Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem. Teoretiska utgångspunkter var litteratur om arbetsmarknadens utveckling och arbetets förändring de senaste decennierna. Resultatet visade att den aktuella IT-verksamheten var en organisation med både stabilitet och flexibilitet. Cheferna belyste den föränderlighet organisationen verkade i. Flexibilitet förekom genom flextid, distansarbete och egen planering där villkoren formas av såväl arbetsgivarens krav som arbetstagarnas efterfrågan.

Förändringsmotstånd vid införande av IT-stöd är ett förekommande fenomen inom vårdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstås som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att få ökad förståelse och kunskap om fenomenet ”förändringsmotstånd”. Kvalitativ ansats där litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, är den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förändring och motstånd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse. Generella och specifika uttryck identifierades där de generella kunde beskrivas som Attityd, Brist på kommunikation, Medarbetarens person och Brist på resurser, medan de specifika bestod av IT-teknik, Brist på resurser, och Medarbetarens person. Förståelse för begreppet nås av att dess förutsättningar och konsekvenser påvisas, vilka visade att förutsättningarna var; Förändring, kultur, brist på tid och brist på pedagogik, och konsekvenser var; maktlöshet, envägskommunikation, ovilja att lära sig och stress. Vid prövningen av de framkomna uttrycken, genom ett typfall, gränsfall och ett motexempel, gavs resultatet att giltigheten i framvaskat material höll. Begreppet och fenomenet ”förändringsmotstånd” är ett multidimensionellt dilemma dvs. att det är flera delar som ska förstås och samverka. Kunskap om mänskliga processer behövs inom organisationen när förändring ska genomföras. Bemötande av förändringsmotstånd ur pedagogens synvinkel, vid införandet av IT-stöd ger olika förhållningssätt utifrån antagen syn på utvecklingslära. Ledning, stöd och återkoppling i förändringsprocessen visade sig vara viktiga faktorer om förändringen accepteras eller förkastas av medarbetarna. Även resurser i form av tid och goda förutsättningar tycktes vara avgörande för om förändringsprocessen ska lyckas. / Program: Fristående kurs

<p>I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.</p><p>Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.</p><p>En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.</p>

<p>Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen. Ordningspoliser har dock dålig tillgång till dem i fält vilket gör att den viktiga koordinationen och dokumentationen av arbetet inte är så effektiv som den skulle kunna vara.</p><p>Denna uppsats undersöker vilka informationsbehov ordningspoliser har i fält samt hur ett mobilt IT-stöd skulle kunna se ut för att stödja detta behov. Vi intresserar oss för ordningspolisens arbetssätt och för hur användandet av en mobil applikation skulle kunna gå till. Vi diskuterar vilka funktioner och resurser som skulle vara lämpliga att ha tillgång till i olika situationer och vilken nytta och återverkningar dessa skulle ge på arbetssättet.</p><p>Vi har funnit att ordningspolisen har ett stort och varierande informationsbehov, samtidigt som spridningen av information är begränsad i verksamheten. Ett mobilt IT-stöd skulle kunna öka polismannens kunskap och arbetsmotivation. Det finns ett antal informationsresurser som är intressanta att ha tillgång till. Användandet påverkas av hur den yttre miljön ser ut samt av arbetsuppgiftens karaktär. Särskilt det patrullerande arbetet skulle gagnas av ett mobilt IT-stöd och ge patrullerna större möjlighet att agera självständigt. Även arbete på en brottsplats skulle kunna effektiviseras genom att en polisman exempelvis får stöd och tips på lämpliga lagrum och möjliga åtgärder.</p>

<p>Det finns IT-stöd i verksamheter som inte fungerar som bra stöd för personalen att utföra arbetet. Att IT-stöd inte fungerar kan bero på olika brister i utvecklingen. En brist som förs fram i denna avhandling är att IT-stödet inte har utvecklats så att det är verksamhetsanpassat. Ett förslag är att IT-stöd kan bli mer verksamhetsanpassade genom att ha ett lämpligt synsätt på IT och verksamhet samt använda en designteori baserad på synsättet och en metod baserad på designteorin. Begreppen verksamhet och IT-stöd har undersökts och ett förslag på ett synsätt för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd består av ett pragmatiskt perspektiv på verksamhet, ett kontextuellt perspektiv på IT och ett systemiskt perspektiv på relationen mellan verksamhet och IT. Handlingsbarhet och aktivitetsteori antogs tillsammans utgöra en designteori som täckte in det föreslagna synsättet. En undersökning har gjorts av hur handlingsbarhet skulle kunna vidareutvecklas med aktivitetsteori och användas som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Detta har gjorts genom en konceptuell teoretisk jämförelse mellan teorierna. Undersökningen kan också ses som teoretisk grundning av handlingsbarhet. Kravhanteringsmetoden VIBA (Verksamhets- och Informationsbehovsanalys) är baserad på handlingsbarhet och har undersökts som metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. För att pröva aktivitetsteori som kompletterande designteori till handlingsbarhet har det undersökts hur aktivitetsteori skulle kunna användas för att vidareutveckla VIBA till en metod för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd. Metodutvecklingen har gjorts genom att jämföra VIBA med en metod för arbetsutveckling som är baserad på aktivitetsteori. Detta har genererat ett metodförslag som sedan har prövats praktiskt genom tillämpning i två IT-utvecklingsprojekt. Båda projekten har handlat om utveckling av mobilt IT-stöd för vård och omsorgsverksamhet. Jämförelsen mellan handlingsbarhet och aktivitetsteori visade på att teorierna delvis hade gemensamma begrepp och delvis hade begrepp som enbart fanns inom respektive teori. Detta visar att aktivitetsteori skulle kunna vidareutveckla handlingsbarhet inom dessa begrepp, både som designteori för att utveckla verksamhetsanpassade IT-stöd och som sådan. Metodförslaget gick att tillämpa praktiskt. För att styrka dess användbarhet måste dock ytterligare prövning och validering göras.</p>

<p>Mitt examensarbete behandlar möjligheterna att effektivisera operationsverksamheterna på svenska sjukhus med hjälp av IT lösningar.</p><p>Information har samlats in genom intervjuer av sjukvårsdspersonal och genom sökning på Internet. Operationsprocessen beskrivs och analyseras med hjälp av värdeanalysmetoden och flaskhalsanalysmetoden.</p><p>Min slutsats är att svenska sjukhus bör effektivisera sina operationsprocesser i en strävan efter att skapa rätt värde för sina patienter. De bör försöka utnyttja möjligheterna med operationsplaneringssystem för att eliminera onödigt arbete och utveckla patientvärde. De fåtal svenska sjukhus som ännu inte gjort det bör införa operationsplaneringssystem.</p><p>Det är inte IT system i sig själva som tillför nytta och som effektiviserar verksamheter. Det är den förändring i arbetssätt och processer som kan stimuleras och realiseras med hjälp av IT systemen som tillför nytta.</p><p>Det räcker inte med att införa IT system och effektivisera arbetssätt för att effektivisera operationsverksamheterna. Det är viktigt att den politiska ledningen och förvaltningsledningen vill effektivisera och att de inför styrmekanismer och finansieringsmodeller som stimulerar till detta. För att förmå personal att engagera sig i förändringsarbete så krävs en kultur som uppmuntrar och främjar förändringsinitiativ. Det handlar om ett starkt ledarskap som förmedlar tydliga visioner, uppmuntrar personligt engagemang och ger individer ansvar och befogenhet att agera och förändra. Det gäller inte minst inom sjukvården.</p>

<p>Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.</p><p>En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.</p><p>Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.</p><p>Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.</p><p>Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för. Stödet används främst av övrig vårdpersonal, vårdpersonal och enhetschefer.</p><p>Digitalkamera används främst för att förstärka dokumentation genom att dokumentera vårdtagares sår och läkningsprocess. Stödet är i första hand till för vårdtagare och läkare för att dessa utförarkategorier bl a undviker läkarbesök som inte är nödvändiga, men även vårdpersonal då dessa kan använda digitalkamera vid rådgivning. IT-stödet används främst av vårdpersonal.</p>

Mitt examensarbete behandlar möjligheterna att effektivisera operationsverksamheterna på svenska sjukhus med hjälp av IT lösningar. Information har samlats in genom intervjuer av sjukvårsdspersonal och genom sökning på Internet. Operationsprocessen beskrivs och analyseras med hjälp av värdeanalysmetoden och flaskhalsanalysmetoden. Min slutsats är att svenska sjukhus bör effektivisera sina operationsprocesser i en strävan efter att skapa rätt värde för sina patienter. De bör försöka utnyttja möjligheterna med operationsplaneringssystem för att eliminera onödigt arbete och utveckla patientvärde. De fåtal svenska sjukhus som ännu inte gjort det bör införa operationsplaneringssystem. Det är inte IT system i sig själva som tillför nytta och som effektiviserar verksamheter. Det är den förändring i arbetssätt och processer som kan stimuleras och realiseras med hjälp av IT systemen som tillför nytta. Det räcker inte med att införa IT system och effektivisera arbetssätt för att effektivisera operationsverksamheterna. Det är viktigt att den politiska ledningen och förvaltningsledningen vill effektivisera och att de inför styrmekanismer och finansieringsmodeller som stimulerar till detta. För att förmå personal att engagera sig i förändringsarbete så krävs en kultur som uppmuntrar och främjar förändringsinitiativ. Det handlar om ett starkt ledarskap som förmedlar tydliga visioner, uppmuntrar personligt engagemang och ger individer ansvar och befogenhet att agera och förändra. Det gäller inte minst inom sjukvården.

Detta examensarbete behandlar ämnena molnteknik och IT-stöd för kundarbetet i nystartade företag och har främst utförts åt en extern beställare, företaget Approdites AB. Företaget önskade information och rekommendationer gällande potentiella tjänster för IT-stöd som de skulle kunna använda sig av i sitt arbeta med kunderna. Examensarbetet resulterar i dels en akademisk rapport bestående av bland annat teori, metod och tidigare forskning, dels en rapport/förundersökning innehållande rekommendationer om tjänster, samt riktlinjer åt företaget gällande de aktuella områdena. De båda rapporterna syftar till att förse företaget Approdites med relevant information om områdena i stort, samt ge förslag på tjänster som kan passa deras verksamhet. I den akademiska rapporten redogörs för hur grunden till rapporten med teori, metoder och andra viktiga områden lades.

ABSTRACT Titel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Lazic &amp; Adrian Ottosson Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas balanserade styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till. Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer. Vi har använt oss av både sekundär- och primärdata. Vi har sedan jämfört teori med empiri för att identifiera skillnader mellan dem, men även för att upptäcka brister som idag finns och för att slutligen ge förslag till förbättringar. Resultat &amp; slutsats: Några brister vi identifierat är att Gavlegårdarna inte låter sitt BSC genomsyra hela verksamheten, att det inte finns tydliga kopplingar mellan de fyra perspektiven i styrkortet och att de inte använder sig av strategier för att uppnå de mål de har under varje perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan handla om en jämförelse mellan fler fastighetsbolag, olika kommunalägda bolag. En studie kring att implementera ett helt nytt BSC i Gavlegårdarnas verksamhet kan vara intressant eller en vidare forskning om kritiken kring BSC, som lett fram till användandet av strategiska kartor. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att vi genom vårt arbete kan komma att få andra studenter att bli inspirerade och intresserade av BSC. Kanske kan framtida uppsatsskrivare hitta inspiration i vårt arbete och utveckla det vi har skrivit eller bygga vidare på de förslag till fortsatt forskning som vi har givit. Nyckelord: Balanserat styrkort, BSC, styrkortet, de fyra perspektiven, implementering, IT - stöd, kritik, förslag till förbättringar. / ABSTRACT Title: Gavlegårdarnas BSC, The balanced scorecard in a real estate company Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Daniel Lazic &amp; Adrian Ottosson Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner Date: 2011 - may Aim: Our essay starts with a literature review and a case study that we did in the course Business Management 2. The purpose was to immerse ourselves in a steering concept. The purpose of this study is updating the balanced scorecard for Gavlegårdarna. Through literature, we wanted to get an idea and present how an effective BSC can be designed. Then we wanted to identify the failures of Gavlegårdarna scorecard and from this give suggestion of how the update may be completed.  Method: In our thesis we have worked from a deductive approach. We choose to do a qualitative scientific method as we would do empirical interviews. We used both secondary and primary data. Then we compared the theory with empirical data to identify discrepancies between theory and empiricism. Then we wanted to identify the gaps and make suggestions for improvement. Result &amp; Conclusions: Some of the weaknesses we have identified are that the company doesn’t let their BSC to permeate all its activities, they haven’t clear links between the four perspectives of the scorecard and they do not use any direct strategies to achieve the objectives it has in each perspective. Suggestions for future research: Future research may involve a comparison between more real estate companies or between different public owned companies. A study of implementing a completely new BSC in Gavlegårdarnas organization can be interesting and further research into the criticism of the BSC, which led to the use of strategic maps. Contribution of the thesis: We hope that through our work other students might be inspired and interested in the BSC. Perhaps future paper writers will find inspiration in our work and reflect upon what we have written, or make future researches on the proposals that we have given. Key words: Balanced Scorecard, BSC, scorecard, the four perspectives, implementation, IT - support, criticism, suggestions for improvement.