Submitted by Joana Azevedo (joanad@id.uff.br) on 2017-08-08T19:19:53Z No. of bitstreams: 1 Dissert Marcio Alessandro do Val.pdf: 13493525 bytes, checksum: 6749f6ae35ffbed571444390be464190 (MD5) / Approved for entry into archive by Biblioteca da Escola de Engenharia (bee@ndc.uff.br) on 2017-08-31T14:06:13Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissert Marcio Alessandro do Val.pdf: 13493525 bytes, checksum: 6749f6ae35ffbed571444390be464190 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-31T14:06:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissert Marcio Alessandro do Val.pdf: 13493525 bytes, checksum: 6749f6ae35ffbed571444390be464190 (MD5) Previous issue date: 2017-04-20 / O crescimento da importância da implementação da Governança de TI, ocorre devido ao aumento na agregação de valor ao negócio e evidencia-se no incremento do número de publicações acadêmicas sobre o tema, no esforço dos órgãos de controle da Administração Pública Federal na sua promoção e também no alinhamento com o planejamento estratégico da organização ou com a necessidade de garantir a aderência à legislação vigente. A simples aceitação da necessidade de adoção da Governança de TI, que fez com que fosse tratada como um mero produto a ser adquirido e implementado, pode levar ao entendimento de que estamos diante de uma commodity. A popularização dos frameworks de Governança de TI, em especial a ISO 38.500, o ITILv3 e o COBIT5, pode reforçar essa ideia. A partir desse ponto de vista, a proposta desse trabalho analisou, por meio do estudo de caso, se o modelo adotado pelo Colégio Pedro II para a implementação da Governança de TI está alinhado com o Guia de Governança de TI da SISP, voltado para a Administração Pública Federal, e se tal modelo não poderia se tornar uma commodity. Para alcançar esse objetivo, foram analisadas duas estruturas concorrentes: a de conformidade e a de apoio; além de três frameworks de Governança de TI. Também foi realizado um estudo de caso no Colégio Pedro II, preparado através da revisão literária e da utilização de um survey, visando fornecer subsídios para o planejamento e gestão dos escassos recursos de TI. Como contribuição foi mapeada a percepção das vantagens da implementação da governança de TI na administração pública e propostas recomendações para auxiliar na sua implementação de forma colaborativa. / The growth in the importance of the IT Governance implementing, occurs due to the increase in the value added to the business and is evidenced by the increase in the number of academic publications on the subject, in the effort of its promotion by the regulatory agencies of the federal government, is consequence of the increase in adding value to the business and is also noted in alignment with the strategic planning of the organization or in the need to ensure compliance with current legislation. Simply accepting the need to adopt IT Governance, which made it handle as a product to be purchased and implemented, may lead to understanding that we are facing a commodity. The growth in disclosure of IT governance frameworks, especially ISO 38,500, ITILv3 and COBIT5, may reinforce this idea. The purpose of this study is to analyze the model adopted by the Colégio Pedro II in IT governance implementation is aligned with IT Governance Guide of SISP, focused on Federal Public Administration, and if such a model could not become a commodity. For this reason, was analyzed two competing structures: compliance and support, and three IT Governance frameworks. It was also made a case study in the Colégio Pedro II, using literature review and a survey to provide inputs for the planning and management IT resources. As a contribution was mapped the perception of the advantages of the implementation of the IT governance in public administration and to make recommendations to assist its implementation in a collaborative way.

The goal of this thesis was set to meet the demands of a telecommunication operator that needed to solve its problems with lack of capacity by switch translocation. This thesis thus may significantly increase the chances of success of this organizationally challenging task by finding relevant best practise ITIL. The thesis sets the method for relevant best practice ITIL selection using the table where columns represent metrics and risks of the project while rows represent elements from chapter Release and Deployment Management. Results of this method are recommendations that should be implemented in the project plans. The advantage of this ITIL-based method is that it is customer oriented and uses clear terminology. The benefits of this method may be increased when used in synergy by companies that implemented ITIL processes.

Publicación a texto completo no autorizada por el autor / Analiza la situación actual que se realiza en el Servicio de Mesa de Ayuda en RENIEC, la cual genera malestar en los usuarios finales, tanto como para los operadores de Mesa de Ayuda. Por lo tanto el objetivo de este trabajo es la creación de una guía que pueda alinear el proceso de Mesa de Ayuda con los estándares de TI utilizando ITIL. En el desarrollo de la presente guía se aplicará las buenas prácticas de ITIL las cuales se describirán a través del desarrollo de la presente guía. / Trabajo de suficiencia profesional

<p>Den här uppsatsen behandlar organisering av applikationsportföljer. En applikationsportfölj är enligtvår definition i denna uppsats det samlade antalet applikationer som finns inom en verksamhet ochen applikation är ett informationssystem som används direkt i verksamheten. Med organisering menar vi i denna uppsats hur ett systemstöd för styrning av en applikationsportfölj kan strukturerasoch vad det bör finnas för information om varje applikation.</p><p>Uppsatsen redogör för ett antal undersökningar som vi har genomfört på olika affärsenheter inomSaab Group i Linköping och Huskvarna samt en undersökning på ett referensföretag undersommaren 2009. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur en koncern kan organisera engemensam applikationsportfölj. Vi kommer dra nytta av lärdomar från de olika affärsenheterna och tre teoretiska fält i vår undersökning: Application Portfolio Management, ITIL och affärsmässigförvaltningsstyrning. Utifrån detta syfte formulerade vi ett antal frågeställningar där vår huvudfrågablev: Hur kan en gemensam applikationsportfölj organiseras i en koncern?</p><p>Insamlandet av material till undersökningen skedde genom intervjuer utförda på de olikaaffärsenheterna på Saab Group och referensföretaget. Vi har även själva fått möjligheten att undersöka två systemstöd som stödjer organiseringen av applikationsportföljen på Saab Group.</p><p>Vi har genom vår undersökning kommit fram till ett antal punkter som är viktiga vid organiseringenav en applikationsportfölj. Följande information om varje applikation bör tas hänsyn till vid beslutrörande applikationsportföljen: kategorisering av applikationen, kostnader för applikationen, applikationens livscykel, applikationens användningsgrad, applikationens betydelse för verksamheten och applikationens koppling till den verksamhetsprocess den är tänkt att stödja. Vi har utifrån dettatagit fram ett antal attribut vi anser borde finnas med i ett systemstöd för en applikationsportfölj.</p><p>Vi ser att ITIL kan bidra med en modell för livscykelhantering. ITIL förespråkar även ett gemensamtspråk i verksamheten vilket är viktigt för att förenkla arbetet mellan olika affärsenheter, därmedockså att organisera en gemensam applikationsportfölj. Det finns även processer för incident- och problemhantering som skulle kunna vara användbart vid arbete med applikationsportföljen. Det trorvi är en fördel för att effektivare kunna hantera sina applikationer och minska tiden som applikationer måste tas ur drift på grund av felhantering eller liknande.</p><p>Vi anser att affärsmässig förvaltningsstyrning kan föra IT-verksamheten och affärsverksamheten närmare varandra. Det går också genom denna modell förtydliga vad som är knutet till en applikationoch detta skulle vara användbart i organiseringen av applikationsportföljen. Det skulle även underlätta förvaltningen genom den förvaltningsorganisation som finns i affärsmässig förvaltningsstyrning, med en rollindelning som tydliggör ansvarsområden.</p>

<p>Dagens samhälle går ifrån att vara industrisamhälle till att vara ett tjänste och servicesamhälle. Så gör även företagens IT-avdelningar som går från att erhålla produkter till att erbjuda tjänster. Många verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förändringsprocess och börja tänka och arbeta med tjänster istället för produkter. Men ITIL är bara möjliggöraren för detta</p><p>så det är företaget och personalen själva som måste förändras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL är uppbyggt och visa på kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning. Genom vår kvalitativa</p><p>undersökning av organisationer som redan börjat implementera ITIL visar att ITIL upplevs som positivt. För många kommer förändringsprocessen att fortsätta även efter att de nu uppsatta målen är nådda. Detta för att ITIL upplevs ge mer struktur, stöd och klart definierade arbetssätt.</p>

Dagens samhälle går ifrån att vara industrisamhälle till att vara ett tjänste och servicesamhälle. Så gör även företagens IT-avdelningar som går från att erhålla produkter till att erbjuda tjänster. Många verksamheter har anammat ramverket ITIL (Information Technology Infrastructure Library) för att genomföra denna förändringsprocess och börja tänka och arbeta med tjänster istället för produkter. Men ITIL är bara möjliggöraren för detta så det är företaget och personalen själva som måste förändras. Hur upplevs detta införandet av ITIL? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med ITIL upplevs, hur ITIL är uppbyggt och visa på kopplingen mellan ITIL och systemförvaltning. Genom vår kvalitativa undersökning av organisationer som redan börjat implementera ITIL visar att ITIL upplevs som positivt. För många kommer förändringsprocessen att fortsätta även efter att de nu uppsatta målen är nådda. Detta för att ITIL upplevs ge mer struktur, stöd och klart definierade arbetssätt.

Den här uppsatsen behandlar organisering av applikationsportföljer. En applikationsportfölj är enligtvår definition i denna uppsats det samlade antalet applikationer som finns inom en verksamhet ochen applikation är ett informationssystem som används direkt i verksamheten. Med organisering menar vi i denna uppsats hur ett systemstöd för styrning av en applikationsportfölj kan strukturerasoch vad det bör finnas för information om varje applikation. Uppsatsen redogör för ett antal undersökningar som vi har genomfört på olika affärsenheter inomSaab Group i Linköping och Huskvarna samt en undersökning på ett referensföretag undersommaren 2009. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur en koncern kan organisera engemensam applikationsportfölj. Vi kommer dra nytta av lärdomar från de olika affärsenheterna och tre teoretiska fält i vår undersökning: Application Portfolio Management, ITIL och affärsmässigförvaltningsstyrning. Utifrån detta syfte formulerade vi ett antal frågeställningar där vår huvudfrågablev: Hur kan en gemensam applikationsportfölj organiseras i en koncern? Insamlandet av material till undersökningen skedde genom intervjuer utförda på de olikaaffärsenheterna på Saab Group och referensföretaget. Vi har även själva fått möjligheten att undersöka två systemstöd som stödjer organiseringen av applikationsportföljen på Saab Group. Vi har genom vår undersökning kommit fram till ett antal punkter som är viktiga vid organiseringenav en applikationsportfölj. Följande information om varje applikation bör tas hänsyn till vid beslutrörande applikationsportföljen: kategorisering av applikationen, kostnader för applikationen, applikationens livscykel, applikationens användningsgrad, applikationens betydelse för verksamheten och applikationens koppling till den verksamhetsprocess den är tänkt att stödja. Vi har utifrån dettatagit fram ett antal attribut vi anser borde finnas med i ett systemstöd för en applikationsportfölj. Vi ser att ITIL kan bidra med en modell för livscykelhantering. ITIL förespråkar även ett gemensamtspråk i verksamheten vilket är viktigt för att förenkla arbetet mellan olika affärsenheter, därmedockså att organisera en gemensam applikationsportfölj. Det finns även processer för incident- och problemhantering som skulle kunna vara användbart vid arbete med applikationsportföljen. Det trorvi är en fördel för att effektivare kunna hantera sina applikationer och minska tiden som applikationer måste tas ur drift på grund av felhantering eller liknande. Vi anser att affärsmässig förvaltningsstyrning kan föra IT-verksamheten och affärsverksamheten närmare varandra. Det går också genom denna modell förtydliga vad som är knutet till en applikationoch detta skulle vara användbart i organiseringen av applikationsportföljen. Det skulle även underlätta förvaltningen genom den förvaltningsorganisation som finns i affärsmässig förvaltningsstyrning, med en rollindelning som tydliggör ansvarsområden.

During the last decades the importance of IT has increased for businesses all over the world. It has transferred from only being used in administrative purposes to become more integrated to the core business. Due to the financial crisis in 2009 and increasing globalization, IT is facing the challenge of lower costs and increased efficiency. This requires IT-departments to embrace new strategies in order to fulfill these new tougher demands. Lean is a business development concept that aims to lower costs through more effective processes by removing all activities that does not create any value from the end customer’s perspective. Lean originates from Toyota’s Production System, TPS but is today used by healthcare providers, banks and IT-departments. This master thesis aims to develop a tool that can assess the opportunities for an IT-department to increase its efficiency through the use of Lean. This tool has been developed in cooperation with Niklas Larsson and is to be used by management and IT consulting company Connecta AB. To ensure that the tool is useful for the company four goals have been defined. They are that the tool should be reliable, should not require large amounts of resources, should be user friendly and identify areas that can be improvement through the implementation of Lean. The Lean IT Assessment Tool has been developed through interviews with consultants at Connecta, studies of literature and articles about Lean and Lean IT. The tool consists of three parts. The first part assesses the maturity of the IT-department from a Lean perspective. The second part is a questionnaire that aims to identify the employees’ attitude toward their work environment. The third is a value stream map, VSM, which aims to identify problems and bottlenecks in a specific IT-process. To ensure that the goals were met the tool was tested at a representative IT-department. The conclusions were that they were all reached and the continuation of the work is now left to Connecta AB.

<p>Conect AB wants to know how they can use ITIL in their organization. Right now their company is in an expansive phase and needs a more structured way to work. They have been thinking of improving their way of work for several years but haven’t had the time to do so. Now they have realized they need to work more efficiently to able to grow further. ITIL is a collection of best practices. ITIL’s purpose is to help IT organizations to get more organized to de able to benefit the business in a better way. ITIL is developed by OGC (Office Goverment of Commerce) in England. With the help</p><p>ITIL you can structure your work better and there by increase the efficiency of the IT process. ITIL is divided I several processes and each one of them have their own purpose. That makes everyone’s duties clear. The central parts of ITIL are Service Support and Service Delivery that gives an overview of how to work in an</p><p>IT organization. The information about ITIL that has been acquired through previous courses at School of Engineering in Jönköping. Some books about ITIL were used to furthermore gather information. The information about how Conect AB work has been put together through several interviews with the supervisor at the company. A survey was sent to several of their customers, which of three of them replied.</p><p>This provided a good idea about how Conect AB works today. At the moment the company doesn’t have a helpdesk system to handle incoming</p><p>incidents. This is considered as the weakest part for the moment. A helpdesk system could improve the efficiency of their work a lot. To handle the incoming incidents in a correct way Conect AB will need to build a helpdesk, instead of letting the customers call the technicians directly. If they choose to implement the advices given to improve them, they will probably be able to expand even more. The time saved by the improvements can be used more efficient. This will allow the costumer relations to increase.</p> / <p>Conect AB vill veta hur de kan använda ITIL i deras organisation. De befinner sig just nu i en expansiv fas och behöver ett mer strukturerat arbetssätt. De har funderat i flera år på att förbättra sitt arbetssätt men har inte haft tid att göra detta. De har nu insett att de måste effektivisera sitt arbetssätt om de skall kunna växa. ITIL är samling av de så kallade ”best practices” som betyder ungefär bra erfarenheter. ITIL ska hjälpa IT–organisationer med att bli mer organiserade och att öka sin nytta för affärsverksamheten. ITIL är framtaget av OGC (Office Goverment of Commerce) i England. Med hjälp av ITIL kan man strukturera sitt arbetssätt bättre och därmed öka effektiviteten på IT-processen. ITIL är indelat i</p><p>flera processer, var och en med sina speciella uppgifter så att alla vet vad de ska göra. De centrala delarna i ITIL är Service Support och Service Delivery som på ett övergripande sätt beskriver hur man kan jobba i en IT-organisation. Informationen om ITIL till det här arbetet har införskaffats genom tidigare kurser på Tekniska Högskolan i Jönköping. Dessutom har böcker använts med</p><p>anknytning till ITIL. Informationen om Conect AB:s arbetssätt har sammanställts genom återkommande besök och samtal med handledaren hos uppdragsgivaren. Dessutom gjordes en enkättundersökning mot företagets kunder varav tre svarade.</p><p>Genom detta skapades det en bra bild över hur Conect AB arbetar.</p><p>För närvarande har firman inte något ärendehanteringssystem för inkommande ärenden. Detta ses som den största bristen idag. Ett ärendehanteringssystem skulle effektivisera deras arbetssätt väsentligt. För att kunna hantera ärendehanteringen</p><p>på ett korrekt sätt måste en helpdesk upprättas istället för att tekniker har hand om kundkontakten. Om företaget kommer att implementera förbättringsförslagen kommer de förmodligen att kunna få utrymme för att expandera. Vinsterna består i tidsbesparingar som kan användas mer effektivt. Dessutom kan man öka kundnöjdheten mot företaget.</p>

Στην παρούσα εργασία γίνεται Μελέτη και Καταγραφή των σημαντικότερων υπηρεσιών που παρέχουν 12 από τα πιο γνωστά Client Management Tools που υπάρχουν στην αγορά. Παρουσιάζεται ένας πίνακας με τις λειτουργίες που παρέχει κάθε ένα από αυτά τα Client Management Tool. Επιπλέον γίνεται μια μελέτη για την Τιμολογιακή Πολιτική που ακολουθούν τα Client Management Tools. Στην συνέχεια γίνεται μία έρευνα για την CMDB, καθώς επίσης και τα βήματα τα οποία ακολουθούνται για την σχεδίασή της. Μελετάται το ITIL, και παρουσιάζεται ο τρόπος με τον οποίο ένα Client Management Tool μπορεί να γίνει ITIL Compatible. Στην συνέχεια, παρουσιάζεται το SchoolView, μία υπηρεσία ανάλογη με αυτή της υπηρεσίας TeamViewer, με την οποία αναβαθμίζεται το SchoolRSM. Και τέλος, προτείνονται κάποιες ενέργειες που πρέπει να γίνουν έτσι ώστε να μπορέσουμε να εφαρμόσουμε την CMDB στο OpenRSM. / The current thesis has done a study and a listing of the most important functions provided by twelve of the most renowned Client Management Tools. A table is presented with the functions that are provided by each of these Client Management Tools. Additionally a study is done for the price list policy that the Client Management Tools follow. Moreover a research is done for the CMDB and definitions associated with it are given as well as the steps that are followed for its construction. What is more, the ITIL is being studied, and the way in which a Client Management Tool can be ITIL Compatible is presented. Additionally, the SchoolView is being presented, a service similar to TeamViewer, with which SchoolRSM is being upgraded. Finally, there is a suggestion of some actions that should be done so as to adjust the CMDB to OpenRSM.