The final thesis deals with lease and it's accounting and reporting treatment according to the International Financial Accounting Standards compared to the adjustment applicable in Czech republic. The first part is devoted to the basic characteristic of lease, it's division and historical development, especially in Czech republic. Second part aims the accounting treatment of lease under the czech accounting laws and also prescribes the tax consequences of lease. Third part of the thesis deals with the IFRS adjustment of lease, concretely with IAS 17 Leases. It targets the classification of leases, the accounting and reporting treatment for the lessor and the lessee as well and also the convergence project of IFRS and US GAAP related to leases. The work is completed with the practical application of the introduced observation on a real lease contract under the czech regulation and under IFRS.

Cette thèse étudie les efforts mis en oeuvre par le Financial Accounting Standards Board (FASB) et l'International Accounting Standards Board (IASB) afin de produire de manière conjointe un ensemble de normes comptables pour réguler les marchés dans le monde entier. Pour ce faire, elle examine comment un processus de changement comptable (institutionnel) – décrit comme un processus de convergence - a évolué au sein de l'espace transnational de normalisation comptable. Cette recherche étudie le rôle que les institutions et les politiques jouent dans le processus de convergence des FASB-IASB, ainsi que leur rôle dans les processus par lesquels les normalisateurs prennent une décision collective sur un standard très controversé. A partir de la littérature sur la normalisation comptable considérée comme le socle de base de cette thèse, je me sers d’un cadre théorique à la fois institutionnel et politique pour explorer systématiquement la convergence des normes comptables. J’effectue trois études empiriques. Chacune de ces études couvre les activités de normalisation ayant eu lieu entre 2002 et 2011 et utilise des études de cas s'appuyant sur plusieurs sources de données comprenant des documents d'archives, des observations indirectes et des entretiens avec des participants clés. Le premier article met l'accent sur la compréhension du phénomène de convergence des normes comptables en relation avec des tendances politiques et institutionnelles plus larges au moyen de divers mécanismes de diffusion de la théorie néo-institutionnelle. Ensuite, cette thèse souligne le rôle central des normalisateurs qui mobilisent des systèmes de sens pour faire converger les normes comptables. Le deuxième article se concentre sur les systèmes de sens concurrents auxquels se réfèrent les normalisateurs comptables, ainsi que les facteurs qui influencent leurs décisions collectives. Plus spécifiquement, il s’intéresse à l’ordre négocié (Strauss et al., 1963) qui prend forme sur la base de ces systèmes. Enfin, le troisième article étudie le processus par lequel les normalisateurs comptables convainquent les parties prenantes (et eux-mêmes) de la légitimité de leurs décisions par le biais des « économies de la grandeur » (Boltanski et Thévenot, 1991) et des mécanismes rhétoriques. Cette thèse contribue à développer par une étude multi-niveaux, nos connaissances sur les activités de convergence transnationale, en particulier celles qui visent à produire un ensemble commun de normes comptables, et comment ces normes évoluent en tenant compte du contexte, des acteurs et des institutions. / This dissertation explores the efforts of the Financial Accounting Standards Board (FASB) and the International Accounting Standards Board (IASB) to produce a common set of accounting standards accepted for worldwide market regulation. In doing so, it examines how a process of accounting (institutional) change - referred to as a convergence process - has evolved within the transnational accounting standard-setting space. This research investigates the role that institutions and politics play in the FASB-IASB convergence process, more broadly, as well as their role in the processes by which standard setters go about collective policy-making on one highly contested standard. With the accounting policy-making literature serving as a foundation tying together the works within this dissertation, I mobilize institutional and political perspectives to systematically explore the convergence of accounting standards through three empirical papers. Each of these studies focuses on standard-setting activities occurring between 2002 and 2011 and utilizes case study methods drawing on multiple data sources including archival documents, indirect observation and interviews with key informants. The first paper focuses on understanding the phenomenon of accounting convergence and its relationship to broader political and institutional trends through a variety of diffusionist mechanisms from neo-institutional theory. This dissertation then turns to the standard-setters themselves as focal actors and links these actors to the meaning systems they employ in the shaping of accounting convergence. The second paper focuses on competing meaning systems that standard setters adhere to and the factors that affect collective policy decisions. More specifically, it is interested in the negotiated order (Strauss et al. 1963) which takes shape on the basis of these factors. Finally, the third paper studies the process by which accounting standard setters persuade their public audience (and themselves) of the merits of their policy decisions by mobilizing orders of worth (Boltanski & Thévenot, ([1991], 2006) in their discourse. The primary contribution of this dissertation is to shed light, at multiple levels of analysis, on how transnational convergence activities, in particular those aimed at producing a common set of accounting standards, evolve in consideration of actors, institutions, and context.

This diploma thesis is focused on new standard IFRS 16 Leases and on new US GAAP codification ASC 842 Leases. It compares basic principles from old and new regulation. In the second part it analyzes impacts of transition to new accounting rules through comparing real accounting statements of three companies, issued in compliance with IAS 17 or ASC 840, with statements adjusted for impacts of new accounting standards.

This thesis deals with the process of transition from IFRS to the Czech accounting regulations. This issue is currently insufficiently addressed and poses for businesses that would address the transition, considerable difficulties. The thesis points to basic differences in the approaches of both GAAP. They are generally described in the first part theoretical. In the second part, practical, is an analysis of selected items in the financial statements, and then within a complex sample illustration of the differences and illustrate their transfer to the fictional company.

Bakgrund: IASB publicerade 2014 ett klargörande rörande vilka avskrivningsmetoder som tillåts. Det träder i kraft först 2016, men publiceringen gav upphov till en förnyad diskussion rörande de avskrivningsmetoder som är tillåtna enligt IFRS. I Sverige anses linjär avskrivningsmetod vara den mest tillämpade, men kunskapen om faktisk tillämpning är bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka avskrivningsmetoder svenska börsnoterade företag använder för deras materiella och immateriella anläggningstillgångar. Vi ville se om det fanns en dominerande avskrivningsmetod. Samt undersöka hur bransch, revisionsbyrå eller storlek samverkar med valet av respektive metod. Vi undersöker därefter hur några av företagen resonerade vid valet av avskrivningsmetod, och vad som enligt dem påverkade valet. Metod: Studien har i huvudsak induktivt angreppssätt och eklektiskt fokus. 183 svenska börsnoterade företag årsredovisningar studerades och en enkät skickades ut till de 40 företag som inte upplyste om sin avskrivningsmetod. Fyra intervjuer genomfördes med redovisningsansvariga från företag med olika avskrivningsmetoder. Företagen kategoriserades beroende på de avskrivningsmetoder som användes och valdes därefter slumpmässigt ut för deltagande i intervjun. Slutsats: För såväl materiella som immateriella anläggningstillgångar dominerade linjär avskrivningsmetod. Endast 5,1 procent och 3,0 procent tillämpade en annan avskrivningsmetod för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar. Enligt kompletterande enkät tillämpade samtliga företag som inte redovisade avskrivningsmetod i årsredovisningen linjär avskrivning. Av intervjuerna framgick att enkelheten var den drivande faktorn till att linjär avskrivningsmetod användes. Intervjupersonerna menade också att de degressiva och produktionsberoende avskrivningsmetoderna ansågs mer komplicerade än den linjära då fler faktorer än tid påverkar avskrivningen. / Background: In 2014 IASB published a clarification regarding the acceptable methods of depreciation and amortization. Despite the fact that these amendments will be in effect only in 2016, the publishing sparked a debate concerning the methods allowed according to IFRS. In Sweden the linear method is supposedly the most widely used, but data is limited regarding the actual usage of depreciation and amortization methods. Purpose: The purpose was to study which depreciation and amortization methods are applied by Swedish listed companies. We wanted to see if there is a dominant method and if industry, auditor or size affects the choice. The study also attempted to understand why companies choose a certain method of depreciation and amortization over others, and what factors that affected that choice. Methodology: The study has an mainly inductive approach and an eclectic focus. Annual reports from 183 Swedish listed companies as well as a questionnaire sent to 40 companies that chose not to disclose the method. Four interviews was conducted with the accounting officers from companies with different methods of depreciation and amortization. The companies were categorized according to the used method and thereafter randomly selected for participation. Conclusion: The linear method dominated both depreciation and amortization choices. Only 5.1 percent and 3.0 percent of the companies applied a different method for depreciation and amortization choices. 15 percent of the annual reports did not contain disclosures despite requirements. All of these unspecified choices turned out to be linear method according to the complimentary survey. In the interviews simplicity was stated as a driving force behind the choice. One of the respondents said that it was implicitly understood what method they used. The respondents also expressed that the diminishing balance method and the unit of production method are more complex than the linear method because of the increased number of factors affecting the depreciation and amortization.

Business activity and financial reporting affect many different stakeholders but also society as a whole. Securing financial information is essential for a functioning economic landscape. In the EU, most countries require listed companies to report according to IFRS. Unlisted companies' financial reporting is not as tightly regulated. Previous research that studies unlisted companies has focused primarily on macroeconomic factors affecting countries and companies that voluntarily apply IFRS. The purpose of this study is to investigate which factors influence larger unlisted Swedish companies in considering voluntarily use IFRS instead of the K3 regulations.   The study uses a quantitative research strategy and tests hypotheses that are formulated regarding the factors "size", "industry" and "business area". The influence of these factors has been highlighted by previous research as relevant for unlisted companies to explain the choice of accounting rules are used by these companies. A desk survey was conducted in which the companies' annual reports were reviewed to obtain the necessary information. Subsequently, the sample was divided into two groups, (15) K3 companies and (15) IFRS companies. These companies were selected from a total of 875 companies that were reviewed.   The results of this study show that there is a certain statistical correlation between the factors "size" and "area of ​​operation" and the accounting rules used by the companies. The size of the company and the nature of its market (national or international) do seem to affect which accounting rules they use. However, we were unable to demonstrate any connection between industry and the accounting rules used by the companies / Företagsverksamhet och finansiell rapportering är något som påverkar många olika parter men även samhället i stort. Säkerställandet av finansiell information är nödvändigt för att ha ett fungerande ekonomiskt landskap. I EU kräver de flesta länder att börsnoterade företag ska redovisa enligt IFRS. Onoterade företags finansiella rapportering är inte lika hårt reglerad som den för noterade företag. Tidigare forskning om onoterade företag har studerat framförallt vilka makroekonomiska faktorer som påverkar länder och företag att frivilligt applicera IFRS. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar större onoterade svenska företag att frivilligt använda IFRS istället för K3-regelverket.   Studien tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi och testar hypoteser som är formulerade kring faktorerna “storlek”, “bransch” och “verksamhetsområde”. Dessa faktorers påverkan har av tidigare forskning belysts som relevant för att förklara onoterade företags val redovisningsregelverk. En skrivbordsundersökning genomfördes där företagens årsredovisningar granskades för att få fram den nödvändiga informationen. Därefter delades urvalet in i två grupper, (15) K3 företag och (15) IFRS företag. Urvalet består av 30 företag och totalt granskades 875 företag för att få fram detta urval.   Resultaten av denna studie påvisar att det finns statistiskt säkerställda samband mellan faktorerna ”storlek” och ”verksamhetsområde” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder. Det innebär att storleken på företagen och om de är verksamma internationellt, påverkar vilket redovisningsregelverk som de använder. Däremot kunde vi inte påvisa något samband mellan faktorn ”bransch” och vilket redovisningsregelverk som företagen använder.

Leasing är idag en av de största finansieringskällorna och i synnerhet för branscher med hög kapitalintensitet. Redovisningen av leasing har länge reglerats av standarden IAS 17 som exkluderar operationella leasingavtal från balansräkningen. Enligt den nya leasingstandarden IFRS 16 måste alla leasingavtal redovisas på balansräkningen från och med den 1 januari 2019. Då leasingavtal måste kapitaliseras förväntas IFRS 16 ge markanta effekter på redovisningen, i synnerhet för kapitalintensiva branscher som flygbranschen.  Syftet med studien har varit att undersöka hur kapitalstruktur och nyckeltal har påverkats sedan implementeringen av den nya leasingstandarden IFRS 16. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts där finansiella rapporter från 19 europeiska flygbolag har samlats in. Utifrån de finansiella rapporterna har nyckeltalen skuldsättningsgrad, EBIT, EBITDA och ROA beräknats som sedan har skapat grunden till en statistisk analys. För att svara på syftet har fyra hypoteser formulerats som har testats genom Wilcoxons teckenrangtest och t-test. Studien bidrar med en tvådelad bild av hur IFRS 16 anses ha påverkat kapitalstruktur och nyckeltal. Resultat som ligger i linje med studiens hypoteser är skuldsättningsgrad samt ROA som ökar respektive minskar mellan räkenskapsåren 2018 och 2020. Det går dock inte att påvisa samma resultat i testen mellan räkenskapsåren 2018 och 2019. Resultaten för EBIT och EBITDA talar emot studiens hypoteser genom att påvisa signifikanta minskningar mellan räkenskapsåren 2018 och 2020. Liknande resultat kan indikeras för EBIT och EBITDA mellan räkenskapsåren 2018 och 2019. / Leasing is today one of the largest sources of financing and especially for industries with high capital intensity. The reporting of leases has long been regulated by the IAS 17 standard, which excludes operating leases from the balance sheet. According to the new leasing standard IFRS 16, all leasing agreements must be reported on the balance sheet from 1 January 2019. When leasing agreements must be capitalized, IFRS 16 is expected to have significant effects on the accounts, especially for capital-intensive industries such as the aviation industry. The purpose of the study has been to examine how capital structure and key ratios have been affected since the implementation of the new leasing standard IFRS 16. To achieve the purpose of the study, a quantitative method has been used where financial reports from 19 European airlines have been collected. Based on the financial reports, the key ratios debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA and ROA have been calculated, which has then formed the basis for a statistical analysis. To answer the purpose, four hypotheses have been formulated that have been tested through Wilcoxon signed rank test and t-test. The study provides a two-part picture of how IFRS 16 is considered to have affected capital structure and key ratios. Results that are in line with the study's hypotheses are the debt-to-equity ratio, which increases and ROA, which decreases between the financial years 2018 and 2020. However, it is not possible to demonstrate the same results in the tests between the 2018 and 2019 financial years. The results for EBIT and EBITDA contradict the study’s hypotheses by showing significant reductions between the financial years 2018 and 2020. Similar results can be indicated for EBIT and EBITDA between the financial years 2018 and 2019.

Bakgrund och problemdiskussion: leasetagare har haft starka incitament till att undvika redovisning av leasingavtal i balansräkningen, vilket medfört mycket kritik åt gamla leasingstandarden IAS 17. Den nya leasingstandarden IFRS 16 har sedan 1 januari 2019 ersatt IAS 17, och innebär att alla leasingavtal numera måste redovisas i balansräkningen. IFRS 16 medför väsentliga förändringar för företag som inte redovisat leasingavtal av betydande värden i balansräkningen. Transportsektorn har prognostiserats vara en sektor där effekterna väntas slå till som hårdast i mån av dess leasingintensitet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken påverkan tillämpningen av IFRS 16 har haft på Europeiska transportföretags finansiella ställning. Studien kommer att undersöka de effekter som uppstått genom att beräkna förändringen av relevanta nyckeltal sedan implementeringen av IFRS 16 inom transportsektorn och dess delsektorer (sjöfart, flyg, väg- och järnväg samt transportlogistik). Forskningsfrågor: Hur påverkas nyckeltalen soliditet, skuldsättningsgrad, EBITDA, ROA samt ROE i europeiska transportföretags finansiella rapporter? Hur skiljer sig påverkan inom transportsektorns olika delsektorer? Forskningsmetod: Uppsatsen använder sig av en kvantitativ forskningsansats där en analysering av relevant information och data används för att besvara forskningsfrågorna. Relevant information och data är handplockade från kvartalsrapporter över företag som har tillämpat IFRS 16. Uppsatsen avgränsas till ett urval av företag verksamma inom den europeiska transportsektorn. Studien omfattar transportföretag etablerade i länderna Sverige, Danmark, Norge, Tyskland samt Storbritannien. Vidare avgränsas studien till att studera nyckeltalen soliditet, skuldsättningsgrad, EBITDA, ROA samt ROE. Resultat och slutsats: Väsentliga förändringar har uppstått som en konsekvens av IFRS 16. Transportsektorns soliditet, skuldsättningsgrad samt EBITDA påverkades väsentligt, medan ROA samt ROE påverkades i betydligt mindre utsträckning. Den delsektor som påverkats av störst grad är flygsektorn där förändringen av skuldsättningsgrad, ROA och ROA var i störst utsträckning. Väg- och järnvägsektorn samt transportlogistiksektorn har fått utstå störst förändring av soliditet respektive EBITDA. Sjöfartssektorn har påverkats i betydligt mindre utsträckning då majoriteten av nyckeltalen visat sig vara nästintill oföränderliga till följd av IFRS 16. / Background and problemdiscussion: Lessee-tenants have had strong incentives to avoid disclosing leasing contracts in the balance sheet, which has led to much criticism of the old leasingstandard IAS 17. The new leasingstandard IFRS 16 has since 1 January 2019 replaced IAS 17, and means that all leasing contracts must now be reported in the balance sheet. IFRS 16 entails significant changes for companies that have not reported leasing agreements of significant values in the balance sheet. The transport sector has been forecast to be a sector where the effects are expected to hit hardest in terms of its leasing intensity. Purpose: The purpose of the study is to examine the impact of the application of IFRS 16 on the financial position of European transport companies. The study will examine the effects that have arisen by calculating the change in relevant key figures since the implementation of IFRS 16 in the transport sector and its sub-sectors (shipping, aviation, road- and rail, and transportlogistics). Research questions: How are the key ratios equity ratio, debt ratio, EBITDA, ROA and ROE affected in European transport companies' financial reports? How does the impact differ in the different sub-sectors of the transport sector? Research method: The thesis uses a quantitative research approach where an analysis of relevant information and data is used to answer the research questions. Relevant information and data are hand-picked from quarterly reports on companies that have applied IFRS 16. The thesis is limited to a selection of companies operating in the European transport sector. The study covers transport companies established in the countries Sweden, Denmark, Norway, Germany and the United Kingdom. Furthermore, the study is limited to studying the key ratios equity ratio, debt ratio, EBITDA, ROA and ROE. Results and conclusion: Significant changes have arisen as a consequence of IFRS 16. The transport sector's equity ratio, debt ratio and EBITDA were significantly affected, while ROA and ROE were affected to a much lesser extent. The sub-sector that was most affected was the aviation sector, where the change in debt ratio, ROA and ROA was at the largest extent. The road- and rail sector and the transportlogistics sector have had to endure the largest change in equity ratio respectively EBITDA. The shipping sector has been affected to a much lesser extent as the majority of key figures have been shown to be almost unchanged as a result of IFRS 16.

The new standard IFRS 16 regarding leases was implemented 1st of January 2019 with the aim to improve accounting for leases and to provide more faithful information on the financial statements. We are conducting a value relevance study to observe to contribution of IFRS 16 to more value relevant information for investors and analysts. We are adopting an adjusted version of the valuation framework developed by Ohlson (1995) to be more coherent with the expected changes due to the new standard. We measure changes in value relevance pre and post the implementation of IFRS 16 using 8 quarterly interim reports representing the fiscal years 2018 and 2019. Furthermore, we are adopting an industry adjusted model to measure if value relevance has changed more in lease prevalent industries since industries such as retail, airline and service industries are expected to experience larger changes due to the new standard. We are considering 262 companies listed on the Swedish stock market, NASDAQ Stockholm. Our results suggest that the value relevance has increased in the post period of the implementation, especially in lease heavy industries.

Tidigare forskning kring implementeringen av IFRS fokuserar främst på varför företag väljer att övergå till IFRS samt vilka effekter det medför. Det finns väldigt lite forskning som studerar implementeringsprocessen på företagsnivå och den forskning som studerar processen fokuserar på länder och inte företag. Utifrån att det finns lite tidigare forskning kring ämnet finns det intresse av att utforska det närmare. Syftet med studien är att förstå implementeringsprocessen av IFRS på företagsnivå i Sverige samt påvisa utmaningar i processen som företag stöter på.  Studien har en kvalitativ ansats och data till studien samlades genom semistrukturerade intervjuer och analys av dokument. Analysen av data har gjorts genom den institutionella teorin och tre delar ur isomorfismen: Tvingande isomorfism, imiterande isomorfism och normativ isomorfism. Genom dessa delar ur isomorfismen har därmed slutsatser kunnat göras.  Resultaten visar att en viktig del i implementeringsprocessen är företagens samverkan med konsulter. Konsulterna är delaktiga i hela processen och det är viktigt för företagen att sätta en tydlig plan kring hur implementeringsprocessen ska gå till.  Vidare visar det att mallar och riktlinjer används för att underlätta processen. Ett antal utmaningar som nämns i processen är framför allt hanteringen kring leasingavtal samt problematik kring revisorns oberoende. / Previous research regarding IFRS implementation focuses mostly on why companies choose to implement IFRS and what the effects are. There is very little research that studies the implementation process on company level and the research that studies the process focuses on countries and not companies. Since there is little research regarding this topic it is of interest to do further research. The purpose of this study is to understand the implementation process of IFRS on a company level and to show what challenges companies face in the process.  The study has a qualitative approach and the gathering of data was done through semi structured interviews and document analysis. The analysis of data has been made through institutional theory andits three parts of isomorphism: Coercive isomorphism, mimetic isomorphism and normative isomorphism. Through these parts of isomorphism, it has thus been possible to draw conclusions. The results show that an important part of the implementation process is the companies' collaboration with consultants. The consultants are involved in the entire process and it´s important for the company to set a clear plan for how the implementation process should go. Furthermore, it shows that templates and guidelines are used to facilitate the process. A number of challenges that are mentioned in the process are above all the handling of leasing agreements and problems regarding the auditor's independence.