Information technology usage has become compulsory for all organizations whether government or private organizations to achieve visibility, compete rivals and execute their missions better. To get desired result from usage of information technology, IT of organization has to be managed well. Up till now, various frameworks are developed to manage it well. Best examples for this kind of frameworks are COBIT and ITIL, containing all processes which can be handled in IT management and becoming widespread through the world. COBIT and ITIL are complementary frameworks rather than competitors. Due to this reason, organizations must implement both of them instead of choosing one of them. In addition to these, ISO/IEC 27001:2005 which focuses on information security management process is a quite famous IT standard in terms of security. This thesis provides organizations to meet requirements of these frameworks/standards which are process based frameworks and standards complementary to each other, with a unique implementation by taking unification of processes in a more simple and understandable way. Consequently, it provides reduction in the duplicate work and prevents inconsistencies that may occur. In addition, including CMMI level two requirements motivate the organization to implement higher maturity level of CMMI. Moreover, this study provides organizations to implement ISO 27001 management structure which establish a foundation for extension to technical structure of it. Besides these, this study provides an alignment of frameworks model and COBIT and ITIL which helps organization to trace ITIL and COBIT simultaneously. Lastly by providing a web based application, there exists foundation for knowledge bank of IT processes in Turkish and profile pages for each organization to manage, trace and reach their own IT processes in a digital environment.

The ¡§Productivity Paradox¡¨ of information technology (IT) has attracted much attention of both managers and researchers of Information Economics, since its appearance in 1988. Many scholars had done numerous researches, with the outcomes coming in different directions. The inconsistence of their conclusions implied that the linear relationship between IT investment and business performance was not stable, let alone enabling managers to realize the reason why businesses couldn¡¦t benefit from investing in IT. The IT Capability view, which comes from the Resource-Based Theory, can succeed in revealing the chaotic relationship between IT investment and business performance. However, related research is not present yet. The integrated investigation of how the construct of IT Capability should be built and the underlying variables are lacking. Therefore, the goal of this article is to develop the constructs and their variables of IT Capability in regard to the Resource-Based Theory so that firms facing the challenge of exploiting IT can have a clear and concise guide. With the survey of more than one hundred IT managers, the analysis showed that IT Capability of a firm should include three dimensions: IT Infrastructure, Human-IT Resources and IT-Enable Intangibles. Ten constructs and thirty-five variables were identified. By formulating this significant intervening variable between IT investment and business performance, the research outcomes can be used in many areas of MIS.

<p>The changed role of IT continuously influences organisational development, the individual and his role in the organization, different kinds of structures, management processes and strategies. One of the big concerns for IT firms is the need for IT consultants with enough experience to effectively and rapidly understand the business procedures of the firm in or-der to become a resource. In the classic IT-consultant role in the early days of IT, quite dif-ferent features were expected from them in their work procedures. The structure of how and which tasks they were expected to handle has undergone an indisputable transforma-tion. Today’s IT consultants are expected to know how to think in business strategic man-ners as well as the IT strategic manners. The need to formulate this role explicitly has thus emerged. So far it has been a case of implicit non-formulated way of handling this role. We present the implications of these regards, namely the Emerging Strategic Consultant (ESC).</p><p>The purpose of the thesis is to gain knowledge about obstacles and difficulties in the proc-ess of introducing the IT-consultants to their expected role as a Strategic consultant. We also intend to give recommendations for improvements based on the study when we find apparent correlations.</p><p>In order to fulfil this purpose and to present a reliable and valid report a qualitative analysis method was used. We wanted to get a deeper understanding of the chosen subject matter, therefore, we conducted interviews and questionnaires in the studied company, Systeam.</p><p>After having analyzed and compared the empirical findings with the theoretical framework we can point out that there are some problems concerning the new strategic role of the consultants and the potential difficulties relating to these. On the whole we can state that management at Systeam have made a really effective job when hiring the right consultants to fit into their company strategy, however with a great deal of intricacy. The empirical study revealed that finding these consultants is not an easy task and takes some effort from many people. However, along with the positive aspects we have found some problems re-garding the replacing and introduction of the consultants into their strategic role. Among the main problems can be named lack of adequate documentation in projects, different personal expectations and non-existence of any documented explicit strategy about how a consultant should work in order to achieve strategic alignment of Business and IT. Draw-ing from this we have gathered some recommendations for the company to consider, which will be presented in the study.</p>

<p>The purpose of this thesis is to develop a decision model for how small audit firms should decide to bring an external IT specialist into the audit process. This model primarily aims to help identify those characteristics of IT in a client company that is being audited that a financial auditor should consider in this decision.</p><p>This decision model is our proposed solution to a problem that we have identified through previous research; that financial auditors may not have an understanding of risks related to IT and hence infrequently bring an IT specialist into the audit process. The extent of the decision model is limited to small audit firms, because they are the ones requiring external IT specialist while larger audit firms today usually have internal IT specialists.</p><p>To fulfil the purpose we conducted a qualitative study consisting of an expert study and a user study which identified and classified criteria to include in the decision model. The expert study included two interviews with Certified Information Systems Auditors while the user study included two financial auditors working at small auditing firms. In addition a model validation was conducted with the help of the financial auditors from the user study.</p><p>The presented decision model has its starting point in the identification of a client company’s most critical process and how this process is affected by the IT in the client company. The expert study showed that the dependency on IT is crucial during an IT audit. The user study instead indicated that the primary criteria when assessing small client com-panies are the presence of software which have been created or adapted for the purpose of the client company. Other criteria that were included in the model were audit trails, access, routines and transaction intensity.</p><p>The three empirical steps of our research process; the expert study, the user study and the model validation, indicated that all relevant criteria are included in the decision model and that it is useful. Our conclusion is that the decision model may increase the use of IT specialists through the identification of those questions that should be asked in a decision to bring an IT specialist into the audit process and through increasing the awareness of the limits of the users IT knowledge and the risks associated with IT.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att skapa en beslutsmodell för hur små revisionsbyråer skall besluta att ta in en extern IT-specialist i revisionsprocessen. Det främsta syftet med denna modell är att hjälpa till att identifiera de kvaliteter hos IT, i ett klientföretag som revideras, som en revisor skall överväga i detta beslut.</p><p>Denna beslutsmodell är vår föreslagna lösning till ett problem som vi har identifierat genom tidigare studier; att finansiella revisorer möjligen inte har en full förståelse för de IT relaterade riskerna och till följd av det sällan tar in en IT-specialist i revisionsprocessen. Omfattningen av beslutsmodellen är begränsad till små revisionsbyråer eftersom det är de som behöver externa IT-specialister medan större revisionsbyråer idag ofta har interna IT-specialister.</p><p>För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av en expertstudie och en användarstudie vilka har identifierat och klassificerat kriterier som bör inkluderas i beslutsmodellen. Expertstudien bestod av två intervjuer med CISA-certifierade IT specialister, medan användarstudien bestod av intervjuer med två finansiella revisorer som arbetar på små revisionsbyråer. Utöver detta genomfördes en modellvalidering med hjälp av revisorerna från användarstudien.</p><p>Den presenterade beslutsmodellen har sin utgångspunkt i identifieringen av ett klientföretags mest kritiska process och hur denna process är påverkad av klientföreta-gets IT. Expertstudien visade att beroendet av IT är avgörande under en IT-revision. Användarstudien indikerade å andra sidan att det främsta kriteriet när man bedömer små klientföretag är närvaron av mjukvara som har anpassats för klientföretaget. Andra kriterier som inkluderades i modellen var revisionsspår, rutiner för behörighet och transaktionsintensitet.</p><p>De tre empiriska stegen i vår undersökningsprocess; expertstudien, användarstudien och modellvalideringen, indikerade att alla relevanta kriterier inkluderats i beslutsmodellen och att den är användbar. Vår slutsats är att beslutmodellen kan öka användandet av IT-specialister genom att identifiera de frågor som bör ställas i ett beslut att ta in en IT-specialist i revisionsprocessen och genom att öka medvetenheten om användarnas begränsade kunskap om IT och om risker med IT.</p>

<p>IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.</p><p>Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.</p><p>Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.</p><p>IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar. Vad gäll-er jämförelsen mellan rektorernas tolkningar och vad de nationella måldokumenten, övriga politiska dokument och olika IT-projekt säger så finns det både överensstämmande tolkningar samt icke överensstämmande tolkningar. För att få en mer enhetlig uppfattning kring vad begreppet innebär krävs det mer förtydligande måldokument.</p>

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2009.

No description available.

Tidigare forskning har sett att utvecklingen av teknologi har påverkat revisionsprocessen med både för- och nackdelar. Större delen av den tidigare forskningen fokuserar på revisorer men i och med lagförändringen om slopad revisionsplikt och redovisningskonsulternas starkare ställning har vi valt att studera redovisningskonsulters uppfattningar om digitaliseringens påverkan på redovisningsprocessen. Vi har valt att fokusera på två centrala begrepp som länge studerats inom revisionsprocessen, dessa är struktur och bedömningar. I vår studie är även IT med sin förberedda struktur ett viktigt begrepp. Syftet med studien är att beskriva och analysera redovisningskonsulters uppfattningar om digitaliseringens påverkan på arbetet och hur digitaliseringen har förändrat tyngdpunkten i arbetssättet mellan struktur och bedömningar i redovisningsprocessen. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ studie genomförts och tio redovisningskonsulter har intervjuats. För att få en djupare förståelse presenteras viktiga begrepp i en teoretisk referensram, dessa är digitalisering, informationsteknologi, strukturperspektivet, omdömesperspektivet och byråkultur. Analysen bygger sedan på teori och på citat från respondenterna. Utifrån respondenternas uppfattningar är vår slutsats att digitaliseringen har påverkat arbetet i redovisningsbranschen genom enorm effektivisering. Vi har till skillnad från tidigare forskning inom revisionsprocessen sett att det inom redovisningsprocessen finns en balans mellan struktur och bedömningar vilket är positivt. / Earlier research has seen that the development of information technology has affected the auditing process with both positive and negative outcomes. A great part of earlier research is focusing on auditors but due to the law changing which have created a new situation according mandate for accounting managers we have decided to apply our essay on accounting managers. In the audit process there are two central conceptions that we have chosen to focus on, these are structure and judgment. In our essay we have also chosen to focus on information technology that seem to be a prepared structure.   The purpose with this study is to increase the understanding of how acting accounting managers experience the digitalization effect on their working methods. We will examine the digitalization on two perspective, structure and judgment. To reach the purpose of this study we have made ten interviews. To gain a deeper understanding important concepts and theories are presented in the theoretical background and frame of reference, the most important concepts for the analyse are digitalization, information technology, structure, judgment and agency culture. The analysis is based on quotes from the respondents and based on respondents' perceptions, our conclusion is that digitization has affected the accounting industry and that the work has been more efficient. Unlike previous research in the audit process we have seen that there is a balance between structure and judgment in the accounting process.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka kopplingen mellan ledarskapsutbildningsprogram och rollstress inom IT-branschen. Ledarskapsutveckling har under den senare tiden fått allt mer utrymme inom såväl forskning som i näringslivet. Ledarskapsutbildning används av företag av många olika anledningar, där ett vanligt grundsyfte till kompetensutvecklingen är den potentiella finansiella vinst företagen ser av ett förbättrat ledarskap. En bransch där ledarskapet blivit allt mer centralt är IT-branschen. På grund av konstanta förändringar inom branschen kombinerat med en hög konkurrens är IT-branschen under stor press i dagsläget. Trots att personalen av många anses vara den viktigaste resursen befinner sig branschen i en brist på kompetent personal, vilket gör att företag försöker attrahera personal med andra verktyg och värden än bara ekonomi. Ledarna inom IT-branschen måste därmed skapa engagerande arbetsförhållanden för sina medarbetare, samtidigt som de måste upprätthålla ett resultatfokus mot ledningen i denna konkurrenskraftiga bransch. Vi menar att denna situation riskerar skapa en rollstress hos ledarna, där en central orsak utgörs av de många motsägande förväntningarna. Denna studie avser därför att undersöka möjligheten för företag inom IT-branschen att öka kompetensen hos sina ledare samtidigt som de reducerar rollstress. Studien ämnar därför att besvara frågeställningen: Hur kan ledarskapsutvecklingsprogram påverka ledares upplevelse och hantering av rollstress? I en kvalitativ fallstudie vid IT-företaget Atea har tio ledare inom företaget intervjuats om sina erfarenheter av företagets ledarskapsutvecklingsprogram och dess påverkan på ledarskapet samt arbetssituationen. Studien bidrar med ny teoretisk kunskap inom ledarskapsutbildningar då programmet undersöks från ledarnas perspektiv, vilket skiljer sig från majoriteten av teorin inom ledarskap som undersöker hur medarbetare och organisationen influeras av olika faktorer som härrörs till ämnet. Även kopplingen mellan ledarskapsutvecklingsprogram och rollstress är outforskad före denna studie. Den praktiska nyttan studien bidrar med är ett förtydligat incitament för företag att investera i ledarskapsutvecklingsprogram tack vare möjligheten att kombinera kompetensutveckling med en förbättrad arbetsmiljö för sina ledare. Studiens slutsatser visar på att det finns en koppling mellan Ateas utbildningsprogram och dess ledares rollstress. Ledarnas rollstress har påverkats genom att orsakerna bakom har reducerats, hanteringsmöjligheterna har förbättrats samt vissa konsekvenser av rollstress har motverkats. Studien visar att det fortfarande finns potentiella orsaker och konsekvenser inom branschen, men lämnar riktade rekommendationer för potentiell förbättring av programmet.

Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det närmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affärsidéer gjorde fantastiska resultat på börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande där luften helt gick ur börsen och där 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det närmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns många intressanta aspekter av detta skeende och mycket att säga och skriva om det. Det specifika syftet med denna uppsats är att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med särskild inriktning på statens roll. Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge läsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivåer det finns i ett bredbandsnät samt vilka olika typer av bredband som finns. Därefter följer den huvudsakliga empirin där först de olika utredningar och rapporter som inriktats på IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, därefter de beslut som fattats angående bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella läget vad gäller utbyggnaden. Tanken är alltså att påvisa en röd tråd från beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten. Det framgår att staten har valt att lägga mycket energi på utredningar men satsat på en ganska låg profil vad gäller utbyggnaden och låtit marknaden ta största ansvaret med stöd av vissa subventioner till kommuner och användare. Efter empirin innehåller uppsatsen en genomgång av den forskning som har gjorts angående IT-satsningars effekter på samhällsekonomin, där det framgår att den nationalekonomiska forskningen i allmänhet har intagit en alltmer positiv ställning vad gäller IT och dess effekter på ekonomin efter att inledningsvis ha präglats av skepticism och ett avsnitt som behandlar vilken roll staten kan ha och ska ha vid projekt som bredbandsutbyggnaden. I den avslutande delen av uppsatsen återfinns författarens egna tankar och reflektioner, försök till utvärdering av statens roll och slutdiskussionen. Här fastslås att nationalekonomiskt tänkande nästan helt saknats i utredningarna, vilket måste betraktas som en stor brist med tanke på områdets potentiella betydelse för samhällsekonomin. Vidare anser författaren inte att staten har lyckats uppnå de mål som den själv har föresatt sig angående bredbandsutbyggnaden men att det däremot inte går att avgöra huruvida det statliga agerandet varit optimalt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Av ett hypotetiskt räkneexempel framgår dock att det inte verkar otroligt att andra alternativ än det valda kunde ha varit framgångsrikare.