärkte in beiden Ländern hindeuten, zeigen weitere statistische Tests, dass dieser Rückgang auf nationale Besonderheiten zurückzuführen ist. / This dissertation comprises three papers on financial reporting and auditing. The first two papers examine whether the extent to which the principles-based character of International Financial Reporting Standards (IFRS) allows management to exercise judgement in the preparation of firms’ disclosures is contingent on auditor-type. The first paper explores judgment and estimation uncertainty disclosures (IAS 1) and provides descriptive evidence on an overall increasing trend of disclosure levels and that disclosure levels vary in the cross-section, among other things, by auditor. Inspired by that, the second paper goes a step further and emphasises on the question what type of auditors (i.e., dominant in comparison to non-dominant auditors) motivate firms to provide (more) relevant disclosures on how they expect IFRS 16 – a new standard on leasing – to affect their financial statements in the period of initial application. Results suggest that clients of dominant auditors use less boilerplate disclosures and that the association between leasing intensity and disclosure detail is stronger for those clients. Due to the results of both papers suggesting that the auditor choice matters when firms face judgement in the preparation of their disclosures, the (development of the) audit market structure underlying certain regulations becomes relevant. Thus, the third paper takes these findings of the first two papers as motivation to examine the audit market concentration in the UK and Germany around a regulatory change at the EU level that entails new audit requirements including mandatory audit firm rotation on a regular basis. While aggregate statistics suggest a decrease in market concentration of similar size in both countries, further tests reveal that these decreases are driven by national peculiarities.