Rezension eines Werkes zur Geschichte der Musik Litauens

Ziel dieses Beitrags ist es, Bereiche der Musikwissenschaft aufzuzeigen, die in Litauen im letzten Jahrzehnt den intensivsten Wandel erlebt haben.

In die folgenden drei Verzeichnisse (Estland, Lettland und Litauen) wurden deutsche und deutschsprachige Musikerpersönlichkeiten aufgenommen, die in den baltischen Ländern geboren wurden oder in sie aus deutschsprachigen Gebieten einwanderten und längerzeitig in ihnen tätig waren. Als Musikerpersönlichkeiten werden nicht nur Komponisten angesehen, sondern es werden auch Interpreten, Musikpädagogen, Instrumentenbauer, Musikorganisatoren, Musikaliendrucker usw., also die Gesamtheit der in den baltischen Musikkulturen Aktiven, einbezogen. Das Verzeichnis ist als ein Baustein innerhalb der Kulturtransfer- und Migrationsforschung zu verstehen.

Händel-Oratorien in den baltischen Ländern.

Efter första världskriget var Sovjetunionen en av de första moderna stater som uttryckligen ägnade sig åt att övervaka och styra kulturen, vilket tog sig formen av en formaliserad och institutionaliserad statlig kulturpolitik. I denna övervakningsoch styrningsprocess försåg vetenskap och teknologi staten med konceptuella och materiella resurser vilka användes för att definiera såväl själva processen som föremålet för den. Efter andra världskriget gav utvecklingen inom naturvetenskap och teknik upphov till en ny vetenskap som behandlade frågor kring kontroll och kommunikation, Norbert Wieners cybernetik, vilken fick en bred tillämpning inte enbart inom ingenjörsvetenskapen utan även i frågor som rörde förståelsen av människor, maskiner och samhällen. Denna avhandling undersöker hur cybernetiken påverkade utformningen av den sovjetiska kulturpolitiken. Fokus ligger särskilt på sovjetiska Litauen. Det huvudsakliga argumentet är att en särskilt inflytelserik diskurs rörande cybernetisk styrning och övervakning utformades i Sovjetunionen från 50-talet och framåt. Som ett resultat av en överföring från tekniska och vetenskapliga diskurser var denna diskurs användbar inte bara som ett verktyg för att tjäna staten utan kunde även användas av kulturella aktörer för att kritisera själva sovjetsystemet. Genom att analysera organisatoriska praktiker och officiella och samhälleliga diskurser avslöjar denna studie komplexiteten i förhållandet mellan styrning och övervakning, kultur och vetenskap och teknologi. / After World War I, the Soviet Union was one of the first modern states to engage explicitly in the governance of culture, which was formalised and institutionalised as state cultural policy. In this process of governance, sciences and technologies provided the state with conceptual and material resources, which were used to define both the process and the object of governance. After World War II, scientific and technological progress gave birth to a new science of control and communication, Norbert Wiener’s cybernetics, which was widely used not only in engineering, but also in the conceptualisation of humans, machines and societies. This thesis explores how cybernetics influenced the construction of cultural policy in the Soviet Union. It focuses particularly on the Soviet republic of Lithuania. The main argument is that since the 1950s a particularly powerful discourse of cybernetic governance was formed in the Soviet Union. A result of translation from techno-science, this discourse not only served the purposes of authoritarian rule, but was also used as a resource by cultural operators to criticise the Soviet government itself. By analysing organisational practices and official and public discourses, the study reveals the complexity of the relationship between governance, culture and sciences and technologies.

Marktaustrittsprozesse und förmliche Konkurs- und Sanierungsverfahren gelten als grundlegende Elemente funktionsfähiger Marktwirtschaften und können in diesem Sinne als Indikatoren eines erfolgreichen Transformationsprozesses interpretiert werden. Diese Arbeit untersucht, unter welchen Bedingungen sie sich im litauischen Übergang von der Befehls- zur Marktwirtschaft herausbildeten. Es wird gezeigt, dass bereits die frühen Reformen der Liberalisierung und makroökonomischen Stabilisierung Marktaustritte hervorriefen. Diese waren fast ausschließlich informeller Natur. Angesicht seiner mangelhaften institutionellen Voraussetzungen war das Konkursrecht in der Frühphase der litauischen Transformation nicht in der Lage die Funktionen zu erfüllen, die ihm in reifen Marktwirtschaften zukommt. Seine strikte Anwendung hätte daher die wirtschaftliche Krise verstärken können. Erst als diese überwunden schien und sich zunehmend alle Elemente einer Wettbewerbsordnung etablierten, konnte und musste auch das Insolvenzsystem an Bedeutung und Funktionalität gewinnen.

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen. Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel. Det säkerhetsfrämjande samarbetet har uppnått positiva resultat i Baltikum, Sverige och Försvarsmakten. De drivkrafter som funnits utifrån Allisons teorier är; säkerhet i Östersjön, ett Baltikum närmare Europa, integration i EU och Nato samt välvilja och resultat. De två perspektiven har tillsammans bra förklaringskraft.

Wann Mozarts Musik Litauen erreicht hat, kann man nicht genau feststellen. Schon zu seinen Lebzeiten begann sich das öffentliche professionelle Musikleben in Litauen zu formieren. Die Hauptzentren der Musikaufführung waren die Kirche und die Schlösser der Aristokratie.

Zusammenfassung der Autorin zur 1998 an der Universität von Vilnius eingereichten Dissertation

Die Magisterarbeit untersucht die verschiedenen Integrationskonzepte gegenüber der russischen bzw. polnischen Bevölkerung in Estland, Lettland und Litauen und vergleicht ihre Wirksamkeit.