<p>Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna. Samtidigt är det centrala syftet med harmoniseringsprocessen inom EU att skapa en mer jämförbar, enhetlig och transparant kapitalmarknad.</p><p>Vårt syfte är att skapa en förståelse för olika svenska bankers, myndigheters samt redovisningskunnigas inställning till harmoniseringen av redovisningen och konsekvenserna av IAS 39 tillämpningen. Utifrån detta skall vi analysera om tillämpningen av IAS 39 går emot harmoniseringens mål om att skapa en mer jämförbar och rättvisande redovisning. För att skapa en ökad förståelse av respondenternas uppfattning av harmoniseringen av redovisningen och IAS 39 har vi valt ett kvalitativt angreppssätt på vår fallstudie. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua företrädare för tre banker samt fyra myndigheter eller redovisningskunniga.</p><p>Det vi kommer fram till i vår undersökning är att harmoniseringen av redovisningen till följd av införandet av det internationella regelverket IAS/IFRS uppfattas som något positivt av samtliga respondenter. Då länderna själva får välja vem som skall tillämpa IAS/IFRS regelverket leder det till en sämre jämförbarhet mellan de olika ländernas redovisningar. Respondenterna anser att sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett hinder för tillämpningen av IAS/IFRS i juridisk person. Valmöjligheterna avseende säkring av finansiella instrument som finns i IAS 39 leder till en svårare jämförelse mellan företagen. Men det ger däremot en möjlighet att redogöra för en mer rättvisande bild av företagens verksamhet utifrån hur de bedömer att företaget speglas bäst. Värdering till verkligt värde av de flesta finansiella instrumenten ger en mer relevant och aktuell bild, men är problematisk om det inte finns en aktiv marknad. En konsekvens av den administrativt krävande IAS 39 är att de undersökta bankerna har minskat sitt användande av säkringsredovisning vilket leder till en ökad riskexponering. Bankerna upplever att IASB inte har tagit hänsyn till hur bankernas verksamhet fungerar i praktiken. Detta tyder på att det finns ett glapp mellan den normativa grundtanken bakom IAS 39 och den praktiska tillämpningen av standarden i bankerna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: En ökad handel över nationsgränserna har skapat en efterfrågan på ett internationellt redovisningsspråk. IASB har därför skapat ett set med högkvalitativa internationella redovisningsstandarder. Från och med 2005 kräver EU att alla företag som är listade på en reglerad marknad inom EU ska an-vända sig av IASBs standarder IFRS.</p><p>Problem: Genomförandet av implementeringen av IFRS är olika i olika företag. Vi vill därför undersöka hur implementeringsprocessen var genomförd i Sveriges största bank, Swedbank.</p><p>Syfte: Syftet med den här rapporten är att beskriva samt förklara hur förändringen till IFRS genomfördes i Swedbank samt att beskriva de eventuella problem och hinder som implementeringen av dessa standarder kan ha medfört.</p><p>Metod: Vi har valt att göra en fallstudie genom att intervjua anställda i Swedbank som har varit delaktiga i implementeringsprocessen. Vi har också intervjuat Deloitte för att få deras syn på en implementeringsprocess av IFRS.</p><p>Analys: Vår analys är baserad på empirisk data i jämförelse med ett teoretiskt underlag. Vad vi har kommit fram till är att Swedbank har inkluderat de flesta av de steg som tas upp i teorin angående en implementering av IFRS; de har förberett sig bra samt använt rätt resurser. De har dock avvikit genom att inte utvärdera processen när den var klar.</p><p>Slutsats: Swedbank satte ihop en central projekt grupp som skötte implementering-en. De identifierade de ändringar som skulle göras och genomförde dessa. De problem som uppstod i processen har sitt ursprung i FVO och IAS 39.</p> / <p>Abstract</p><p>Background: An increase in cross-border trade has created a need for a common international accounting language. IASB therefore created a single set of high quality international accounting standards. As of 2005 all companies listed on a regulated market within the EU are mandated to use IASB’s standard IFRSs.</p><p>Problem: The process of implementing IFRS is different in different companies. We therefore want to look at the implementation process in Swedbank, the largest bank in Sweden.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the process of the change to IFRSs was done within Swedbank and to outline the problems and obstacles that might have occurred when implementing these new standards.</p><p>Method: We have done a case study by interviewing people in Swedbank that took part in the implementation process. We have also done an interview with Deloitte to get their views on a IFRSs implementation process.</p><p>Analysis: Our analysis is based on our empirical findings in comparison with our theoretical framework. We found that Swedbank did most of the steps described in the theoretical framework regarding the implementation process; they prepared themselves well and choose the right resources to do so. The deviating step is that no evaluation was done afterwards.</p><p>Conclusion: Swedbank used a project group to handle the implementation process. They identified the changes that had to be done and did the change to IFRS. The problems and obstacles that occurred were due to FVO and IAS 39.</p>

<p>Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna. Huruvi-da dessa svängningar kommer till uttryck i balans- eller resultaträkningen beror på om företaget väljer att tillämpa vad som i standarden kallas säkringsredovisning (hedge accounting).</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som påvisar viktiga faktorer vilka påverkar ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning under IAS 39.</p><p>Metod: Studien har utförts genom att med hjälp av litteraturstudier och enkla räkneexempel generera förutsägelser om vilka faktorer som kan vara viktiga vid valet att tillämpa säkringsredovisning. Genom kvalitativa intervjuer har dessa förutsägelser sedan testats på två fallföretag med omfattande treasuryverksamhet.</p><p>Resultat: Enligt studiens fallföretag och den teoretiska diskussion som förts så påverkar ett antal faktorer ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning. Staten påverkar redovisningen genom sin lagstiftande funktion, investerare påverkar redovisningen genom sitt intresse i företaget och deras behov av informa-tionom verksamheten. Redovisning enligt IAS 39 kommer att ge upphov till fluk-tuationer i de finansiella rapporterna och därför blir kommunikationen till investe-rare även den av betydelse. Dessutom har påvisats att företagets verksamhet och där tillhörande risker är av betydelse för valet.</p>

<p>Research Question/ Purpose: Due to the increasing importance of international financial markets the significance of IAS 39 rises enormously. IAS39 deals with the measurement and recognition of financial instruments. One major aim is the valuation of the instrument at fair value. Therefore, the purpose of this paper is the examination of the major characteristics of the Fair Value Option (FVO) of IAS 39 and its affect on financial institutions.</p><p>Design/Methodology/Approach: An interpretative research philosophy is chosen in order to write the thesis. Therefore, the annual business reports of four major European banking institutions Dresdner Bank AG (Germany), Royal Bank of Scotland Group (Scotland), Nordea (Scandinavia), Crédit Mutuel (France) are examined. The gathered information does not have a statistical value, meaning that it cannot be used in order to develop a general conclusion</p><p>Findings: The analysis of the empirical findings and the amended FVO exhibits that banks tends to implement the FVO and FVA instead of applying Historical Cost Accounting. In addition a coherency is drawn between the major results of the empirical study, namely the importance of Fair Value Accounting (FVA).</p><p>Conclusion: The conclusion can be drawn, that the FVO presents a milestone towards FVA but that the development is still in process. The FVO supports the reduction of accounting mismatches and facilitates the valuation of embedded derivatives. Furthermore, FVA increases the comparability and transparency of financial statements.</p><p>Research Limitations: Due to the limitation of time, only a small number of banking institutions can be analyzed. A second limitation is that the banks have to adapt IAS and IFRS as their accounting standards.</p><p>Originality /Value: .The aim of this paper is not to generalize but to prove with the support of a small sample the effects of the FVO on the four selected financial institutions. On the basis of the literature review and the practical analysis the conclusion can be drawn, that in case of the analyzed institutions the FVO presents a step towards FVA.</p>

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna. Huruvi-da dessa svängningar kommer till uttryck i balans- eller resultaträkningen beror på om företaget väljer att tillämpa vad som i standarden kallas säkringsredovisning (hedge accounting). Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en modell som påvisar viktiga faktorer vilka påverkar ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning under IAS 39. Metod: Studien har utförts genom att med hjälp av litteraturstudier och enkla räkneexempel generera förutsägelser om vilka faktorer som kan vara viktiga vid valet att tillämpa säkringsredovisning. Genom kvalitativa intervjuer har dessa förutsägelser sedan testats på två fallföretag med omfattande treasuryverksamhet. Resultat: Enligt studiens fallföretag och den teoretiska diskussion som förts så påverkar ett antal faktorer ett företags val att antingen tillämpa eller inte tillämpa säkringsredo-visning. Staten påverkar redovisningen genom sin lagstiftande funktion, investerare påverkar redovisningen genom sitt intresse i företaget och deras behov av informa-tionom verksamheten. Redovisning enligt IAS 39 kommer att ge upphov till fluk-tuationer i de finansiella rapporterna och därför blir kommunikationen till investe-rare även den av betydelse. Dessutom har påvisats att företagets verksamhet och där tillhörande risker är av betydelse för valet.

Sammanfattning Bakgrund: En ökad handel över nationsgränserna har skapat en efterfrågan på ett internationellt redovisningsspråk. IASB har därför skapat ett set med högkvalitativa internationella redovisningsstandarder. Från och med 2005 kräver EU att alla företag som är listade på en reglerad marknad inom EU ska an-vända sig av IASBs standarder IFRS. Problem: Genomförandet av implementeringen av IFRS är olika i olika företag. Vi vill därför undersöka hur implementeringsprocessen var genomförd i Sveriges största bank, Swedbank. Syfte: Syftet med den här rapporten är att beskriva samt förklara hur förändringen till IFRS genomfördes i Swedbank samt att beskriva de eventuella problem och hinder som implementeringen av dessa standarder kan ha medfört. Metod: Vi har valt att göra en fallstudie genom att intervjua anställda i Swedbank som har varit delaktiga i implementeringsprocessen. Vi har också intervjuat Deloitte för att få deras syn på en implementeringsprocess av IFRS. Analys: Vår analys är baserad på empirisk data i jämförelse med ett teoretiskt underlag. Vad vi har kommit fram till är att Swedbank har inkluderat de flesta av de steg som tas upp i teorin angående en implementering av IFRS; de har förberett sig bra samt använt rätt resurser. De har dock avvikit genom att inte utvärdera processen när den var klar. Slutsats: Swedbank satte ihop en central projekt grupp som skötte implementering-en. De identifierade de ändringar som skulle göras och genomförde dessa. De problem som uppstod i processen har sitt ursprung i FVO och IAS 39. / Abstract Background: An increase in cross-border trade has created a need for a common international accounting language. IASB therefore created a single set of high quality international accounting standards. As of 2005 all companies listed on a regulated market within the EU are mandated to use IASB’s standard IFRSs. Problem: The process of implementing IFRS is different in different companies. We therefore want to look at the implementation process in Swedbank, the largest bank in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the process of the change to IFRSs was done within Swedbank and to outline the problems and obstacles that might have occurred when implementing these new standards. Method: We have done a case study by interviewing people in Swedbank that took part in the implementation process. We have also done an interview with Deloitte to get their views on a IFRSs implementation process. Analysis: Our analysis is based on our empirical findings in comparison with our theoretical framework. We found that Swedbank did most of the steps described in the theoretical framework regarding the implementation process; they prepared themselves well and choose the right resources to do so. The deviating step is that no evaluation was done afterwards. Conclusion: Swedbank used a project group to handle the implementation process. They identified the changes that had to be done and did the change to IFRS. The problems and obstacles that occurred were due to FVO and IAS 39.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna. Samtidigt är det centrala syftet med harmoniseringsprocessen inom EU att skapa en mer jämförbar, enhetlig och transparant kapitalmarknad. Vårt syfte är att skapa en förståelse för olika svenska bankers, myndigheters samt redovisningskunnigas inställning till harmoniseringen av redovisningen och konsekvenserna av IAS 39 tillämpningen. Utifrån detta skall vi analysera om tillämpningen av IAS 39 går emot harmoniseringens mål om att skapa en mer jämförbar och rättvisande redovisning. För att skapa en ökad förståelse av respondenternas uppfattning av harmoniseringen av redovisningen och IAS 39 har vi valt ett kvalitativt angreppssätt på vår fallstudie. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua företrädare för tre banker samt fyra myndigheter eller redovisningskunniga. Det vi kommer fram till i vår undersökning är att harmoniseringen av redovisningen till följd av införandet av det internationella regelverket IAS/IFRS uppfattas som något positivt av samtliga respondenter. Då länderna själva får välja vem som skall tillämpa IAS/IFRS regelverket leder det till en sämre jämförbarhet mellan de olika ländernas redovisningar. Respondenterna anser att sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett hinder för tillämpningen av IAS/IFRS i juridisk person. Valmöjligheterna avseende säkring av finansiella instrument som finns i IAS 39 leder till en svårare jämförelse mellan företagen. Men det ger däremot en möjlighet att redogöra för en mer rättvisande bild av företagens verksamhet utifrån hur de bedömer att företaget speglas bäst. Värdering till verkligt värde av de flesta finansiella instrumenten ger en mer relevant och aktuell bild, men är problematisk om det inte finns en aktiv marknad. En konsekvens av den administrativt krävande IAS 39 är att de undersökta bankerna har minskat sitt användande av säkringsredovisning vilket leder till en ökad riskexponering. Bankerna upplever att IASB inte har tagit hänsyn till hur bankernas verksamhet fungerar i praktiken. Detta tyder på att det finns ett glapp mellan den normativa grundtanken bakom IAS 39 och den praktiska tillämpningen av standarden i bankerna.

No description available.

During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder’s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper. The general purpose of this study is to clarify whether the qualitative characteristic, reliability, is to change when IAS 39 is replaced by IFRS 9. We will base our study on a qualitative content analysis were we have read and analyzed IAS 39 and IFRS 9. After that we lift the parts which we consider of interest to discuss out of a reliability point of view of the two regulations. The analysis of the study culminates in that some positive changes that will occur when the replacement takes place, on the other hand some negative changes that will occur as well. However, after taking in consideration, both the positive and negative aspects of the replacement, we come to the conclusion that there will be no significant difference (with some exceptions) in the reliability of the regulatory frameworks. Key words: IAS 39, IFRS 9, Reliability / Under finanskrisen höjdes röster för att regelverket IAS 39 för klassificering och värdering av finansiella instrument var bristfälligt. Regelverket var alltför komplext och därmed svårt att tillämpa. IASB påskyndade då utformningen av det nya regelverket IFRS 9 som ska ersätta IAS 39. Tidigare forskning har gjorts på områdets komplexitet och intressenters inställningar till IFRS 9. Vi inriktar oss på tillförlitligheten i redovisningsinformationen, vilken är en viktig aspekt ur intressenters synvinkel för att t.ex. fatta rätt beslut. Syftet med vår undersökning är att kartlägga huruvida den kvalitativa kriterien tillförlitlighet kommer att förändras när IAS 39 byts ut mot IFRS 9. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys där vi har läst och analyserat IAS 39 och IFRS 9, sedan har vi lyft ut delar ur de båda regelverken som vi anser intressanta att diskutera ur ett tillförlitlighetsperspektiv. Studiens analys mynnar ut i att positiva förändringar kommer ske samtidigt som det även blir negativa förändringar. Efter avväganden mellan de positiva och negativa aspekterna kommer vi fram till att det inte förekommer någon större skillnad (med vissa undantag) i tillförlitligheten mellan regelverken. Nyckelord: IAS 39, IFRS 9, Tillförlitlighet,

<p>In 2005, all groups listed on European stock exchanges are required to prepare their consolidated financial statements according to International Financial Reporting Standards (IFRS). IFRS are different from local regulations across Europe in many aspects, and observers expect the transition process thorny and resource-draining for the companies that undertake it.</p><p>The study explores transition difficulties by Swedish bank groups on the way of implementing IAS 39, Financial Instruments: Recognition and Measurement. Deemed the most controversial and challenging standard for adoption by the financial sector, it indeed poses new demandson classification, recognition and measurment of financial instruments, and sets out new hedge accounting rules, previously unseen in Swedish practice. Additionaly, the structure of bank's balance sheets makes IAS 39 also the central one among all other standards in terms of numbers of balance sheet items it impacts.</p><p>The study uses qualitative method to explore whether transition to IAS 39 is likely to improve transparency in reporting derivatives. Focus is on use of interest rate swaps as hedging instruments in mitigation of interest rate risk.</p><p>It is concluded that differences between two reporting frameworks have been well understood by the banks early in the implementation process. A negative feature of the standard is increased volatility in earnings as a result of more wide-spread reliance on fair value measurement method. This accounting volatility impedes comparability of performance results, as well as conceals true efficiency of economic hedge relationships. To some degree, the volatility can be minimized by the application of hedge accounting. However, a bank must methodically follow a set of rigourous if hegde accounting is to be adopted. Fair value is a more straightforward alternative to hedge accounting , but it brings in additional concerns, and has not yet been endorsed in the EU.</p><p>It is additionally argued that recognition of all derivatives on BS and measurement at fair value are two important features of IAS 39 that indeed increases reporting transparency by minimizing risk of undisclosed hidden losses.</p>