Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi i form av semi-strukturerade intervjuer och fokusgrupper. Resultatet visar att det är många faktorer som spelar in i skapandet av en god förenings- och träningsmiljö, och att det trots olika verksamheter går att se en rad likheter mellan de båda föreningarna. I föreningarnas arbete med Idrottslyftet framgår det skilda åsikter, men det framkommer ändå att Idrottslyftet spelar en viktig roll i föreningarnas ungdomsverksamhet. / This study was commissioned by the Swedish Ice Hockey Association and is part of the National Sports Confederation evaluation of “Idrottslyftet”. Purpose of this study is to study the environment of the two hockey clubs, Rögle BK and Forshaga IF, elite and width operations, and their relation to the “Idrottslyftet”. We also want to see how rooted “Idrottslyftet” is in the clubs. The study was based on Henriksen (2010) which focus on successful talent development environments. This study differs from Henriksen (2010) since the focus is on good association and training environment. The study was conducted with a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews and focus groups. The results show that there are many factors that come into play in creating a good association and training environment, and that despite the different activities you can see a number of similarities between the two clubs. In the clubs work with “Idrottslyftet”, it is differences of opinion, but it will still emerge that “Idrottslyftet” plays an important role in the club youth activities.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketräna och hur detta motiveras. 1. Vilken träningsmodell ger enligt de genomgångna studierna störst styrkeutveckling hos barn? 2. Skiljer sig de rekommenderade styrketräningsmodellerna åt för pojkar resp. flickor? 3. Hur argumenterar forskarna kring sina slutsatser? Metod Metoden som valts är en systematisk litteraturstudie av styrketräningsstudier. Urvalet av litteratur har baserats på sökmotorerna PubMed och Sportdiscus. Därtill har vi genomfört en textanalys, en så kallad argumentationsanalys för att synliggöra hur forskarna motiverar sina slutsatser. Urvalet av studier baseras på studier gjorda på friska barn i åldrarna 6-13 år, barn vilka ännu ej kommit in i puberteten. Vi har valt bort studier där barn med något funktionshinder deltagit. Resultat Enligt artiklarna rekommenderas barn i åldrarna 6-13 år att utöva isotonisk styrketräning (dynamisk, med samma spänning i muskeln, både koncentriskt och excentriskt), kontrollerad rörelse både koncentriskt och excentriskt, styrketräning 2-3 ggr per vecka, 10-15 repetitioner x 3-5 set.  Samtliga studier rekommenderar att styrketräningen påbörjas med mycket lätt belastning så att rätt teknik lärs in, för att sedan öka belastningen successivt. I enlighet med genomgångna studier är styrkeökningen mellan 10-50 % efter 8-12 veckors genomförd isotonisk styrketräning 2-3 pass per vecka, 40-60 min per pass. Inga negativa effekter konstateras i de genomgånga studierna. Ej heller någon skillnad i rekommendationer för pojkar och flickor. Slutsats Styrketräning för barn är skadeförebyggande samt en säker och effektiv träningsform enligt de artikelförfattare som ligger till grund för vår undersökning. Enligt de studier vi undersökte så argumenteras det för att variera styrketräningsprogrammet och att eftersträva allsidig och balanserad träning för barnet. Inga tydliga skillnader av träningseffekten uppkom för pojkar respektive flickor. Det argumenteras också för att använda övningar som även utvecklar barnets balans, koordination och kondition. Vid styrketräning med barn är det av stor vikt att en utbildad idrottslärare eller tränare övervakar och instruerar styrketräningsövningarna, så att inget barn lyfter för tunga vikter och/eller använder felaktig teknik. / Abstract Aim The aim of the study was to investigate through a literature study how children (6-13 years old) are recommended to exercise resistance training and how this is motivated and argued by scientists and physiologists. Special interest was put to present what kind of resistance training that results the most strength increase. Method The method is a systematic literature study of resistance training studies that has been published at PubMed and Sportdiscus. Our theory is argumentation analysis to critically examine the resistance training studies on a deeper level. In the studies that we have selected healthy prepubertal children (6-13 years old) participated. Studies in which children with disabilities participated were excluded. Results According to the articles that we have reviewed children (6-13 years old) are recommended to perform isotonic resistance training. The motion has to be controlled both in the concentric and excentric phase. The children are recommended to perform isotonic resistance training 2-3 times a week, 10-15 repetitions x 3-5 set. Initially focus on the techniques in the motion with easy load, and then gradually increase the load (weights). The strength increase is 10-50 % after 8-12 weeks of isotonic resistance training 2-3 times a week, 40-60 minutes per session. Conclusions Resistance training for children is a safe and effective way of exercise according to the article writers in our survey. The conclusions are as follows; vary the resistance training program and seek all-round and balanced training for the child. Perform exercises that develop the child´s balance, coordination and conditioning. No clear differences in training effect were discovered between boys and girls. When you instruct resistance training for children it is very important that a qualified PE teacher or coach monitors and instructs the exercises, to avoid children to lift too heavy weights or use improper technique.

Sammanfattning Konståkning har blivit en alltmer fysiskt krävande idrott där utövarna tvingas träna både hårdare och längre pass. På grund av detta är de utsatta för skaderisk.   Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att kartlägga de vanligaste skadorna inom konståkningen i Sverige samt dess möjliga orsaker.   1. Vilka är de vanligast förekommande skadorna bland 9-20 åringar inom svensk konståkning? 2. Vilka möjliga bakomliggande orsaker kan bidra till dessa skador? 3. Får åkarna specifik skadeförebyggande träning?     Metod Enkäter skickades ut via e-post till alla konståkningsklubbar i Sverige med frågor om deras åkares tävlingsstatus, träningsvanor, skador de senaste två säsongerna samt detaljer om dess skador och konsekvenser för träningen. 72 åkare svarade på enkäten, varav 52 hade varit skadade och 20 inte hade haft skadebekymmer. 62 av samtliga respondenter är flickor och 10 pojkar.   Resultat De vanligaste skadetyperna visade sig vara sträckningar hos flickor och pojkar och dessutom utgjutningar hos pojkar. De flesta skadorna förekom i fot/fotled, knä och rygg. Enligt enkätsammanställningen ökade risken för skador med ökad ålder, träningsmängd på is, antal år de har varit aktiva, samt låg uppvärmningsfrekvens (i enkäten besvarat som ”sällan” eller ”ibland” till skillnad från ”ofta” eller ”alltid”) och tidslängd inför träningspassen.   Slutsats Min slutsats är att ju högre belastning desto större är risken för skador. Kvantiteten gör att belastningen ökar eftersom hoppträning sker väldigt ofta. Det finns dessutom för lite kunskap om skadeförebyggande träning.

To take part in a summer hockey camp during the summer vacation is something that is very popular. This study is carried out through parents of ice-hockey active children in the south of Sweden. The main purpose of this study is to investigate for which reasons parents might let their children participate in a summer hockey camp. It is also studied which parts of the contents in a camp that is considered important by the parents and how much they are willing to pay for a week. To answer this, were an inquiry send out to 86 respondents. The results from the inquiry showed that the hockey practice were not the only reason to take part of a summer hockey camp, beside this were the second most important reason of a more social kind. It is important that there are other activities arranged, for example soccer or swimming during the day. Finally is it important that it is arranged evening activities for the kids, for example a barbecue and why not invite the parents to take part of this. Beside this the inquiry also shows that parents are willing to pay rather much for their kids to take part in a summer hockey camp.

Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.

Denna studie beskriver hur lärare arbetar för att uppnå delaktighet i bollspel samt undersöker hur elever i åk. 6 upplever delaktighet i förhållande till påverkande faktorer. Metoden är att kombinera vetenskaplig forskning med kvantitativ enkätundersökning och resultatet har analyserats utifrån de svar som fastställts. Elevers förmåga att medverka i bollspel begränsas av fysiska och sociala faktorer vars innehåll påverkas i varierande omfattning. I anslutning till fysiska aspekter ska läraren primärt bedriva motoriska övningar som är underhållande och meningsskapande medan de sociala kretsar kring samarbetsövningar, motivationsskapande och kognitiv beteendeutveckling. I planeringen av genomförandet är det väsentligt att läraren arbetar efter delmål som repeteras regelbundet, vilket gör att motivation snabbare kan skapas. Enkätundersöningens respondenter har ett högt intresse för Idrott & hälsa och de anser sig generellt vara delaktiga i bollspelen. Ett negativt inslag är dock att de själva inte får påverka lektionsinnehållet tillräckligt, men samtidigt hävdar de ändå att läraren anstränger sig för att uppnå delaktighet. Vidare är lärarens val av ledarstil centralt då det avgör elevernas möjligheter till inflytande. När tillåtande och demokratiska ledarstilar tillämpas får eleverna bestämma över valet av bollspel, regler samt bestraffningar.

<p>Den här studien är en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. Skälet till detta är att vi är två, väldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill få en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien är en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad på information av tränare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt även en handbollsjournalist. Då detta i sig inte är ett vetenskapligt område har vi valt att utgå från teorier kring utvärdering samt att vi även lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan på handbollens framtid och ett av nyckelorden som använts är marknadsföring av sporten. Det framkommer även andra tankar och åsikter som är mycket intressanta och som visar att det finns många idéer och potentiella lösningar för att stärka svensk elithandboll på sikt. Det är dock komplicerat och det är svårt att ge specifika svar. Dels på grund av komplexiteten då alla svarat utifrån egna erfarenheter, referensramar samt förutsättningar kring den verksamhet respondenterna rör sig inom, men också då svarsfrekvensen i studien dessvärre är väldigt låg. Trots detta så vill vi dock påstå att arbetet har gett åsikter och tankar som kan lyftas och vara positivt för svensk elithandboll.</p>

<p>To take part in a summer hockey camp during the summer vacation is something that is very popular. This study is carried out through parents of ice-hockey active children in the south of Sweden. The main purpose of this study is to investigate for which reasons parents might let their children participate in a summer hockey camp. It is also studied which parts of the contents in a camp that is considered important by the parents and how much they are willing to pay for a week. To answer this, were an inquiry send out to 86 respondents. The results from the inquiry showed that the hockey practice were not the only reason to take part of a summer hockey camp, beside this were the second most important reason of a more social kind. It is important that there are other activities arranged, for example soccer or swimming during the day. Finally is it important that it is arranged evening activities for the kids, for example a barbecue and why not invite the parents to take part of this. Beside this the inquiry also shows that parents are willing to pay rather much for their kids to take part in a summer hockey camp.</p>

Studien hade två huvudsyften: 1) att undersöka simmares mjältesvolym, mjälteskontraktion och dykrespons; 2) att utreda huruvida 2 veckors apnéträning kan sänka antalet andetag och förbättra simprestation, t.ex. genom att förbättra mjältesrespons och dykrespons. Elva simmare deltog, varav 10 i del 2: 6 kontrollpersoner och 4 apnéträningspersoner. Dessa genomförde apnéträning med 2 serier á 5 apnéer 6 dagar per vecka. Apnéerna separerades av 2 min, med hyperventilering sista minuten, och serierna av 10 min. Före och efter träningsperioden utfördes 3 maximala apnéer utan hyperventilering, samt en tidsbestämd apné, och kardiovaskulära parametrar och mjältesvolym registrerades. I ett separat test mättes antal andetag via videofilmning samt tid för 50 respektive 100 m frisim. När mjältesvärdena för alla simmare (n=11) poolades var volymen 255 mL jämfört med för alla icke simmare (n=16) på 217 mL (p=0,13). Lungvolymen var större hos kvinnliga simmare än icke simmare (P&lt;0,05). Efter 3 apnéer uppvisade simmarna en mjälteskontraktion på 16% (p&lt;0,05) och hemoglobin-koncentrationen ökade 2,8% (P&lt;0,05). Apnéträningen tenderade att ge färre andetag på 50 m (P=0,18). Bradykardin hade ökat, och därmed dykresponsen, efter apnéträningen (P&lt;0,05). Studien antyder att simmare redan är apnétränade och att en högre träningsdos troligen krävs för en effekt.

<p>Syftet med undersökningen är att belysa hur två fotbollsföreningar i Västerås påverkats av amatörismens avskaffande 1967. Gideonsbergs IF (damer) och Västerås SK (herrar). Undersökningen har fokus på hur dessa föreningars organisation och budget förändrats i och med professionalismens införande i den svenska idrotten, samt hur föreningarna skaffat sponsorer. Dessutom påvisas de skillnader som funnits mellan föreningarna. Forskningsansatsen är kvalitativ och data har insamlats främst från de båda föreningarnas styrelseprotokoll men även genom en intervju med en person som varit anställd av båda föreningarna under den undersökta perioden. Resultatet blev att tydliga förändringar syntes inom båda föreningarnas budget och organisation efter amatörismens avskaffande. Omsättningen i föreningarna ökade och organisationerna effektiviserades. Likheter och skillnader mellan klubbarna redovisas även.</p>