Det är svårt att få den perfekta gräsmattan, men med den nya trendprodukten för i sommar kan du få det. Denna rapport beskriver produktutvecklingsprocessen för att ta fram den nya revolutionerande robotgräsklipparen. Rapporten är en del av ett examensarbete KPP106 på Mälardalens högskola, inom produktdesign - formgivning som omfattar 15 högskolepoäng och har gjorts i samarbete med Josefine Tarvainen som läser produktutveckling - konstruktion. Examensarbetet har resulterat i två rapporter, en för vardera inriktning där innehållet i dessa två är snarlika.Målet med projektet var att ta fram en robotgräsklippare som är bättre än konkurrenterna på marknaden. För att definiera problemet och få mer information om robotgräsklippare valdes att genomföra en grundlig marknadsundersökning av de produkter som finns på marknaden idag. Marknadsundersökningen resulterade i flera observationer, bland annat att de flesta konkurrenterna har en klippbredd på endast 20 centimeter, medan deras hjulbredd är 50 centimeter.Konkurrenterna kartlagdes och en QFD uppfördes. Utifrån QFD:n sågs tydligt om konkurrenterna uppfyllde kraven som ställts. Efter genomförandet av QFD:n konstaterades att den största konkurrenten var Robomow RS630.Därefter påbörjades idégenereringen och letande efter komponenter, såsom motor, batteri, kretskort. Detta för att få en uppfattning av komponenternas storlek vid framtagning av koncept. När de flesta konkurrenterna var funna fortsatte gruppen med konceptgenerering. Gruppen tog fram 8 olika koncept på robotgräsklipparens huvudform. Under denna fas kom gruppen till att robotgräsklipparen skulle bestå av ett modulsystem. Klippaggregatet skulle vara möjligt att ta ur gräsklipparen och istället sätt in en lövuppsamlare eller en golfbollsuppsamlare. Denna idé jobbade gruppen vidare på.Sedan fortsatte gruppen med att ta fram olika koncept för höjdjusteringen på klippaggregatet. Det var viktigt att klippaggregatet skulle vara löstagbart för att till exempel kunna sätta in en lövuppsamlare istället. Klippaggregatskåpan sammanställdes med det slutgiltiga huvudformskonceptet. Detta koncept valdes till det slutgiltiga efter att det utvärderades genom att se hur det stod sig mot konkurrenterna i QFD:n.Konstruktionen består av en huv, underdel och sedan ett höjdjusterbart klippaggregat som även är utbytbart. Trimma gräset gör robotgräsklipparen med hjälp av två stålknivar som kan både köra över grenar och träd utan att ta skada. Konceptet uppfyller kraven väl och står sig även bra mot konkurrenterna.

No description available.

Havet - allt som lever på jorden behöver havet. Havet är källan, där liv skapades. Vi människor är inget undantag. Men vi har skapat ett ohållbart beroende till havet. Det tar upp en fjärdedel av all den koldioxid vi människor producerar, och näst intill all värme alstrad av växthuseffekten. På ytan ser kanske havet ut att må bra. Men i själen mår det dåligt. Hur kan design ändra vår attityd gentemot havet? Vad händer om vi bryter ytan mellan havet och människan? Hur skulle produkter, i en värld vår vi ger havet och dess invånare den respekt de förtjänar, se ut? Om vi skulle leva med och inte av havet? Mitt arbete utspelar sig i ett scenario där vi har förstått vårt behov av havet och där vi värnar om det. Där havet har en framstående roll och människan visar det respekt. För att beskriva det scenariot presenterar jag fiskredskap – redskap som gynnar fiskens liv och miljö. Detta genom att anspela på aktiviteten av att håva och meta och men med redskap vars grundläggande funktion är vänd från att ta en fisks liv till att istället ge den förutsättningar för ett friskare liv.

Detta är ett examensprojekt inom industridesign där syftet med projektet har varit att hitta ett sätt att kunna anpassa sina glasögon efter stil, personlighet och behov. Efter att ha jobbat enligt designprocessens principer framtogs The Confi Concept, ett modulärt system som gör det möjligt för kunden att kunna anpassa sina glasögon från dag till dag.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmåga att bidra till ändamålsenliga kommunikationslösningar för bättre samverkan inom vård och omsorgsverksamheten. Då ämnet design som både process, arbetsmetoder och tankesätt är ett relativt outforskat ämne har studien fått en explorativ karaktär. För att möjliggöra forskning kring detta föga kända ämne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjänstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion på bristande samverkan mellan olika vårdgivare och målsättningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vårdtagaren en mer ändamålsenlig vård och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lämna i projektet. Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnätverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats. Under detta kapitel kastar vi även en kort blick på ämnet design som tankesätt, process och arbetsmetoder. Kapitlet avslutas med en bredare problemdiskussion som mynnar ut i det grundläggande syftet för uppsatsen. Metodologisk ansats, som bygger upp uppsatsens andra kapitel syftar till att skildra författarens syn på studieämnet samt det tillämpade tillvägagångssättet under uppsatsens gång. Tredje kapitlet består av en teoretisk referensram där syftet är att med hjälp av olika forskare och författares tankar och teorier skapa en djupare förståelse kring ämnena nätverk och kommunikation men framförallt design som process, arbetsmetoder samt tankesätt. Materialet från den empiriska studien har samlats främst genom kvalitativa intervjuer med nio nyckelpersoner som har deltagit i Tillit-projektet. Resultatet av denna studie presenteras under uppsatsens fjärde kapitel. Under uppsatsens femte kapitel vävs teoretiska kunskaper och förstålelser med empiriska iakttagelser med syftet att analysera designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Under detta avsnitt framhävs att designkompetensen har varit en värdefull resurs inom projektet och utan tvekan bidragit till dess resultat. Avsnittet börjar med en analys av den kontext inom vilken designkompetensen erhöll sitt uppdrag i syftet att sätta deras val och tillvägagångssätt i relation till omständigheterna. Därefter följer en analys av den designprocess samt arbetsmetoder som designkompetensen tillämpade inom Tillit-projektet genom att sätta dessa i relation till de teoretisk skildrade designprocesser och metoderna. Detta analyskapitel avslutas sedan med identifiering och analys av designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Designkompetensen har bland annat skapat en vision som projektet kommit att arbeta efter. Med utgångspunkt från vårdtagarens behov har designkompetensen även varit med och utformat gränssnittet till det IT-baserade kommunikationssystemet som har utvecklats under projektets gång. Vidare har designkompetensen spelat en viktig roll som förmedlare i projektet genom sin förmåga att bildligt och pedagogiskt effektivt illustrera en komplex problemsituationen samt lägga fram förslag på lösningar. Dessutom har designkompetensen, genom sina kunskaper och färdigheter lämnat bidrag i andra avseenden under projektets gång vilka kommer att redovisas utförligt under detta avsnitt. Det som följer därefter är en slutsats där de uppnådda resultaten under uppsatsens gång sätts i relation till uppsatsens grundläggande syfte. Uppsatsen avrundas med några slutfunderingar kring design som tankesätt.

<p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmåga att bidra till ändamålsenliga kommunikationslösningar för bättre samverkan inom vård och omsorgsverksamheten. Då ämnet design som både process, arbetsmetoder och tankesätt är ett relativt outforskat ämne har studien fått en explorativ karaktär. För att möjliggöra forskning kring detta föga kända ämne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjänstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion på bristande samverkan mellan olika vårdgivare och målsättningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vårdtagaren en mer ändamålsenlig vård och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lämna i projektet.</p><p>Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnätverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats. Under detta kapitel kastar vi även en kort blick på ämnet design som tankesätt, process och arbetsmetoder. Kapitlet avslutas med en bredare problemdiskussion som mynnar ut i det grundläggande syftet för uppsatsen. Metodologisk ansats, som bygger upp uppsatsens andra kapitel syftar till att skildra författarens syn på studieämnet samt det tillämpade tillvägagångssättet under uppsatsens gång.</p><p>Tredje kapitlet består av en teoretisk referensram där syftet är att med hjälp av olika forskare och författares tankar och teorier skapa en djupare förståelse kring ämnena nätverk och kommunikation men framförallt design som process, arbetsmetoder samt tankesätt. Materialet från den empiriska studien har samlats främst genom kvalitativa intervjuer med nio nyckelpersoner som har deltagit i Tillit-projektet. Resultatet av denna studie presenteras under uppsatsens fjärde kapitel.</p><p>Under uppsatsens femte kapitel vävs teoretiska kunskaper och förstålelser med empiriska iakttagelser med syftet att analysera designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Under detta avsnitt framhävs att designkompetensen har varit en värdefull resurs inom projektet och utan tvekan bidragit till dess resultat. Avsnittet börjar med en analys av den kontext inom vilken designkompetensen erhöll sitt uppdrag i syftet att sätta deras val och tillvägagångssätt i relation till omständigheterna. Därefter följer en analys av den designprocess samt arbetsmetoder som designkompetensen tillämpade inom Tillit-projektet genom att sätta dessa i relation till de teoretisk skildrade designprocesser och metoderna. Detta analyskapitel avslutas sedan med identifiering och analys av designkompetensens bidrag i Tillit-projektet. Designkompetensen har bland annat skapat en vision som projektet kommit att arbeta efter. Med utgångspunkt från vårdtagarens behov har designkompetensen även varit med och utformat gränssnittet till det IT-baserade kommunikationssystemet som har utvecklats under projektets gång. Vidare har designkompetensen spelat en viktig roll som förmedlare i projektet genom sin förmåga att bildligt och pedagogiskt effektivt illustrera en komplex problemsituationen samt lägga fram förslag på lösningar. Dessutom har designkompetensen, genom sina kunskaper och färdigheter lämnat bidrag i andra avseenden under projektets gång vilka kommer att redovisas utförligt under detta avsnitt. Det som följer därefter är en slutsats där de uppnådda resultaten under uppsatsens gång sätts i relation till uppsatsens grundläggande syfte. Uppsatsen avrundas med några slutfunderingar kring design som tankesätt.</p>

Astronomi är ett ämne som både intresserar och skrämmer, dock så finns det en del missuppfattningar om astronomi. För att förstå omvärlden och utvecklingen av den världsbild vi har idag behöver man kunna en del om astronomi. Mitt syfte med detta examensarbete var att öka såväl min som andras kunskap och intresse för astronomi då det är en sådan viktig beståndsdel i hur vår värld ser ut idag, och hur den kommer att se ut i framtiden. Det åstadkom jag genom att använda kvalitativa intervjuer för att ta fram en problemställning och sedan utveckla en lösning på problemet. Då syftet med en kvalitativ undersökning är att få en så bred och noggrann beskrivning som möjligt av det fenomen man vill belysa passade denna metod in för att hjälpa mig göra min diffusa frågeställning mer greppbar. Under mina intervjuer upptäckte jag att barn ofta är intresserade av astronomi då de börjar lära sig om det i grundskolan. Men det har visat sig att lärare och föräldrar har bristande kunskap inom ämnet och lär följaktligen ut fel information om astronomi till framtida generationer. Min problemställning blev då att öka intresse för astronomi till barnfamiljer vid matbordet. Det är vid matbordet hela familjen brukar vara samlad och man kan då tillsammans lära ut rätt kunskap till såväl barn som föräldrar. På så vis skapar man en lärande konversation runt ämnet. Jag använde mig av brainstormingmetoder för att ta framlösningar på problemet. Det resulterade i en matskål där innerskålen har vårat solsystem i sig och planeterna där innuti är skalenliga i förhållande till varandra. På så sätt lär man sig hur planeterna i solsystemet förhåller sig till varandra medan man njuter av sin måltid.

Projektet är ett Eu-projekt där Augmentet Urbans tillsammans med Gävle högskola och Gavlegårdarna ska skapa attraktiva utemiljöer för människor med fokus på biologisk mångfald. Den omfattande minskningen av vilda pollinerande insekter är ett problem och det innebär att en förändring behöver ske. 90 procent av världens växtarter är beroende av pollinering. Examensarbetet genomfördes med en designprocess som består av observationer, intervjuer, idégenerering och prototypande. Syftet var att ta fram en lösning som skyddar ängsytor i stadsmiljö och att kommunicera ut värdet i biologisk mångfald. För att bilda mig en uppfattning kring ämnet gjordes observationer av bostadsområden, intervjuer med experter inom biologi, intervjuer med de boenden som ska uppleva ängsytorna och även underhåll av utemiljöer. Intervjuerna och observationerna gjorde det möjligt att identifiera problem och behov. I detta skede avgränsades arbetet till behoven kring de mindre ängsytorna och sommartid. Nästa steg blev att ta fram förslag på hållbara lösningar kring hur en avgränsning kan se ut och fungera. Olika idéer testades genom skisser och modellbyggen. Idéerna utvärderades och det ledde fram till ett form arbete för att skapa en prototyp som svarar på behoven av att skydda, skärma av och informera om ängen. Förhoppningsvis kan denna lösning bidra till att fler människor förstår värdet i dessa ängar och på så vis bevaras ängen inför framtidens klimatförändringar.

Kan man genom design utveckla en produkt eller tjänst som skapar medvetenhet, nyfikenhet samt intresse hos barnfamiljer kring vegetarisk mat? Det var frågan jag ställdes inför i inledningsskedet av mitt examensarbete och som jag sedan undersökte. Bakgrunden till frågeställningen är en kombination av min egen livsstil som vegetarian tillsammans med det växande samhällshotet som den ökande köttkonsumtionen utgör. Jag har använt mig av olika metoder och verktyg som intervjuer, litteratur och workshops för att utforska mitt problemområde på djupet. Processen resulterade i en applikation som på ett enkelt och roligt sätt hjälper barnfamiljer att äta mer vegetarisk mat och samtidigt ökar barnens delaktighet i både inhandlingen och tillagningen av maten. I den här uppsatsen kommer jag grundligt berätta hur jag gått till väga för att nå mitt slutresultat.

Idag finns ca 395 000 personer med diagnosen diabetes i Sverige.  Sjukdomen tar aldrig en paus och behöver konstant kontrollering, för att inte riskera akuta komplikationer samt följdsjukdomar. För att kunna kontrollera och behandla sjukdomen är det mycket att tänka på och att komma ihåg. Många diabetiker idag upplever att det är svårt att komma ihåg att ta sitt insulin, vad man har tagit och att komma ihåg att alltid ta med sig alla saker som behövs. De flesta upplever att problemet är störst då det är mycket annat i vardagen som ska göras och kan distrahera. Många äldre idag lider även av minnessvårigheter och demens, vilket gör det ännu svårare att ta hand om sjukdomen. Genom att använda mig av designprocessen har jag undersökt sjukdomarna demens, diabetes och hur det fungerar med behandlingen och därav kartlagd problematiken och behoven hos målgruppen. Den framtagna lösningen erbjuder möjligtheten att underlätta egenvården för diabetiker, öka livskvalitén samt avlasta sjukvården. Resultatet är ett hjälpmedel som erbjuder en allt-i-ett lösning vilket minimerar moment och skapar minnesstöd. Projektet har sitt fokus på äldre diabetiker med minnesvårigheter men kan användas av alla diabetiker med insulinbehandling. Detta hjälpmedel anpassas efter varje individs behov och förenklar även användningen för anhöriga och vårdpersonal.