This thesis examines the information security awareness and compliance to related policies by employees at small companies, and to which degree the company’s policies fulfil requirements according to standards for security policies. A case study was carried out at a small healthcare company by collecting and analysing information security related documents and by conducting interviews with employees. The assessment of the company’s policy documents was made by comparing them to policy requirements established by the ISO 27000 standards. The information security awareness and policy compliance at the company was graded using an information security maturity model with a scale of 0 to 5. The highest degree of policy compliance was found in rules regarding anonymising sensitive information in text-based communication and deleting it when it is no longer needed. Compliance to mail and password routines was identified as the most neglected part of analysed policy documents. The awareness and policy compliance at the company conforms to level 2 of the maturity model. As for the policy documents, they partly or fully fulfilled a majority of the ISO requirements included in the comparison. However, 7 out of 17 requirements were missing completely in the policy documents, and only two out of eight requirement categories were fully fulfilled. The requirement category that the policy documents fulfilled to the highest degree concerned protecting sensitive information during transfer, while the biggest shortage concerned requirements on having documentation establishing a regular control systems and education on information security and policies within the organisation.

I takt med en ökad digitalisering har det blivit ett allt större fokus på IT-säkerhet. Det finns olika typer av lösningar för att stärka IT-säkerheten och att implementera multifaktorautentisering är en av dem. I organisationers säkerhetsarbete spelar användarna en viktig roll, samtidigt kan de betraktas som ett säkerhetshot snarare än en resurs. I den här intervjustudien undersöker vi hur en implementering av multifaktorautentisering påverkar användarnas digitala arbetsmiljö. För att förstå detta har studien använt en kvalitativ datainsamlingsmetod där tio semistrukturerade intervjuer med anställda från Malmö universitet har genomförts. I analysen av resultatet har bland annat Technology Acceptance Model, Protection Motivation Theory samt ett fenomenologiskt perspektiv använts som teoretiska utgångspunkter. Studien visar att det finns en oförutsägbarhet med multifaktorautentisering som skapar en kognitiv omställning och ett hinder i arbetsflödet. Det framgår även att användarnas medvetenhet om IT-säkerhet är en viktig faktor i acceptansen av säkerhetsåtgärder så som multifaktorautentisering. Studien lyfter fram att det krävs en bra användarupplevelse bland befintliga IT-system för att välkomna och anpassa sig till framtida implementeringar av säkerhetssystem. / As digitalization has increased, there has been a growing focus on IT security. There are various types of solutions to strengthen IT security, and implementing multi-factor authentication is one of them. In the security efforts of organizations, users play an important role, but they can also be seen as a security threat rather than a resource. In this interview study, we examine how the implementation of multi-factor authentication affects users' digital work environment. To understand this, the study used a qualitative data collection method, conducting ten semi-structured interviews with employees from Malmö university. In the analysis of the results, the study utilized theoretical frameworks such as the Technology Acceptance Model, Protection Motivation Theory, and a phenomenological perspective. The study reveals that there is unpredictability associated with multi-factor authentication, creating a cognitive adjustment and a hindrance in workflow. It is also evident that users' awareness of IT security is an important factor in accepting security measures such as multi-factor authentication. The study emphasizes the need for a good user experience in existing IT systems to welcome and adapt to future implementations of security systems.

The integration of control systems with wireless communication networks has gainedsignificant popularity, leading to the emergence of wireless networked control systems(WNCS). WNCS comprises wireless devices such as sensors, actuators, andcontrollers that work together to ensure system stabilizability. However, communicationamong these wireless devices often relies on relay nodes, which presents a challengein guaranteeing system stabilizability due to potential failures caused by natural eventsor malicious activities targeting and disabling these nodes. This study proposes an approach to enhance the resilience of wireless sensor networks(WSNs) utilizing the WirelessHART communication protocol. The objective is to designthe WSNs and controller that can ensure stabilizability, even in the specific number ofrelay node failures. The study employs two key methodologies: firstly, the analysis ofconditions such as controllability, observability, solvability of fault detection andisolation, and the associated requirements to guarantee system stabilizability. Secondly,MATLAB simulations are employed to test the proposed system. By combiningtheoretical analysis and practical simulations, the study provides valuable insights anddesign strategies that contribute to the advancement of WNCS, enabling their reliabilityand stability in the face of potential relay node failures. / Integrationen av styrsystem med trådlösa kommunikationsnätverk har blivit mycketpopulär, vilket har lett till framväxten av trådlösa nätverksstyrningssystem (WNCS).WNCS omfattar trådlösa enheter som sensorer, aktuatorer och styrenheter som arbetartillsammans för att säkerställa systemets stabilisering. Kommunikationen mellan dessatrådlösa enheter förlitar sig emellertid ofta på relänoder, vilket utgör en utmaning föratt garantera systemets stabilisering på grund av potentiella fel orsakade av naturligahändelser eller skadliga aktiviteter som riktar sig mot och inaktiverar dessa noder. Denna studie föreslår ett tillvägagångssätt för att förbättra motståndskraften hos trådlösasensornätverk (WSNs) med hjälp av kommunikationsprotokollet WirelessHART. Måletär att utforma WSN och styrenheter som kan säkerställa stabilisering även vid ettspecifikt antal relänodfel. Studien använder sig av två huvudsakliga metoder: för detförsta analys av villkor såsom styrbarket, observerbarheten, lösbarheten hos felupptäcktoch isolering metod och de tillhörande kraven för att garantera systemets stabilisering.För det andra används MATLAB-simuleringar för att testa det föreslagna systemet.Genom att kombinera teoretisk analys och praktiska simuleringar ger studien värdefullainsikter och designstrategier som bidrar till framsteg inom WNCS, vilket möjliggörtillförlitlighet och stabilitet även vid potentiella fel på relänoder.

The purpose of this study is to investigate changes in municipalities that occur when the NIS and NIS 2 directives are introduced. The changes refer to internal and external changes that municipalities experience. Furthermore, an increased threat of cyber attacks as well as a lack of cyber security is the basis for conducting the survey. A research gap has been identified regarding municipalities' work with EU directives for cyber security, which the study intends to contribute to. The study's empirical data consists of six semi-structured interviews with various Swedish municipalities, where the result is the identified changes that the municipalities state. In a thematic analysis, the following themes are presented: IT focus, IT systems, competence development and cooperation, employment, clarity, conflict of interest, prerequisites for the NIS 2 directive and meaningfulness. The study uses Bolman and Deal's (2021) framework Four frame model, which forms the structure for the results and the analysis and strengthens the study by contributing with a comprehensive theory for possible changes. The study contributes with insight into the changes that municipalities may face upon the introduction of the NIS 2 directive, as well as what changes municipalities have experienced upon the introduction of the NIS directive. / Denna studie har till syfte att undersöka förändringar hos kommuner som uppstår vid införandet av NIS- och NIS 2-direktivet. Förändringarna avser interna och externa förändringar som kommuner upplever. Vidare ligger ett ökat hot om cyberattacker samt en bristande cybersäkerhet till grund för undersökningens genomförande. Ett forskningsgap har identifierats kring kommuners arbete med EU-direktiv för cybersäkerhet, vilket studien ämnar bidra till. Studiens empiri utgörs av sex stycken semistrukturerade intervjuer med olika svenska kummuner, där resultatet utgörs av de identifierade förändringar som kommunerna uppger. I en tematisk analys presenteras följande teman: IT-fokus, IT-system, kompetensutveckling och samarbete, anställning, tydlighet, intressekonflikter, förutsättningar för NIS 2-direktivet samt meningsfullhet. I studien tillämpas även Bolman och Deals (2021) ramverk Four frame model, vilken utgör strukturen för resultatet och analysen samt stärker studien genom att bidra med en heltäckande teori för möjliga förändringar. Studien ämnar bidra med insikt i de förändringar som kommuner kan ställas inför vid införandet av NIS 2-direktivet, samt vilka förändringar kommuner har upplevt vid införandet av NIS-direktivet.

Idag bearbetas, hanteras och lagras mer information än någonsin tidigare digitalt via IT. Detta medför ökade krav på IT-säkerhet. Ett vanligt problem inom IT-säkerhet är den mänskliga faktorn. För ett företag är det därför av stor vikt att utbilda sina anställda inom IT-säkerhet. Tidigare forskning visar att gamification (att använda spel-element i system eller applikationer som inte är spel) inom utbildning kan visa på goda resultat inom utbildning om det används på rätt sätt. Denna studie intresserar sig för att undersöka om gamification kan underlätta upplärning av IT-säkerhet jämfört med traditionell upplärning. Studiens fokus är att undersöka hur djup kunskap upplärningen ger via ett gamifierat verktyg kontra ett textdokument som innehåller samma information. Detta undersöks med hjälp av ett kvasiexperiment, där hälften av deltagarna får upplärning via gamification och hälften via text, som följs upp av semistrukturerade intervjuer. / Today, more information is processed, handled and stored digitally via IT than ever before. This, in turn, leads to increased requirements for IT security. A common problem in IT security is the human factor. For a company, it is therefore of great importance to train its employees in IT security. Previous research shows that gamification (using game elements in systems or applications that are not games) in education can yield good results in education if used correctly. The interest of this study is to examine and compare if gamification can facilitate the training of IT security compared to traditional training. The focus of the study is to investigate what depth of knowledge the learning provides using a gamified tool against a text document containing the same information. This is investigated with the help of a quasi-experiment, where half of the participants receive training via gamification and half via text, which is followed up by semi-structured interviews.

Cybersäkerhet är ett konstant växande hot mot organisationer, genom det ständigt ökade digitaliserade samhället, dock finns tecken på att medvetenheten hos organisationer ökar vad gäller cyberattacker och cybersäkerhet. Cyberattacker kan skapa konsekvenser som kan förhindra organisationens verksamhet. Detta lägger grunden till arbetet, att se hur försvarsförmågan har utvecklats. I värsta fall medför en cyberattack konsekvenser som kan äventyra en organisations överlevnadsförmåga. I och med det nya hotet ransomware, där hotaktören krypterar offrets filer och sedan kräver en lösensumma, har konsekvenserna kraftigt kommit att bli mer fatala. Metoderna för ransomware utvecklas av hotaktörerna vilket kan bidra till mer än bara ekonomiska konsekvenser för organisationen. Mot ransomware gäller i stort samma skyddsåtgärder som mot alla former av cyberattacker, däremot finns en del särskilt viktiga aspekter som belyses i detta arbete, till exempel implementering av backups, adekvat dataskydd samt god Patch Management (d.v.s. protokoll för att åtgärda sårbarheter i programvara). I arbetet sammanställs en branschkonsensus för hur organisationer skall arbeta gentemot cyberattacker, specifikt ransomwareattacker. Detta har gjorts genom en litteratur- och kvalitativ intervjustudie, som sedan har analyserats och diskuterats. Intervjustudien har genomförts hos organisationer som bedöms lämpliga för detta då de dagligen arbetar med cybersäkerhet. En av rekommendationerna är att ha en bra backuprutin, där man skapar, distribuerar och testar dessa. Genom arbetet belyses även hur god patch management bör implementeras. Slutligen presenteras även en ny metod, Ransomware 3.0 där hotaktörer stjäl en organisations IT-miljö för att sedan radera denna lokalt hos organisationen och sedan säljer tillbaka denna, som används av hotaktörerna, som hittills varit okänd, där vidare forskning bör vidtas. / Cybersecurity is a constantly growing threat against organisations due to the increasingly digitalisation of society, although there are signs that the consciousness at organisations has increased regarding cyberattacks and cybersecurity. Cyberattacks can create consequences that can restrain an organisations operations. This creates the foundation for this study, to see how the defence capabilities has developed. A cyberattack can, in the worst case scenario, threaten an organisations ability to survive. In regards to the new threat, ransomware, where the threat actor encrypts the victim’s files and demands a ransom, the consequences can be fatal. The new methods associated with ransomware, where the threat actor also exfiltrates the victim’s files, strongly impact the organisations ability to operate. This could lead to economic consequences, as well as damages towards stakeholder relations. Most protective measures applies towards ransomware, however there are some especially important aspects that are presented in this paper, such as implementation of backups, sufficient data protection as well as good Patch Management (protocol to patch vulnerabilities in software). In this paper, an industry consensus on how organisations should work against cyberattacks, especially ransomware, is compiled. This was performed through a litterature and a qualitative interview study. Both studies has been analysed and discussed.The interview study has been accomplished by interviewing appropriate organisations that work with cyber security daily. One of the recommendations is to have a good backup protocol, which implies creating, distributing and testing these backups. This paper also presents how a good patch management should be implemented. Finally, this paper presents a new method, Ransomware 3.0 where the threat actor steals an organisations IT environment, and then destroys the local copy at the organisation to then sell it back, that is used by the threat actors, that is still uncommon knowledge, where continued research have to be conducted.

Denna studie undersöker för- och nackdelarna med att implementera artificiell intelligens (AI)som ett verktyg inom en Security Operations Center (SOC). Syftet med studien är att undersökaom och hur AI-verktyg kan underlätta incidenthantering inom en SOC, samt vilka nyautmaningar som uppstår.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fyra personer med expertkunskaperinom både AI och cybersäkerhet. Experterna utfrågades om deras syn på AI som ett verktyg, hurde ser på AI och cybersäkerhet, samt hur AI kan appliceras relaterat till de 4 stegen inom NISTincidenthantering; förberedelser, detektion & analys, Identifiera, utrotning & återhämtning samtpost-incident aktivitet.Resultaten visar på både fördelar och nackdelar med att använda AI-verktyg inom SOC inklusiveeffektivare konfigurering av SIEM, lägre antal falska positiva larm, lättad arbetsbörda förSOC-analytiker och hantering av "zero-day" incidenter. Nackdelar inkluderar lägre förklarbarhetav större AI-modeller, juridiska utmaningar och beroendet av bra indata. Slutligen visar studienatt användningen av AI som ett verktyg i SOC kan vara fördelaktigt och att mer forskningbehövs för att utforska specifika tekniker och verktyg.