The alignment of information systems (IS) strategies with business strategies has been a managerial priority in modern organisations. Information Technology (IT) governance is an alternative perspective that has recently been used as a management solution that can drive to desired levels of IS/business alignment. From a pragmatic perspective, both IS/business alignment and IT governance appear to be managerial solutions that corporations desire to implement in order to get the most of the business and IT relationship. Empirical research has addressed the idea that effective designs of IT governance enable IS/business alignment, however, the extent of such impact and related interactions are still unclear. This research is focused on those claims to contribute with pragmatic solutions towards IS/business alignment and IT governance by means of collective management practices. This research explored challenges, assumptions and conceptualisations around IS/business alignment and focused on the assessment process of IS-business alignment to identify management practices for both IS/business alignment and IT governance. First, a quantitative analysis from data collected of an international survey was performed. This survey was conducted to identify extreme outcomes of relevant management practices in the IS/business alignment dynamics and links with IT governance. Second, a qualitative analysis from data collected of two leading large companies, one in the manufacturing and other in the financial sector, was performed by using a three-level (strategic, tactical and operational) assessment method. This case research aimed to identify how common relevant management practices interact across strategic, tactical and operational organisational levels. Results of both analyses were integrated to elaborate the constructors of the framework derived from this research, namely ALIS-G. The results from this research can be summarised as follows: First, ALIS-G exhibits four core management practices (IT investment management, budgetary control, strategic and tactical program management, strategic and tactical understanding of IT-business) and four supportive (IT-business planning, IT projects prioritisation, sponsorship & championship and change readiness) to show collective and compelling influence over the IS-business alignment dynamics and the effectiveness of IT governance arrangements. Second, a well-established IT investment management process holds the most substantial positive impact in the IS-business alignment dynamics and design of IT governance arrangements. Finally, results highlights the fact, perhaps obvious, that the arrangement of IT governance and the dynamics of IS/business alignment are very much conditioned by the resilient assignment, allocation and administration of budgets

The concept of Architecture has received widespread acceptance within the construction industry. However, its importance within the Information Technology industry is a contested one. Critics of Architecture in the Information Technology (IT) industry posit that there is inadequate evidence to assume that it makes a difference to performance of IT. Enterprises increasingly need to ensure that they leverage their IT benefits not only within their silos but across business units. This need has driven ideas to introduce enterprise-wide blueprints or Enterprise Architecture (EA) Planning solutions to guide them in the design and implementation of IT. This study uses a quantitative survey to attempt to answer two questions: 1) What factors influence EA Planning within organizations? 2) To what extent does EA Planning improve IT performance? The Diffusion of Innovation theory (Compatibility, Ease of Use and Relative Advantage) was used to investigate the use of EA Planning whilst the Resource Based View of the Firm was used to investigate the performance impact of EA Planning. IT Performance is measured by Heterogeneity of Physical IT Infrastructure, Replication of IT Infrastructure Services, Business Application Integration and Enterprise Data Integration. EA Planning is measured by EA Planning Human Capital, IT Infrastructure Flexibility and Partnership Quality. Data was collected from 90 architects, some from South African consulting companies and the rest from architects around the world linked to popular Enterprise Architecture virtual communities. The key findings were significant relationships between the following for the factors that influence use of EA Planning: Compatibility and IT Infrastructure Flexibility; Ease of Use of EA Planning Policies and EA Planning Human Capital; Relative Advantage and EA Planning Partnership Quality. Significant relationships were found between the following for factors that influence IT Performance: EA Planning Human Capital and IT Performance (a combination of Enterprise Data Integration, Business Application Integration, Replication of IT Infrastructure Service and Heterogeneity of Physical IT Infrastructure); EA Planning IT Infrastructure Flexibility and Heterogeneity of Physical IT Infrastructure; EA Planning IT Infrastructure Flexibility and Business Application Integration. EA Planning Partnership Quality was rejected as a determinant of IT Performance. This study sheds light on how resistance to EA Planning can be reduced and also highlights the potential benefits of EA Planning in organizations. The implications will directly affect the relationship between EA practitioners and IT projects.

<p>Den explosionsartade utvecklingen av informationsteknologi som underlättar och effektiviserar våra liv och arbeten på ett revolutionerande sätt, har även inneburit påfrestningar på miljön. IT-infrastruktur kräver stora mängder elektricitet och bidrar till utsläpp av växthusgaser under tillverkning och avveckling, men samtidigt som IT är en del av miljöproblemen kan det också vara en del av lösningen. Den effekt som IT har på miljön, diskuteras som konceptet Grön IT, vilket innebär olika åtgärder för minskad miljöpåverkan i samband med IT-aktiviteter. Vare sig det handlar om juridiska, moraliska, sociala eller kostnadsmässiga skäl, är Grön IT ett ytterst aktuellt område som på många olika sätt kan generera fördelar till en organisation. Undersökningar har visat att det finns ett stort intresse och en medvetenhet bland företag gällande Grön IT, men att det till trots är väldigt få som faktiskt tillämpat konceptet. Syftet med denna studie är skapa ytterligare förståelse för de bakomliggande motiv, åtgärder samt tillvägagångssätt som är avgörande för ett företags investeringar inom Grön IT. Undersökningen baseras på en teoriram som ställts samman utifrån förekommande forskning inom området, och bygger på de mest framträdande faktorerna inom fenomenet Grön IT. Därefter har en fallstudie av TeliaSoneras arbete med miljövänliga IT-lösningar genomförts efter intervjuer med företagets miljöchefer. Slutligen har materialet analyserats och utvärderats för att besvara uppsatsens frågeställningar. Efter att ha studerat fenomenet Grön IT och TeliaSoneras arbete inom området kan jag konstatera att motiven bakom satsningen utgör en helhetsbild av önskade effekter, där <em>struktur</em> och <em>effektivisering</em> är grundläggande och centrala delar. Faktorer som varit viktiga för projektets genomförande hittas i <em>ledarskap, samarbete, strategisk prioritering, utbildning</em> och <em>kontinuerlig utvärdering</em>.</p>

<p>Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det närmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affärsidéer gjorde fantastiska resultat på börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande där luften helt gick ur börsen och där 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det närmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns många intressanta aspekter av detta skeende och mycket att säga och skriva om det.</p><p>Det specifika syftet med denna uppsats är att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med särskild inriktning på statens roll.</p><p>Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge läsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivåer det finns i ett bredbandsnät samt vilka olika typer av bredband som finns.</p><p>Därefter följer den huvudsakliga empirin där först de olika utredningar och rapporter som inriktats på IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, därefter de beslut som fattats angående bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella läget vad gäller utbyggnaden. Tanken är alltså att påvisa en röd tråd från beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten. Det framgår att staten har valt att lägga mycket energi på utredningar men satsat på en ganska låg profil vad gäller utbyggnaden och låtit marknaden ta största ansvaret med stöd av vissa subventioner till kommuner och användare.</p><p>Efter empirin innehåller uppsatsen en genomgång av den forskning som har gjorts angående IT-satsningars effekter på samhällsekonomin, där det framgår att den nationalekonomiska forskningen i allmänhet har intagit en alltmer positiv ställning vad gäller IT och dess effekter på ekonomin efter att inledningsvis ha präglats av skepticism och ett avsnitt som behandlar vilken roll staten kan ha och ska ha vid projekt som bredbandsutbyggnaden.</p><p>I den avslutande delen av uppsatsen återfinns författarens egna tankar och reflektioner, försök till utvärdering av statens roll och slutdiskussionen. Här fastslås att nationalekonomiskt tänkande nästan helt saknats i utredningarna, vilket måste betraktas som en stor brist med tanke på områdets potentiella betydelse för samhällsekonomin. Vidare anser författaren inte att staten har lyckats uppnå de mål som den själv har föresatt sig angående bredbandsutbyggnaden men att det däremot inte går att avgöra huruvida det statliga agerandet varit optimalt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Av ett hypotetiskt räkneexempel framgår dock att det inte verkar otroligt att andra alternativ än det valda kunde ha varit framgångsrikare.</p>

No description available.

<p>Syftet för detta examensarbete var att utreda hur elever förhåller sig till läxhjälp på Internet i form av inspelade matematiklektioner på video. Samtidigt var syftet att utreda fördelarna och nackdelarna med denna teknik samt vad som krävs av en lärare för att använda sig av detta arbetssätt.</p><p>Den empiriska delen av arbetet gick ut på att jag spelade in sju olika matematiklektioner på cirka fem minuter vardera där teorigenomgångar varvades med lösta uppgifter. Jag lade sedan ut dessa filmer på en hemsida och informerade om den vid tre olika matematiklektioner. Tanken var sedan att se hur stort intresset var hos eleverna och detta utvärderades med en enkätundersökning och en gruppintervju samt en mindre intervju med matematikläraren för klassen.</p><p>Resultatet av undersökningen var att intresset var tämligen svalt. Endast en ur klassen hade sett någon film och många av de andra uppgav att orsaken till att de inte hade gått in på hemsidan var att de hade glömt bort det eller helt enkelt inte brydde sig om det. Samtidigt svarade alla utom en att de tyckte att det var en bra idé att använda filmer på det här sättet. Av gruppintervjun framkom bland annat att filmens fördelar kontra lösta uppgifter i textform främst var att film erbjuder större möjligheter till att förklara teorierna bakom uträkningarna. Enkätundersökningen gav också ett annat bra skäl till att använda filmer nämligen att de flesta har dator och Internet hemma och att de går att titta på flera gånger.</p><p>Orsaken till det svala intresset av filmerna trots att nästan hela klassen tyckte att det var en bra idé kan bero på en mängd orsaker. Det framkom av enkätundersökningen att många har ett bra kontaktnät för att fråga om matematik där mer än hälften frågade föräldrar eller syskon. Att arbeta i grupp verkar också vara vanligt. Gruppintervjun visade också att det är vanligt att hellre vänta till nästa matematiklektion när eleverna inte förstår en uppgift istället för att söka hjälp. Samtidigt har eleverna många ämnen parallellt vilket kan göra att matematiken ibland kommer lite i skymundan medan behovet av hjälp hemma i ämnet är störst innan ett prov. </p><p>Skall det vara lyckat att använda filmer på Internet på detta sätt så krävs att arbetssättet blir förankrat hos eleverna. Genom att förflytta uppgifter och inlämning av dessa över till någon hemsida eller Webportal kan det bli naturligt för eleverna att använda Internet i matematikundervisningen. Att erbjuda någon sorts belöning, åtminstone i initieringsfasen, såsom gratispoäng på prov kan vara ett annat sätt.</p>

No description available.

No description available.

<p>Väl fungerande undervisning med IT-stöd ger bättre resultat och betygssnitt samt höjer elevers motivation och engagemang. Glosboken är ett av flera CALL-verktyg som används för glosinlärning med hjälp av spel och övningar.Syftet är att identifiera faktorer som bidrar till att elever väljer att adoptera CALL-verktyget Glosboken, samt att bedöma hur dessa faktorer påverkar adoptionsgraden. Bedömningen görs utifrån Rogers (2003) variabler vilka avgör graden av adoption; <em>relativa fördelar</em>, <em>kompatibilitet</em>, <em>komplexitet,</em> <em>testmöjlighet</em> samt<em> observabilitet</em>.En kvalitativ undersökning utfördes, ett kriterieurval bestående av språkelever i årskurs 8 användes för djupgående intervjuer. Resultatet visar att fördelar med CALL-verktyget är att det är enkelt, smidigt och roligt. Ett nytt sätt för glosträning, vilket dock inte upplevs som en betungande förändring.  CALL- verktyget uppfattas som lätt att använda. Testmöjligheten i skolan begränsades av brist på lediga datorer. Hemma är testmöjligheten bättre. Uppfattningen kring CALL-verktyget skapades under lektionen men påverkades även av kompisars positiva kommentarer.Dessa resultat visar att CALL-verktyget har stora relativa fördelar, hög kompatibilitet, goda testmöjligheter och stor observabilitet, i förhållande till låg komplexitet, vilket innebär att Glosboken har en hög grad av adoption hos den undersökta elevgruppen.</p>

<p>In almost every workplace today IT-systems have strong and significant roll in theeveryday work. It is therefore important that the systems have a good functionalityand that they work as an aid for the users. This thesis aims to study the systems atthe company Telge Nät and to analyse them from a usability perspective. By using thisperspective it has been obvious how difficult it is to make improvements on usability,once the system is in place. Even other larger improvements of the systems aredifficult to make at this stage and this is something that the users are aware of. Evenso, it seems that not enough investigation is made beforehand to make sure that thesystems are what the company is looking for.</p>