Föreliggande uppsats är en kvalitativ innehållsanalys om sexuellt våld i nyhetsmedia. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyhetsmedia konstruera bilder av kvinnor och män som har varit utsatta för, vad de valda dagstidningarna, rubricerar som våldtäkt samt att undersöka hur begreppet våldtäkt används i de utvalda artiklarna. Urval och empiri består 21 artiklar från fyra valda dagstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Uppsatsen genomsyras av tre teoretiska perspektiv: socialkonstruktivism, viktimisering och dagordningsteorin. Uppsatsens centrala resultat är att våldtäktsmyter om både våldtäktsoffer och våldtäkter är utbredda på olika sätt i samhället. Både uttalanden som bekräftar såväl som motsäger våldtäktsmyter återfinns i artiklarna. Resultatet är spretigt och visar att sexuellt våld är ett tämligen komplext och svårfattligt begrepp samt ämne. Det har uppdagats att våldtäktsoffer konstrueras på olika sätt i artiklarna men att bekräftande av våldtäktsmyter inte är dominerande. Därav är den mest betydelsefulla slutsatsen av uppsatsen att resultatet pekar på en positiv förändring av hur offer för sexuella övergrepp och/eller våldtäkter framställs i nyhetsmedia. / This study is a qualitative content analysis about sexual violence in news media. The study aims to illustrate how news media construct portrayals of women and men that have been victims of, what the selected newspapers define as rape. The study also intended to analyse how the term rape is used in the selected articles. The empirical data consist of 21 articles, selected from four Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Three theore-tical perspectives have been used throughout the study: social constructivism, victimology and agenda theory. The results has shown that society's perception regarding rape victims and rape are influenced by well known rape myths. Both confirmative as contradictory comments connected to rape myths are to be found in the articles. The results has no given patterns, which shows the complexity and obscurity in the subject of sexual violence. In addition, the results have displayed that rape victims are constructed in different ways in the articles. Our conclusion is that it seems to be a positive progress in development about how victims of sexual assaults and/or rape are portrayed in news media.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur intervjudeltagare verksamma inom för studien relevanta organisationer och myndigheter resonerade angående barriärer för polisanmälan som kvinnor kan uppleva vid våld i nära relation. Vidare var syftet att diskutera hur intervjudeltagarna såg på sin roll att öka anmälningsbenägenheten genom att underlätta för kvinnorna att överkomma dessa barriärer. Teorin utgick från normalisering, victim blaming och sekundär viktimisering samt det ideala offret. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens resultat visade att deltagarna var medvetna om dessa barriärer och att de hade utvecklat förhållningssätt och strategier för att bemöta dessa, exempelvis genom att avnormalisera våldet. Vidare konstaterades att även om ingen av intervjudeltagarna ansåg att bidra till ökad anmälningsbenägenhet var deras huvuduppgift kan deras bemötande av barriärerna indirekt öka denna. / The aim of the study was to examine how the interviewees from different organizations and authorities relevant to our study reasoned on the barriers women might experience when it comes to reporting intimate partner abuse to the police. The aim was also to examine how the interviewees viewed their role in increasing the propensity to report by encouraging the women to overcome these barriers. Our theory was based on the theories of the normalization process, victim blaming and secondary victimization and the ideal victim. The method used was qualitative, semi-structured interviews. The results showed that the interviewees were aware of these barriers and that they had developed different approaches and strategies to meet these barriers, for example by de-normalizing the violence. Another finding was that although none of the interviewees regarded increasing the women’s propensity to report as their first priority, their work in helping the women to overcome the barriers indirectly can contribute to increase the propensity to report to the police.

Syftet med studien var att undersöka hur svensk dagsmedia framställer mordoffer som har kopplingar till kriminella nätverk och analysera hur den framställningen skiljer sig från hur andra, utomstående mordoffer drabbade av gängrelaterat våld beskrivs. Studien genomfördesi form av en kvalitativ innehållsanalys där 26 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades. Resultatet av studien visade att media främst framställer gängkriminella mordoffer på ett negativt sätt genom att lyfta fram de kriminella delarna av offrets liv, till exempel de brott som mordoffret begått och vilka kopplingar mordoffret hade till andra kriminella. Detta skiljer sig från framställningen av utomstående, oskyldigt drabbade mordoffer där media istället främst beskriver hur mordoffret var som person och framhäver de positiva sakerna med offrets liv / The purpose of this study has been to investigate how Swedish news media portray murdervictims who have connections to criminal networks and to analyze how that representation differs from how other, "innocent" victims of murder exposed to gang-related violence are described. The study analyzed 26 news articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen by using a qualitative content analysis. The results of the study showed that the media mainly present criminal murder victims in a negative way by highlighting the criminal parts of the victim's life, such as the crimes they committed and what connections they had to other criminals. This differs from the portrayal of innocent murder victims where media mainly focuses on how the murder victim was percieved as a person and highlights the positive things about the victim's life.

Syftet med denna studie var att studera otrygghet bland tjejer som går i gymnasiet i Skellefteåkommun. Informationsinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Tidigareforskning i ämnet visar bland annat att den största rädslan bland tjejer är att utsättas försexuella övergrepp. De flesta intervjudeltagarna i denna studie beskrev specifika områden i Skellefteå de väljer att undvika för att de känner sig otrygga på platsen. Mörkret spelade enroll på nästan alla tjejers otrygghet, där avsaknaden av kontroll på omgivningen beskrivs varadet jobbigaste. Även media beskrivs ha en roll i den upplevda otryggheten. Avslutningsvis,och det som kan vara grunden till en stor del av otryggheten, så beskrivs det upplevdaproblemet med samhället som mansdominerat. De främsta förebyggande åtgärderna someftersöks är bättre belysning utomhus, samt tidiga åtgärder för att på sikt förändra mannenssyn på kvinnor. / The purpose of this degree project has been to study levels of insecurity related to fears ofbecoming a victim of crime. Female students of Skellefteå municipality at upper secondarylevel have been the focus of this study. The material has been gathered throughsemistructured interviews. Previous research has shown that one of the greatest fears is thefear of becoming a victim of sexual assault. In this study the interviewees describe certainareas of Skellefteå which they try to avoid due to the fear of becoming a victim of crime.Darkness was a factor which recurringly was described as troublesome and the lack of controlin dark environments as the main cause of distress. The interviewees describe media as a partof their fear of becoming a victim of a crime and understand the society as male dominatedand that certain male behaviour is at the root of the issue. To come to terms with the problem,preventive actions such as better lighting outside and early preventive measures to changehow men behave around women was sought after.

The purpose of the essay is to investigate how the media portrays victims of deadly violence and the perpetrators who committed these acts. A particular emphasis on fatal partner and family violence is taken into account for a narrower but more precise focus. The study is characterized by a qualitative investigation with a thematic analysis as a method. The thematization of the analysis is also gradually worked through due to the application of the theory of the ideal victim to the study. The main recurring themes found are descriptions of victims and perpetrators' gender and abuses in connection with the deadly violence they endured or inflicted. In this study it becomes clear that there are clear differences between victims and perpetrators depending on if they are male or female. Women are often described as victims even if they are the perpetrator in question, the males are described as perpetrators even if they themselves are victims. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur media porträtterar offer för dödligt våld samt de gärningspersoner som begått dessa handlingar. En särskild betoning av dödligt partner- och familjevåld tas i beaktning för ett snävare men mer preciserat fokus. Studien genomsyras av en kvalitativ undersökning med en tematisk analys som metod. Analysens tematisering arbetas även successivt in med anledning av teorin om det ideala offrets applicering på studien. De främst återkommande temana som återfunnits är beskrivningar av offer och gärningspersoners kön och missförhållanden i samband med det dödliga våld de utstått eller utfärdat. I denna studie framkommer det att det finns tydliga skillnader gällande gärningspersoner och brottsoffer beroende på om de är män eller kvinnor. Kvinnor beskrivs ofta som offer även om de själva varit gärningspersonen i fråga, männen beskrivs som gärningspersoner även om de själva varit brottsoffer. / <p>2023-04-13</p>

No description available.