Syfte: Den nya leasingstandarden IFRS 16 träder i kraft i år, 2019, vilken innebär att företag ska kapitalisera sina operationella leasingavtal. Huvudsyftet med studien är därför att undersöka hur denna kapitalisering påverkar företag med avseende på deras finansiella rapporter och nyckeltal. Studien har även ett delsyfte vilket är att undersöka hur väl kapitaliseringsmodellen har estimerat operationella leasingavtalens påverkan utifrån utvalda nyckeltal hos företag. Metod: Studien använder ett kvantitativt tillvägagångssätt med en deduktiv forskningsansats. Empiriska data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys där de dokument som granskats är årsredovisningar. Det insamlade materialet har sedan granskats med hjälp av deskriptiv statistik och bivariata analyser. Kapitaliseringsmodellen har också tillämpats för att kunna jämföra modellens estimeringar med verkliga utfallet. Resultaten har sedan diskuterats och lett till studiens slutsatser. Resultat & Slutsats: Resultaten av studien visar att tillgångar och skulder ökar för företag efter införandet av IFRS 16. Studien kommer fram till att branscherna hälsovård och detaljhandel kommer påverkas mest, att mindre företag samt mindre finansiellt begränsade företag påverkas mer. Studien finner att kapitaliseringsmodellen i regel har fungerat bra, främst inom branschen fastigheter och för större företag. Uppsatsens bidrag: Teoretiskt bidrar studien till avsaknaden av forskning om de faktiska effekterna hos företag på grund av implementeringen av IFRS 16. Den ger också ett svar på hur väl kapitaliseringsmodellen har fungerat, vilket kan vara användbart för såväl analytiker som forskare. Det praktiska bidraget är att studien bidrar till en ökad förståelse kring hur företag och olika branscher påverkas av den nya leasingstandarden. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera ett större urval för att kunna få ett mer generaliserbart resultat. Ett annat förslag är att göra liknande studier i andra länder, för att se om regelförändringen slår hårdare på andra marknader.

Leasing har generellt sett varit en attraktiv finansieringsmetod för företag att erhålla de tillgångar som krävs för att kunna konkurrera inom sin bransch. Med IAS 17 kan leasingavtal klassificeras som antingen finansiella eller operationella vilket påverkar hur företagen redovisar sina leasingavtal. Operationell leasing har skapat möjligheter för företag att hålla sin finansiering utanför balansräkningarna och därmed dold för företagens externa intressenter. Företagen har på så vis kunnat visa en bättre bild av deras finansiella ställning samt prestation. Denna problematik försöker nu International Accounting Standards Board (IASB) åtgärda genom att införa den nya redovisningsstandarden IFRS 16. Denna nya redovisningsstandard leder till att alla börsnoterade bolag nu tvingas redovisa alla sina leasingavtal som finansiella vilket innebär att de blir kapitaliserade i företagens finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att förklara IFRS 16 och de effekter en kapitalisering av operationella leasingavtal kan ha på ett företags finansiella rapporter samt nyckeltal. Utöver detta vill vi skapa en förståelse för hur denna förändring kan påverka kreditgivares bedömningar av de finansiella rapporterna utifrån egenskaperna i IASBs konceptuella föreställningsram. Vi har med hjälp av en kapitalisering fört in ett företags operationella leasingavtal i deras resultat- och balansräkning och därefter studerat effekterna på de finansiella nyckeltalen. Detta material har därefter använts vid intervjuer med olika kreditgivare. Resultatet av vår studie visar att de finansiella rapporterna samt nyckeltalen påverkas vid en övergång till IFRS 16. En annan slutsats av vår studie är att kreditgivare får en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning samt att jämförbarheten ökar vid en kapitalisering av de operationella leasingavtalen. / Leasing has generally been an attractive financing method for companies to obtain the assets required to compete in its industry. With IAS 17, leases can be classified as either financial or operating leases, which affects how companies report their leases. Operating leases has created opportunities for companies to keep their financing outside their balance sheets and thus hidden from the companies’ external stakeholders. The companies have thus been able to show a better picture of their financial position and performance. International Accounting Standards Board (IASB) now seeks to resolve this issue by introducing a new accounting standard called the IFRS 16. This new accounting standard means that all listed companies now have to report all their leasing contracts as financial, which means they are capitalized in the company's financial reports. The purpose of this study is to explain IFRS 16 and the effects a capitalization of operating leases can have on a company's financial reports and key ratios. In addition, we want to create an understanding of how this change can affect creditors' assessments of financial reports based on the features of the IASB Conceptual Framework. With the help of a capitalization, we have entered a company's operating leases in their income statement and balance sheet and subsequently studied the effects on the key financial ratios. This material has then been used in interviews with different creditors. The results of our study show that the financial statements and key ratios are affected by a transition to IFRS 16. Another conclusion of our study is that creditors get a more faithful representation of the company's financial position and that the comparability increases when a company’s operating leases are capitalized.

Den första januari 2019 trädde en ny redovisningsstandard IFRS 16 i kraft gällande leasing som ersatte den tidigare standarden IAS 17. Implementeringen innebar att leasingavtal skall endast redovisas som finansiell leasing och inte som operationell med visst undantag som analogt med tidigare forskning resulterar till förändringen i företagets finansiella rapporter. Standarden förväntas därmed bidra till en mer transparent bild av finansiell ställning. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan IFRS 16 har på de finansiella nyckeltalen som baseras på de faktiskt siffror för nordiska börsnoterade bolag under två tidsperioder: 2018 och 2019, samt 2018 och 2020. Urvalet omfattar 340 nordiska börsnoterade företag som är listade på Nasdaq inom fyra branscher: finans, detaljhandel, logistik och telekom. Nyckeltalen som undersöktes var soliditet, skuldsättningsgraden, EBIT, EBITDA, ROE och ROA. Valet av nyckeltal grundades på de tidigare forskning, där Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) är den huvudsakliga källan. För att undersöka sambandet mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i nyckeltal genomfördes ett beroende t-test med jämförelse mellan fyra branscher och fem länder inom Norden. Studien finner statistik samband mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i samtliga nyckeltal för tre av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2019. En vidare påverkan på tre av sex nyckeltal kunde beaktas för två av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2020. Undersökningen resulterade till ett statiskt stöd mellan IFRS 16 och förändringen i fyra av sex nyckeltal för fyra av fem länder under första tidsperioden. Under andra tidsperioden har tre av fem länder bekräftat statistiskt stöd för tre av sex nyckeltal. / On the first of January 2019, a new accounting standards IFRS 16 was introduced to replace the former standard IAS 17 which prescribes the accounting policies that are applied to leasing. The new standard is expected to conduce a more transparent image of the company's financial status. The purpose of this study is to identify what effect the new standard IFRS 16 has on the financial ratio which is based on the actual numbers of the Nordic publicly listed companies over the course of three years. The selection of the study includes 340 Nordic publicly listed companies in Nasdaq in four different industries: finance, retail business, logistics and telecom. The ratios that were examined during this study are solidity, debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA, ROE and ROA. To study the correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio, t-test was carried out with comparisons between four industries and five Nordic countries. The study finds static correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio in three out of four industries over the course of 2018 to 2019. An additional effect on three out of six ratios was found in two out of four industries during the period from 2018 and 2020. As a result of this study a static correlation between the IFRS 16 and the alteration of ratio in four out of six countries in four out of five countries over the first period of time. Over the second period of time three out of five countries has confirmed a static correlation for three out of six ratios.

The 1st of January 2019 a new leasing standard was introduced, IFRS 16, where all leasing agreements are included in a company’s financial statements. The new standard was developed against the backdrop of the old standard that enabled companies to withhold leasing agreements of large values from the financial statements, which subsequently allowed them to present an enhanced picture of a company’s financial strength. The introduction of IFRS 16 eliminated the possibility of expensing a leased asset. The baseline in IFRS 16 is that the party who has the right of use of the leased asset is responsible for reporting the asset in the financial statements. According to the standard, a leased asset should be capitalized on the financial statements as a right of use and as a lease liability. Large unlisted Swedish companies can choose to apply IFRS as an accounting method when preparing their consolidated financial statements, however, they also have the choice to apply K3, which is a regulatory framework for larger Swedish companies. In K3, a leasing agreement can be reported in two different ways depending on the financial meaning of the lease agreement, either as an operational agreement or a financial agreement. A financial agreement according to K3 capitalizes the asset on the income statement and the balance sheet while an operational agreement expenses the leased asset. These different ways of reporting a lease agreement contributes to companies’ reporting over their financial position looking differently. Moreover, their key figures which are a key part for a company and their stakeholders are also affected, enabling companies to give a different outlook depending on the approach they decide to take. The purpose of this study is to investigate what differences it means for a company’s accounting depending on which leasing standard they choose to apply and how these differences affect a managers choice of accounting standard. Furthermore, we will examine what effects the chosen standard will have on a company’s financial reports and key figures, and if they affect the companies stakeholders. To illustrate the effect the standards have on the accounting, the study’s empirical chapter consists of hypothetical case examples. The results of the hypothetical case studies have been analyzed based on IASBs and the Swedish accounting board’s qualitative characteristics, as well as with selected key figures and economic theories. The study’s results show that the biggest difference between the K3 and IFRS standards are when an operational lease agreement is reported. The reporting of an operational lease agreement according to K3 results in financially stronger numbers compared to reporting according to IFRS. The results also show that reporting according to K3 means more uncertainty regarding the portrayal of a fair picture of a company’s financial position. For a company with a large share of operational leasing agreements, our conclusion is that a company’s financial reports benefit from reporting according to the K3 regulation. However, we believe reporting according to the K3 regulations does not meet the characteristics fair picture and comparability and if it is of the greatest interest to a stakeholder or company leader, we consider the regulations IFRS 16 to be most appropriate. For a lease agreement which is classified as a financial lease agreement there are small differences between the accounting standards. The results also show that a lease agreement classified as an operational agreement under K3 and runs for twelve months, is reported according to the same methods as IFRS. For a company with financial leases or leases that are shorter than twelve months, a choice of accounting standard has little effect on a company’s reporting and therefore our conclusion is that IFRS should be applied because IFRS gives greater credibility to a company as it is an internationally accepted standard. This study is hereafter written in Swedish. / Den 1 januari 2019 infördes en ny leasingstandard, IFRS 16, som innebär att alla leasingavtal ska redovisas i ett företags rapport över finansiell ställning. Standarden har tagits fram då den tidigare standarden möjliggjorde för företag att hålla leasingavtal av stora värden utanför rapporten över finansiell ställning och på så sätt framföra en förskönad bild av ett företags finansiella ställning. Införandet av IFRS 16 eliminerade möjligheten att kostnadsföra en leasad tillgång. Utgångsläget i IFRS 16 är att den part som har nyttjanderätten över tillgången har skyldighet att redovisa tillgången i rapporten över finansiell ställning. En leasad tillgång ska enligt standarden kapitaliseras på rapporten över finansiell ställning som en nyttjanderätt och en leasingskuld. Större svenska onoterade företag kan välja att tillämpa IFRS som redovisningsmetod vid upprättandet av sin koncernredovisning men de har också valet att tillämpa K3, som är ett regelverk för större svenska företag. I K3 kan ett leasingavtal redovisas på två olika sätt beroende på leasingavtalets ekonomiska innebörd, antingen som ett operationellt avtal eller som ett finansiellt avtal. Ett finansiellt leasingavtal enligt K3 kapitaliserar tillgången på resultat- och balansräkningen medan vid ett operationellt leasingavtal kostnadsförs den leasade tillgången. Dessa olika sätt att redovisa ett leasingavtal bidrar till att ett företags rapporter över finansiell ställning kommer se olika ut och således också deras nyckeltal som är en väsentlig del för både ett företag och dess intressenter. Syftet med studien är att undersöka vilka skillnader det innebär för ett företags redovisning beroende på vilken leasingstandard de väljer att tillämpa och hur dessa skillnader påverkar en företagsledare vid val av regelverk. Vidare kommer vi studera effekterna redovisningen har på ett företags finansiella rapporter och dess nyckeltal och om dessa effekter har en påverkan på företagets intressenter. För att illustrera vilken effekt standarderna har på redovisningen, består studiens empiriska del av typfall. Resultaten av typfallen har analyserats utifrån IASBs och bokföringsnämndens kvalitativa egenskaper, utvalda nyckeltal samt ekonomiska teorier. Studiens resultat visar att den största skillnaden mellan regelverken K3 och IFRS är vid redovisning av ett operationellt leasingavtal. Vid redovisning av ett operationellt leasingavtal enligt K3 visar mer gynnsamma nyckeltal jämfört med redovisning enligt IFRS. Vidare visar resultaten att redovisning enligt K3 innebär en osäkerhet kring om det uppvisar en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. För ett företag med en övervägande del operationell leasing blir vår slutsats att ett företags finansiella rapporter gynnas av regelverket K3. Däremot anser vi att K3 inte uppfyller egenskaperna rättvisande bild samt jämförbarhet och utifrån avsaknaden av dessa egenskaper anser vi att regelverket IFRS är lämpligast. Vid ett leasingavtal som klassificeras som ett finansiellt leasingavtal enligt K3 är det liten skillnad redovisningsmässigt jämfört med IFRS. Studiens resultat visar vidare att ett leasingavtal som klassificeras som ett operationellt leasingavtal enligt K3 och löper under tolv månader, redovisas enligt samma metoder som IFRS. För ett företag med finansiella leasingavtal eller leasingavtal som är kortare än tolv månader har val av regelverk liten påverkan på redovisningen och därmed blir vår slutsats att IFRS bör tillämpas då det ger en större trovärdighet till ett företag då det är en internationellt accepterad standard.

Från och med den 1 januari 2019 infördes den nya internationella redovisningsstandarden IFRS 16 - Leases och ersätte den gamla standarden IAS 17 - Leases. Klassificeringen av leasingavtal mellan operationella och finansiella enligt IAS 17 - Leases har kritiserats för att ha skapat ett incitament för företag att redovisa leasingavtal som operationella och således undvika att kapitalisera kontrakten i balansräkningen som en leasingtillgång respektive leasingskuld. För att hantera den problematik och informationsasymmetri som uppstod inledde IASB och FASB ett projekt som resulterade i den nya standarden IFRS 16 - Leases.Att belysa i den nya standarden IFRS 16 är att leasegivare inte påverkas i samma utsträckning som leasetagare. Redovisningen för leasegivare påminner om det tidigare regelverket, IAS 17, och därav medför inte förändringen några större skillnader. För leasetagare innebär den nya standarden att bolaget måste identifiera sina leasingkontrakt som löper över tolv månader eller avser ett värde över 5 000 USD när tillgången var ny. Klassificeringen av operationella och finansiella leasingavtal kommer således att upphöra för leasetagare men kvarstå för leasegivare.Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ ansats med intervjuer i kombination med kvantitativa undersökningar av kvartalsrapporter studera de förändringar som IFRS 16 medför på fastighetsföretags balans- respektive resultaträkning. Uppsatsen kommer även att klarlägga vilka finansiella nyckeltal som kommit att påverkas av IFRS 16 i bolagens finansiella rapport för första kvartalet 2019 och avslutningsvis undersöka om den nya standarden kan komma att påverka värderingen av tomträttsfastigheter. Uppsatsens syfte mynnar ut i två frågeställningar formulerade under avsnitt 1.3 Syfte.Utifrån de intervjuer som genomförts med representanter från tre olika verksamhetsområden har relevanta slutsatser framställts och respektive frågeställning kunnat besvarats med  säkerhet. Övergången till IFRS 16 kommer att påverka nyckeltal som bland annat belåningsgrad, soliditet och räntetäckningsgrad. För fastighetsbolag är det främst leasingkontrakt i form av tomträtter som är av betydelse då fastighetsbolagen i dessa leasingkontrakt är leasetagare och således påverkas av den förändrade redovisningen. Bruttoresultatet kommer även att påverkas då fastighetsbolagens driftnetto ökar till följd av att avgiften för tomträtten, tomträttsavgälden, flyttas från att vara en kostnad som belastar driftnettot, till att vara en finansiell post i form av ränta.Avslutningsvis har konstaterats att IFRS 16 inte har någon större påverkan på fastighetsbolag, varken på dess finansiella rapportering eller specifika nyckeltal. Bolagen kan relativt enkelt tillämpa IFRS 16 genom en förenklad metod, vilka många bolag valt att göra. Det har dock framkommit att det inte har varit lika enkelt att tolka standarden och hur upplysningar om IFRS 16 ska ske konkret i kvartalsrapporterna. Kvartalsrapporterna som släppts första kvartalet 2019 har därav haft en spridning i tydlighet så väl som utformning. En generell uppfattning från flera respondenter har varit att IFRS 16 medför extra arbete i bolagens redovisning men leder dessvärre inte till ökad transparens, vilket var grundidén till varför den nya standarden togs fram från början. Således kan även konstateras att IFRS 16 inte fullständigt uppnår sitt syfte att öka transparensen. / By 1st of January 2019 the new International Accounting Standard IFRS 16 - Leases will be applied and replace the old accounting standard IAS 17 - Leases. The classification between an Operational Lease and Financial Lease according to IAS 17 – Leases, has received criticism for creating an incentive for corporations to account for a lease contract as an operational lease and therefore avoid capitalizing the contracts in the balance sheet as a right of use asset and lease liability. To cope with the complex of problems, as well as the information asymmetry that arose, IASB and FASB initiated a project that lead to the new accounting standard IFRS 16 - Leases.To elucidate in the new standard IFRS 16 is the fact that the lessor is not affected in the same extent as the lessee. The lessor method for accounting reminds of the previous standard IAS 17 and therefore the alteration does not cause any major changes. For the lessee IFRS 16 implies that the corporates must identify their lease contracts with a duration past twelve months and leased assets with a value above 5 000 USD when new. Hence the classification of operational and financial lease contracts will be eliminated for the lessee but remain for the lessor.The purpose of the thesis is to study the effects of IFRS 16 on real estate companies income statement and balance sheet through a qualitative approach with interviews in combination with a quantitative analysis of the financial quarterly reports for January to March 2019. Henceforth a clarification of financial ratios affected by IFRS 16 will be provided and lastly the study will examine if IFRS 16 may affect the valuation of properties provided with a site lease. The purpose of the thesis is formulated into two questions mentioned in section 1.3 Aim.Based on the interviews conducted with representatives from three different areas of activity,  relevant conclusions have been presented and the research questions have been answered with certainty. The transition to IFRS 16 affects key ratios such as loan-to-value, equity ratio and interest coverage ratio. For real estate companies, it is primarily leasing contracts in the form of site leasehold rights that are of importance as the real estate companies in these leases are lessees and thus are affected by the changed accounts. The gross profit will also be affected when the companies net operating income increases as a result of the fee for the site leasehold right, being moved from a cost that is charged in the net operating income to be a financial item in the form of interest.In conclusion, the study has ascertained that IFRS 16 - Leases do not affect real estate companies at large, neither on their financial reporting or specific financial ratios. It is relatively simple for the corporates to apply IFRS 16 through a simplified method, which a majority of the companies have chosen. However, it has emerged that is has not been an easy task to interpret the standard and how detailed information regarding IFRS 16 should be recognized in the quarterly reports. Therefore, there have been a significant difference between clarity as well as formation in the quarterly reports released in the first quarter 2019. A general opinion from several respondents have been that IFRS 16 entails extra work in the companies accounts but unfortunately does not lead to increased transparency, which was the basic idea why the new standard was developed from the beginning. Thus, it can also be stated that IFRS 16 does not fully achieve its purpose in increasing transparency.The study is henceforth written in Swedish.

Kvalitet är i redovisningssammanhang ett komplext begrepp som är under ständig omvandling. Forskning kring begreppet syftar ofta till att kartlägga indikatorer som tillsammans ger en korrekt beskrivning av betydelsen av kvalitet. Forskare utgår från dessa indikatorer då de studerar redovisning med syfte att säga något om dess kvalitet. Särskild vikt har i denna studie lagts vid indikatorerna relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet vilka kompletterar varandra och tillsammans utgör en helhetsbeskrivning av begreppet kvalitet. Forskning inom redovisning har ofta gjorts ur ett perspektiv där man ser till hur den färdiga redovisningen presenteras till användarna. Denna studie utgör ytterligare en dimension vid beskrivning av problematiken då utgångspunkten utgörs av flera olika infallsvinklar. Både tolkning, kommunikation och handling täcks in i studiens resultat. Resultatet av studien tolkas på filosofiska grunder och ytterligare en dimension tillförs då diskussion förs angående betydelsen av moral och etik. Vi har genomfört en kvalitativ analys av lagtext utifrån ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv. Resultaten inbegriper även tolkning av uttalanden i fackpress och datamaterialet har kodats utefter de beskrivningar av relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet som vi arbetat fram i den teoretiska referensramen. Studien undersöker skiftet av redovisningsstandard för leasing som skett vid inledningen av 2019 då IAS 17 ersattes av IFRS 16. Detta standardskifte utgör studiens urval för den lagtext som studeras. Resultaten illustreras genomgående genom analysen med hjälp av ett fiktivt bolag vars redovisning följer den redovisningsstandard för leasing som studien undersöker. Den teoretiska modellen som använts för analys av våra resultat bygger på tidigare forskning samt teorier gällande redovisning och dess användare. Modellen används för tolkning av resultat och illustration samt utgör en koppling mellan dessa. Studien utmynnar i slutsatsen att elasticiteten i beskrivningen av relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet i lagtext bidrar till att företag ges möjlighet att snedvrida redovisningen vilket resulterar i att användbarheten för de finansiella rapporterna som beslutsunderlag sjunker. Elasticiteten mäts i vår studie med hjälp av kodning av lagtext samt uttalanden i fackpress utefter vår beskrivning av relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Kodningen bidrar till beskrivning av lagens tolkningsutrymme i form av det spelrum företagen har att utforma redovisningen på olika sätt men samtidigt hålla sig inom ramen för vad som är lagligt. Studien ger slutligen resultaten filosofisk betydelse och understryker vikten av moral hos företagen och företagsledaren som komponent i en redovisning som håller hög kvalitet. Denna studie skiljer sig från tidigare forskning då den genomförs i alla led av redovisningen. Inledningsvis studeras lagstiftares incitament vid utformning av redovisningsstandard, studien övergår sedan till den faktiska redovisningen och företags tolkning av redovisningsstandard för att slutligen se till det sätt på vilket färdiga finansiella rapporter presenteras för användarna. Studiens bidrag är ökad konceptuell förståelse av begreppet kvalitet inom redovisning samt underlag till diskussion om betydelsen av filosofisk insikt och moral vid tolkning av redovisningsstandarder vid utformning av finansiella rapporter. / In the context of financial reporting the concept of quality is complex and under perpetual transformation. Historically scientific research has aimed to chart indicators to the concept of quality that together add up to correct description of the importance of quality. Researchers originate from these indicators in studies of accounting when the purpose of the studies is to say something about the quality. Special emphasis for this study has been placed on the indicators relevance, reliability and comparability. These indicators complement each other and together they form an overall description of the concept of quality. Scientific research in accounting has frequently been carried out from a perspective where the researcher merley studied how the accounting is presented to users. This study forms an additional dimension of the matter as the basis of the research is composed of several perspectives. The result of the study is interpreted on a philosophical basis and another dimension is added by discussion about the importance of morality and ethics. We have carried out a qualitative analysis of accounting legislation from a hermeneutic perspective. The results also include interpretation of statements in specialist press and the data material has been coded according to our description of the concepts relevance, reliability and comparability. The study investigates the shift of financial reporting standard for leasing that took place at the beginning of 2019 when IAS 17 was replaced by IFRS 16. The results are consistently illustrated in the analysis using a fictitious company whose accounting follows the accounting standard for leasing that the study investigates. The theoretical model used for analysis of our results is based on previous research and theories on accounting and its users. The process of this study leads us to the conclusion that the elasticity in the description of relevance, reliability and comparability in accounting standards contributes to companies being given the opportunity to disort the accounting, which results in the usefulness of the financial reports as a basis for decision-making is falling. In our study the elasticity is measured by coding legal text and statements in the specialist press according to our description of relevance, reliability and comparability. The coding contributes to the description of the leeway of the law in terms of latitude for companies to formulate their accounting in different ways but at the same time stay within the scope of what is legal. In conclusion the results is given a philosophical significance and emphasizes the importance of morals among the companies and the company leader as a component of a high quality accounting. This study differs from previous research because it analyzes all stages of the accounting. Initially the legislature’s incentives when designing accounting standards are studied, the study then goes to the actual accounting and the company’s interpretation of the accounting standard. Lastly the study analyze the finished financial reports are presented to the users. The study’s contribution is increased understanding of the concept of quality in accounting and the basis for discussion on the meaning of philosophical insight and morality in the interpretation of accounting standards when designs financial reports.

Leasingstandarden IAS 17 har motstått en del kritik eftersom företag har kunnat ta del av fördelarna av operationell leasing då både leasade tillgångar och motsvarande skulder har effektivt hållits utanför balansräkningen med endast not-upplysningar om framtida leasing skyldigheter. Under 2005 uttrycktes oro över brist på öppenhet och information gällande leasingförpliktelser av US Securities and Exchange Commission (SEC), något som redan bekymrade investerare och andra intressenter. Som svar på kritiken initierade International accounting standards board (IASB) tillsammans med Financial accounting standards board (FASB) ett projekt i hopp om att förbättra redovisningen av leasingavtal. Den nya standarden, IFRS 16, innebär att alla operationella leasingavtal kapitaliseras och redovisas i balansräkningen, det vill säga, en modell som liknar redovisningen av finansiella leasingavtal. Således elimineras uppdelningen av leasingavtal i operationella och finansiella leasingavtal. Syftet med denna studie är genom att analysera skillnaderna mellan IAS 17 och IFRS 16, utforska vilken inverkan IFRS 16 kommer att ha på företagens finansiella rapporter och nyckeltal. Vidare utgörs syftet av att förklara hur effekterna på nyckeltal förhåller sig till jämförelseperioder särskilt vid tillämpning av den modifierade retroaktiva övergångsmetoden. I denna studie har en kvalitativ ansats i kombination med ett induktivt angreppssätt tillämpats. Undersökningen har genomförts på ett fiktivt bolag samt åtta årsredovisningar från åtta olika företag inom detaljhandel och flygbranschen. Vad gäller de verkliga företagen har datamaterialet som extraheras från årsredovisningarna bearbetats med hjälp av den konstruktiva kapitaliseringsmodellen utformad av Imhoff, Lipe och Wright (1991, 1997) och modifierad av Fülbier, Silva och Pferdehirt (2008). Utifrån studiens undersökning blir det tydligt att IFRS 16 handlar om öppenhet och delgivning av information. IFRS 16 inverkan på resultat- och balansräkningen leder till att nyckeltal som bland annat soliditet, skuldsättningsgrad, räntabilitet på eget- och totalt kapital och genomsnittlig skuldränta påverkas. Användare av finansiella rapporter använder dessa nyckeltal för att identifiera problemområden samt möjligheter inom ett företag. Vi finner att kapitaliseringen av operationella leasingavtal förser användare av finansiella rapporter med mer verklighetstrogen information. Vidare bidrar studien till en djupare förståelse för hur och varför en del nyckeltal kommer att påverkas av IFRS 16 i förhållande till jämförelseperioder. Studien bidrar även till att förstå relevansen av IFRS 16 och hur denna standard bidrar till redovisningens informationsvärde. / The lease accounting standard IAS 17, has been criticized for enabling companies to take advantage of the benefits of operational leasing, since both leased assets and their corresponding liabilities have been kept off-balance sheet with information on future lease obligation presented only in notes. In 2005, the US Securities and Exchange Commission (SEC) raised some concerns due to the lack of transparency and information on lease obligations, something that already worried investors and other stakeholders. In response to the criticism, the International Accounting Standards Board (IASB), together with the Financial Accounting Standards Board (FASB), launched a project hoping to improve the accounting of leases. With the new IFRS 16 standard, all operating leases will be capitalized and reported on the balance sheet. Hence, a model similar to the accounting for financial leasing agreements eliminating the division of lease agreements into operational and financial leases. The aim of this study is to analyze the differences between IAS 17 and IFRS 16, examine what impact IFRS 16 will have on the companies' financial reports and key ratios. Furthermore, the study aims to explain how the effects on key ratios relate to comparative periods in particular when applying the modified retrospective approach. In this study, a qualitative approach in combination with an inductive approach has been applied. The study has been carried out on a fictitious company and eight annual reports from eight different companies within the retail and airline industry. With regard to the actual companies, the data material extracted from the annual reports has been processed using the constructive capitalization model designed by Imhoff, Lipe and Wright (1991, 1997) and modified by Fülbier, Silva and Pferdehirt (2008).Based on the study's results, it becomes clear that IFRS 16 is about transparency and disclosure of information. IFRS 16’s impact on the income statement and balance sheet results in key ratios such as equity ratio, debt/equity ratio, return on equity and total capital and average debt interest rate to change. Users of financial reports use these key ratios to identify problem areas and opportunities within a company. This study finds that the capitalization of operating leases provides users of financial reports with more accurate information. The study contributes to a deeper understanding of how and why some key ratios will be affected by IFRS 16 in relation to comparative periods. The study also helps in understanding the relevance of IFRS 16 and how this standard contributes to the information value in accounting.

The background for this essay is the problems associated with the previous leasing standard IAS 17, and the implementation of the new, IFRS 16. During the appliance of IAS 17 leasing was either classified as operating- or finance leasing. Here the focus is whether there are similarities in the lease contract to a repayment purchase or not. For finance leases there are similarities to a purchase of the asset, where the lessee shall report both the asset and liability in the balance sheet. Simultaneously neither the asset or liability is reported in the balance sheet when establishing operating leases.The previous standard IAS 17 has received great criticism for allowing the operating leases to be outside the company's accounting, because they have meant that the transparency and reliability of the reported information has been inadequate. Companies that establish operating leases results in misleading key ratios, and may consequently therefore underestimate their financial risks associated with the leased asset. A lower debt ratio may be related to a higher debt financing of the balance sheet.The study is conducted to examine the potential effects the implementation of IFRS 16 has on different industries in Sweden, and how it will affect the key ratios EBITDA, debt, leverage and solidity. Relevant previous literature concerning potential effects in industries will be presented in the theoretical section. The result of the study will there after be presented and analyzed with previous scientific research. / Bakgrunden till denna uppsats är problemen i samband med den tidigare leasingstandarden IAS 17 och införandet av det nya IFRS 16. Under tillämpningen av IAS 17 klassificerades leasingavtal som antingen operationell eller finansiella. Klassificeringen handlar om det finns likheter i hyreskontraktet till ett återbetalningsköp eller ej. För finansiella leasingavtal finns det likheter till ett köp av tillgången, där leasetagaren ska redovisa både tillgång och skuld i balansräkningen. Samtidigt redovisas varken tillgång eller skuld i balansräkningen vid upprättandet av operationella leasingavtal. Den tidigare standarden IAS 17 har fått stor kritik för att de operationella leasingavtalen tillåts vara utanför bolagets bokföring, det har inneburit att insynen och tillförlitligheten hos den rapporterade informationen har varit otillräcklig. Operationella leasingavtal leder till vilseledande nyckeltal och att företagen därmed kan underskatta deras finansiella risker i samband med den hyrda tillgången. En lägre skuldkvot kan vara relaterad till en högre skuldfinansiering från balansräkningen. Studien genomförs för att undersöka de potentiella effekter som IFRS 16 har på olika branscher i Sverige, och hur införandet påverkar nyckeltalen EBITDA, skuldsättning, skuldsättningsgrad och soliditet. Relevant tidigare litteratur om de potentiella effekterna inom branscherna kommer att presenteras i det teoretiska avsnittet. Resultatet av studien kommer därefter att presenteras och analyseras med tidigare vetenskaplig forskning.

Bakgrund: Den 1 januari 2019 infördes IFRS 16, som är en ny standard för hur börsnoterade företag ska redovisa leasingavtal. Tidigare har företag som följer IFRS haft möjlighet att redovisa leasingavtal finansiellt eller operationellt. Fram tills nu har det varit vanligt att företag redovisar leasingavtal operationellt, inte minst inom industribranschen där leasing av maskiner och fastigheter är vanligt. I och med IFRS 16 ska alla leasingavtal istället redovisas som en nyttjanderätt i balansräkningen. Målet med IFRS 16 är att redovisningen av leasingavtal korrekt ska återspegla företagets faktiska finansiella ställning och ge en rättvisande bild av verksamheten. Det finns dock de som är kritiska till den nya standarden som menar att den är onödig och endast kommer medföra ytterligare jobb för företagen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om IFRS 16 kommer uppfylla sin funktion, och således minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, eller endast är ett ”onödigt ont”. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ ansats för att kunna generalisera effekterna inom industribranschen. För att uppfylla studiens syfte har vi med en kapitaliseringsmetod för operationell leasing undersökt hur 30 börsnoterade industriföretags finansiella rapporter och nyckeltal kan komma att påverkas av reglerna i IFRS 16. Vi har även, med hjälp av en regressionsanalys som testade sambandet mellan redovisning av operationell leasing och ett företags marknadsvärde, undersökt hur IFRS 16 kan komma att påverka investerares värdering av företag. Slutsats: De slutsatser vi kan dra är att företagens balansnyckeltal är de som kommer påverkas mest av IFRS 16, oavsett företagens storlek. Lönsamhetsnyckeltal och likviditetsnyckeltal påverkas endast signifikant för medelstora och stora börsnoterade industriföretag. Studien visar även att IFRS 16 inte kommer minska informationsasymmetrin mellan företag och investerare, då informationen kring operationell leasing redan finns tillgänglig i noterna. IFRS 16 kommer dock uppfylla sin funktion för mindre sofistikerade investerare samt minska de resurser investerare behöver lägga på att justera de finansiella rapporterna. Vi kan därmed dra slutsatsen att IFRS 16 inte är ett ”onödigt ont”. / Background: The new standard for lease accounting, IFRS 16, was introduced January 1st, 2019. Until this date, companies that comply with IFRS have had the choice to report leasing agreements as financial or operating leases. Before IFRS 16, the majority of lease agreements have been reported as operating leases, not least in the industrial sector where machines and properties are frequently used. In accordance with IFRS 16, all leasing agreements will instead be reported as a right-of-use asset in the balance sheet. The objective of IFRS 16 is that the accounting of leases should accurately reflect the company's actual financial position and give a true and fair view of the business. However, there are critics of the new standard, who consider it an “unnecessary evil”. Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether IFRS 16 will fulfill its objectives and reduce information asymmetry between companies and investors, or if it is only an "unnecessary evil". Methods: In order to generalize the effects of IFRS 16 in the industrial sector, this paper was conducted with a quantitative approach. To fulfill the purpose of the paper, we used a capitalization method for operating leases, to examine how the financial statements and ratios of 30 listed companies may be affected by IFRS 16. A regression analysis was conducted to test the correlation between operating lease accounting and a company's market value in order to observe how IFRS 16 may affect investors' business valuation. Conclusion: In conclusion, the financial ratios most effected by IFRS 16, are the balance ratios, regardless of the size of the companies. Performance ratios and liquidity ratios are only significantly affected for medium-sized and large listed industrial companies. The study also shows that IFRS 16 will not reduce information asymmetry between companies and investors, as the information on operating leases is already disclosed in the notes. However, IFRS 16 will fulfill its function for less sophisticated investors and reduce the costs of adjusting the financial statements for investors. We can therefore conclude that IFRS 16 is not an "unnecessary evil".

Redovisningen har för avsikt att ge underlag och information till samhället. Därför är det viktigt att redovisningen återger verkligheten. Den nuvarande leasingstandarden IAS 17 för europeisk internationell nivå har varit föremål för kritik eftersom den har sin ansats i en klassificering mellan finansiell eller operationell leasing. Företag i Sverige som tillämpar K3 kapitel 20 behandlar leasingavtal på samma sätt genom en klassificering. Detta har skapat möjligheter för företag att uppföra en redovisning där stora värden i form av tillgångar och skulder hamnar utanför balansräkningen genom operationella leasingavtal. Därav har det pågått en internationell diskussion mellan IASB och FASB under en längre tid om leasingavtal som klassificeras som operationella verkligen återger en rättvisande bild av företag som tillämpar IFRS standarder. Denna debatt handlar om en ökning av transparens inom redovisning och företagens finansiella rapportering är konstant närvarande i dessa debatter. Därför att denna finansiella information oftast är det enda intressenter har till sitt förfogande som beslutsunderlag. På grund av dessa problem och för att utveckla en rapportering som är mer konsekvent har IASB därav valt att skapa en ny standard för leasingavtal - IFRS 16 Leasing. IFRS 16 har ett annat tillvägagångssätt för leasing då den har sin ansats i en nyttjanderätt. Detta medför betydande förändringar för leasingtagare då de, baserat på nyttjanderätten, behöver rapportera leasingavtal som tillgångar och skulder i sina balansräkningar. IASB har redan implementerat IFRS 16 men däremot är det inte krav på att följa standarden fram tills 1 januari 2019 då IFRS 16 träder i kraft. Studiens syfte är att beskriva samt analysera vilka skillnader det finns mellan företag som tillämpar K3 kapitel 20 och den kommande standarden IFRS 16 gällande leasingavtal. Vidare är syftet med studien att med hjälp av typfall undersöka och åskådliggöra skillnader i finansiella rapporter samt relevanta nyckeltal och hur dessa effekter kan påverka företagets intressenter. Genom en kvalitativ forskningsmetod har det konstruerats fiktiva typfall för att kunna dra slutsatser som besvarar denna uppsats syfte och forskningsfråga. Studien behandlar vad för skillnader det finns vid behandling av klassificering, värdering och definition av leasingavtal. Därmed kan det konstateras och påvisa att vid tillämpning av den kommande leasingstandarden IFRS 16, medför det att en ökning sker av tillgångar och skulder i företagens balansräkning. Detta innebär betydande förändringar eftersom de måste redovisa ett leasingavtals nyttjanderätt och förpliktelser. Dessa förändringar får en väsentlig påverkan på olika finansiella mått. Vidare kan det konstateras att intressenter berörs och påverkas på ett väsentligt sätt eftersom förändringar i finansiella rapporter påverkar deras analyser och i slutändan beslutsunderlag. / Accounting intends to provide support and information to society. Therefore, it is important that the accounting reflects reality. The current lease standard IAS 17 for European international level has been criticized because it has its purpose in a classification between financial or operational leases. Companies in Sweden applying K3 chapter 20 treat leases in the same way through a classification. This has created opportunities for companies to invent an account where major values in terms of assets and liabilities are off-balance-sheet through operational lease agreements. Hence, there has been an international discussion between the IASB and the FASB for a long time if leases classified as operational really reflect a fair view of companies applying IFRS standards. This debate is about an increase in transparency in accounting and corporate financial reporting is constantly present in these debates. Because this financial information is often the only information which stakeholder has at its disposal as a basis for decision making. Due to these problems and to develop a more consistent reporting, the IASB has chosen to create a new lease agreement - IFRS 16 Leases. IFRS 16 has another approach to lease agreements as it is based on a right of use. This entails significant changes for lessees, as they, based on the right of use, need to report leases as assets and liabilities in their balance sheets. The IASB has already implemented IFRS 16, but it is not required to comply with the standard until 1 January 2019 when IFRS 16 enters into force. The purpose of the study is to describe and analyze the differences between companies applying K3 chapter 20 and the forthcoming standard IFRS 16 regarding lease agreements. Furthermore, the purpose of the study is to investigate and illustrate, by typical cases, differences in financial reports and relevant key ratios and how these effects may affect the company's stakeholders. Through a qualitative research method, fictional typical cases have been designed to draw conclusions that answer the purpose and research question of this paper. The study addresses what differences exist in the treatment of classification, valuation and definition of lease agreements. Thus, it can be established and demonstrate that, in application of the forthcoming leasing standard IFRS 16, an increase in assets and liabilities in the companies balance sheet is made. This implies significant changes as they must account for a lease agreements right of use and obligations. These changes have a significant impact on key ratios such as returnability, equity, debt ratio and leverage formula. Furthermore, the conclusion can show that stakeholders are affected in a significant way as changes in financial reports affect their analyzes and ultimately decision-making.