No description available.

<p>The purpose with this report is to give structure to the storage area between</p><p>production and packaging at Spaljisten AB in Åseda. The purpose is also to give</p><p>suggestions for improvements of work tasks and thereby simplify and improve the</p><p>material handling at the packing process.</p><p>The background of the task is that Spaljisten AB is going to increase their</p><p>production and thereby they also need to increase the packing rate of their</p><p>products. They will manage this by installing a new automated packing line and</p><p>increase the efficiency of the old manual one. The theoretical background is</p><p>mostly obtained from literature which contains relevant facts for our report.</p><p>The storage area has been studied visually in order to search for improvements of</p><p>today’s layout. We have also performed a frequencestudy of the workload of the</p><p>serviceperson who runs the material handling at the packing process. We have</p><p>compared our frequencestudy to a similar study made earlier by Göran Tinglöv.</p><p>The analyze of the frequencestudy and other observations that has been made are</p><p>showed under “Analys” where you also can see the calculations that has been done.</p><p>The frequencestudy and the report made by Göran Tinglöv are also analyzed here.</p><p>The headline “Resultat” shows the suggestions for improvements that we have</p><p>been working on. The suggestions are founded in small improvements of working</p><p>routines, increased use of today’s layout and improved working instructions.</p><p>The results of the frequencestudies, and the comparison between them, indicates</p><p>that there is a lot of time to save by improving previously mentioned items. Both</p><p>studies show that the operation time (the real, value-adding work time) only</p><p>represents about 50 % of the total available work time.</p> / <p>Spaljisten AB i Åseda tillverkar möbler av folierade spånskivor vilka packas</p><p>omonterade i platta paket. Företaget har 120 anställda och levererar största delen</p><p>av sin produktion till IKEA.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att strukturera upp det mellanlager som finns</p><p>mellan produktion och packning hos Spaljisten AB. Syftet är också att ge förslag</p><p>på förbättringar kring arbetsuppgifterna och därmed förenkla och förbättra</p><p>materialflödet fram till packningen.</p><p>Arbetet grundar sig i att Spaljisten AB skall utöka sin produktion och därmed</p><p>också hastigheten i vilken produkterna packas. Detta skall åstadkommas genom att</p><p>installera en ny automatiserad packningslina samt en effektivisering av</p><p>materialhanteringen kring den befintliga manuella packningslinan. Den teoretiska</p><p>grunden är främst hämtad från litteratur som tar upp de olika moment vilka vi</p><p>berör i vårt arbete.</p><p>Under arbetet har mellanlagret studerats visuellt för att söka förbättringar av den</p><p>befintliga layouten. Vi har också gjort en frekvensstudie över arbetsbelastningen på</p><p>materialhanteraren (servicepersonen) samt analyserat denna och gjort en jämförelse</p><p>med en tidigare gjord frekvensstudie.</p><p>Analysen av den frekvensstudie som utförts samt övriga iakttagelser som gjorts</p><p>finns att läsa under rubriken analys där även de beräkningar som gjorts finns</p><p>redovisade. Den tidigare gjorda frekvensstudie samt den rapport som denna är</p><p>hämtad ifrån finns även analyserade under denna rubrik.</p><p>Under rubriken resultat redovisar vi de förslag på förbättringar vi arbetat fram.</p><p>Dessa grundar sig främst på små förbättringar av arbetsrutiner, ökat utnyttjande av</p><p>dagens layout samt förbättrade arbetsinstruktioner.</p><p>Resultatet av frekvensstudierna samt jämförelsen dem emellan pekar på att det</p><p>finns mycket tid att hämta genom förbättringar av tidigare nämnda punkter. Båda</p><p>mätningarna visar på att operationsverktiden (den verkliga, värdeökande</p><p>arbetstiden) enbart uppgår till cirka 50 % av den totala betalda arbetstiden.</p>

<p>The aim of this report is to investigate how the work handling at the department for arriving goods at EFG in Tranås is working, as well as how it could be improved and made more effective. EFG is a corporation who process and sell office furniture. The company is working with a project concerning delivery precision, the subject is therefore particularly interesting from the perspective of delivery accuracy. The number of orders has increased notably during the fall of 2005 and the spring of 2006. This has led to new demands at the department for arriving goods and the topic is as a result of that important also from this point of view.</p><p>Interviews and investigations have been conducted at location since no written material earlier has been made in the topic. A description of the main flows at the department and how they are being handled has been the results of those investigations. The amount of material arriving is to great to be handled without problems. Large quantities are received in intervals in the current situation. Those quantities demands storage which are impossible to house in the existing storerooms in the building. The goods must be moved several times and the handling becomes unnecessarily inconvenient. It is impossible to carry out the quality controls in a fashionable manner as a result of this, simply as there is no time for it, which may lead to faults ad problems further on in the refinement process. The result of the analysis shows that a combination of measures could be appropriate to prevent this. The measures include the introduction of a new identification system to make the registration of goods easier and faster. It is also recommended to buy the goods loaded on EUR-pallets, which means that no reloading will be necessary. Finally EFG is proposed to increase their cooperation with their suppliers and order smaller and more frequent deliveries.</p>

<p>The purpose of this report is to come up with possible improvement suggestions to the distribution central at Götene Stål & Verktygs AB (GSV). GSV is a wholesale dealer located in Götene. The company doesn’t produce anything it self, it buys in products and sells them to customers.</p><p>The distribution central at GSV is the place where the products comes in and gets ready to deliver.</p><p>To come up with possible improvement suggestions we started with process mapping over the main process and the distribution centre process. The main process here is from the point where the customer gives GSV an order to the point where GSV deliver the order.</p><p>Our result shows that the major problem in the distribution central at GSV is the big volume differences in the incoming goods. This leads to unbalanced work for the employees in the distribution central and some days they don’t have enough time to get all products ready for delivery as expected for the day.</p><p>Our major suggestion to get a better flow in the incoming goods is to start investigate in how much each of their suppliers delivers in average to GSV and after that change the delivery day, for one or more of the suppliers, from one hectic day to another calm day, in purpose to get the inflow smoother.</p><p>Another way to make the inflow of goods to the distribution central smoother is to send more products with direct delivery. Direct delivery means that the product goes direct from GSV´s suppliers to their customers. The negative side with direct delivery is that it’s more expensive for the customer and that GSV can’t control the products before they reach the customer.</p> / <p>Syftet med denna rapport är att komma fram till möjliga förbättringsåtgärder för packboden på Götene Stål & Verktygs AB (GSV). GSV är ett grossistföretag inom detaljhandeln och är beläget i Götene. Företaget tillverkar inget själva utan köper endast in artiklar för att sedan sälja dem vidare till kund.</p><p>Packboden är den plats där artiklarna kommer in, packas upp och görs klara för leverans.</p><p>För att komma fram till möjliga effektiviseringsåtgärder började vi med att göra en processkartläggning över huvudprocessen och delprocessen ”packboden”. Huvudprocessen i detta fall är från det att kund gör en beställning till det att GSV levererar den beställda artikeln till kund.</p><p>Efter processkartläggningen utförde vi en rad besök vid företaget då vi gjorde observationer och intervjuer. Detta för att erhålla överblick över samt hitta eventuella brister i packboden.</p><p>I resultatet kom vi fram till att det största problemet i packboden idag är det ojämna inflödet av gods. Vilket leder till en sned arbetsbelastning för personalen som gör att de vissa dagar inte hinner med att göra alla artiklar klara för utleverans på önskad tid.</p><p>GSV har som mål att öka försäljningen med 15 procent något som vi anser blir svårt, som situationen är idag.</p><p>Vi anser att GSV bör jobba mot ett jämnare flöde i inleveranserna. Vårt förslag är att strukturera om de inkommande leveranserna, alltså vilka dagar de olika leverantörerna levererar. Då leverantörerna till GSV levererar på bestämda dagar i veckan skulle man för att jämna ut flödet exempelvis kunna flytta leverans av en leverantör från en veckodag till en annan.</p><p>Ett annat sätt att förbättra den tunga arbetsbelastning som råder i packboden vissa dagar är att skicka fler av de artiklar som GSV säljer via direktleverans. Med direktleverans menas att artiklarna skickas direkt från GSVs leverantörer till GSVs kunder utan att gå via packboden. Idag går 12 procent av det som GSV säljer på direktleverans. Nackdelen med direktleverans är dock att det kan bli dyrare för kunden att få sina artiklar samt att GSV inte kan kontrollera artiklarna innan de skickas till kund.</p>

<p>This thesis has been done on a haulage contractor company named GP-Last (AB Gustav Perssons Åkeri) and the purpose with the paper was to analyse their traffic from Malmö to Stockholm and leave suggestions on efforts that GP-Last can use to increase their level of transportation quality. This has been done with two main questions, which problem do they have today and which efforts they need to do to solve their problems? Through a case study with interviews as method to collect data it showed that GP-Last had four main problems.</p><p>        Not enough information about their freights. The transport planning unit in Malmö doesn’t have the exact delivery address when GP-Last begins to bring in the gods.</p><p>        There are no clear routes. The transport planning unit in Malmö doesn’t know how the staffs in Bromma want the trucks to be loaded.</p><p>        Inadequate communication between the two sites in Malmö and Bromma. The staffs in Malmö don’t get informed about their mistakes when they load the trucks wrong which results in that the same mistakes are being repeated.</p><p>        Lack of attention about how many mistakes that are made. GP-Last have no information about how many mistakes that is being made and how long time it takes to fix the mistakes.    </p><p>The efforts that GP-Last has to make to solve these problem is first to inform Schenker, the company that receives the booking of the freights, about the importance of information about the freights that the unit of transport planning needs. A route list was made in consultation with staff in Bromma that’s going to help the transport planning unit in Malmö. By adopting deviation report when a truck isn’t correctly loaded leads to better communication between the to sites and GP-Last gets good information about how many mistakes that are being made and how long time it takes to fix them.</p>

<p>This report is a result of a project that been conducted on System Andersson. System Andersson sells and develops MPS-systems for small and medium sized manufacturing companies. System Andersson are today located in the central parts of Jönköping and has about 20 employees. The goal for the project is to develop a new version of Andersson Qwick mps. The project has been divided into a number of smaller projects were the authors been part of the planning module project. The purpose of this part of the project is to investigate which functions that is going to be included in the new MPS-system. The authors part of the projects started off from formulations of questions that been stated in the initial phase of the project.</p><p> </p><p>Two perspectives is brought forward in this report were the authors present what functions  that is available in system today and also which functions that System Anderssons future customers have the need for. The methods used are mapping, interviews and also literature studies that been of great use to answer the questions stated. A mapping of five MPS-systems, including System Andersson, Jeeves, Pyramid, EQ-Plan and Monitor has been conducted.</p><p> </p><p>The results from the review of the mapping shows that System Andersson has the least amount of functions, 21 out of 51. Jeeves offered the greatest amount of functions and thereafter Monitor, Pyramid and EQ-Plan. The area where System Andersson performed best was in the material planning section. Beyond this mapping a prioritisation of the functions has been made by employees of System Andersson. This prioritization showed that many of the 51 functions received a high priority and a small amount of functions received a low priority. If the mapping and the prioritisation is brought together the results show that there was a great amount of functions that received a  high priority that were not included in the system used and sold by System Andersson today. The second part of the results is a number of interviews were the purpose is to create a reference base were parallels can be drawn between the mapping and the prioritisation made by System Andersson. The study show where System Andersson today is positioned in the volym/variant matrix and were the competitors is situated. The results shows that System Andersson miss a number of functions compared to their target group to supply other manufacturing methods and demands of adjacent markets.</p><p> </p><p>The functions that are desirable to implement in the new system to gain more market shares in adjacent markets is:</p><p> </p><ul type="disc"><li>A Graphical planning tool</li><li>A net requirement rapport</li><li>Daily planning tool</li></ul>

<p>The use of mobile and wireless Information and Communication Technology (ICT) tools in geographically distributed project organizations appears to be an appropriate application of new technical capabilities in an existing business environment. But to successfully introduce and adopt a suitable mobile ICT-based project communication platform in an existing operational setting involves a complex framework of socio-technical issues that have to be considered.</p><p>This Licentiate thesis presents the results of an ongoing doctoral research project. The study explores the implementation process of mobile computing tools at Sweden’s largest construction company, with the aim of improving information management and project communication of production site operations in construction projects. The research project highlights the interdependencies between the creation of usefulness and its resulting benefits. It emphasizes user-oriented implementation as the enabling process for realizing technology fit and user acceptance of the mobile computing tools, as well as achieving long-term benefit and business value of the ICT investment.</p><p>The studied case specifically addresses the neglected mobile and flexible information needs and communication demands of management staff at construction sites. The fundamental issue is to identify what the usefulness perspective of mobile computing for construction operations consists of relating to both technology and the different groups of people who are supposed to use it. Generic access, mobility of project data and individual adaptation of information and communication resources are technological aspects that are emphasized and discussed in the context of creating usefulness and benefit of mobile computing in construction projects. The often present political dimension of ICT implementation within an organization is also highlighted. The socio-technical introduction and adoption process of mobile computing involves balancing various perspectives and agendas inherent on different organizational levels in order to achieve an acceptable outcome for all the actors involved.</p><p>Topics for further research are discussed and refined relating to the ongoing case study and the conceptual framework presented.</p>

<p>In this master thesis I have been studying projects run by Swedish Red Cross employees. The purpose has been to do a qualitative mapping of the project activity within the organization, with focus on flaws, and to suggest improvements. The purpose has also been to somehow increase the knowledge in general of projects run by employees within non-profit organizations. To make a systematic approach possible I established a framework during my work, according to which the empirical material was structured. The framework was constructed theoretically by a literature study and consists of the three keywords efficiency, effectiveness and learning, with main focus of this thesis on the two first keywords. With efficiency I refer to how projects are run, with effectiveness I aim at the projects’ goals and effects and with learning I consider knowledge management and support functions for learning. By using the framework’s three keywords I have analyzed my empirical material, which has been gathered during two interview rounds consisting of all together twenty-eight interviews.</p><p>During the analyzing phase I recognized three types of projects within the Swedish Red Cross, which I name research projects, activity projects and internal improvement projects. This project typology I believe is applicable to many non-profit organizations. Further, I identified a number of potential improvement areas, which in my thesis are followed by a chapter with suggestions on steps to take. One of the improvement areas is the shortage of strategic management of the projects within the Swedish Red Cross, where the internal project database could be an important support function as long as the organization persuades its’ employees of the necessity of adding their projects to the database. Another improvement area regards the confusion among employees concerning the concepts project and project orientation. Further, part-time work in projects sometimes causes difficulties for employees since the regular work does not decrease at the same time. Furthermore, a challenge for the organization is to convince all employees to follow the Swedish Red Cross’ directions for how to run a project, directions that currently are not followed by everyone.</p><p>The thesis is further pointing at the difficulties to take care of project results after the projects have ended, in which there is a risk that the results are not used because of flaws in the implementation. The Swedish Red Cross also lack sufficient knowledge of the effects of their projects in a longer perspective and at times there is not enough importance paid to whether the projects reach their goals. There are also goals that roughly speaking are impossible to reach. Furthermore, I have distinguished what the literature calls hidden goals, which are goals others than the official goals presented in project plans and directions. This does not necessarily have to be a negative thing. Last, I believe that the so called project support employees need to get clearer directions about their task and that the organization should provide training addressed specifically to the managers.</p> / <p>Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd. Med hjälp av ramverkets tre nyckelord har jag analyserat mitt empiriska material, vilket insamlats under två intervjuomgångar med sammanlagt tjugoåtta intervjuer.</p><p>Under analysarbetet urskiljdes tre typer av projekt inom Svenska Röda Korset, vilka jag benämner forskningsprojekt, verksamhetsprojekt och interna förbättringsprojekt. Denna projekttypologi tror jag är giltig för många ideella organisationer. Vidare identifierades ett antal potentiella förbättringsområden inom organisationen, vilka i min rapport åtföljs av ett kapitel med förslag på åtgärder. Ett av dessa förbättringsområden är de brister jag funnit i Svenska Röda Korsets strategiska styrning av projektverksamheten, där den interna projektdatabasen i framtiden kan bli ett viktigt stöd förutsatt att organisationen förmår sina medarbetare att registrera samtliga projekt. Ett annat förbättringsområde berör osäkerheten bland medarbetarna kring innebörden av begreppen projekt och projektorienterat arbetssätt. Vidare är det en brist att medarbetare som placeras deltid i projekt ibland får svårt att få tiden att räcka till eftersom ordinarie arbetsuppgifter inte minskar i motsvarande utsträckning. Svenska Röda Korset har även en utmaning i att övertyga samtliga medarbetare om att följa organisationens riktlinjer för projektarbete, något som inte görs av alla.</p><p>Vidare framhåller rapporten svårigheterna att omhänderta projektresultat efter att projekten har avslutats, där risken finns att projektresultaten inte kommer till nytta på grund av brister i implementeringen. Svenska Röda Korset saknar också tillräckliga kunskaper om vilka effekter deras projekt får på längre sikt och stundtals fästs inte tillräcklig vikt vid om målen för de enskilda projekten nås. Det finns också mål som är i stort sett omöjliga att uppnå. Vidare har jag urskiljt vad litteraturen benämner dolda mål, det vill säga andra mål än de officiella målen som anges i projektens planer och direktiv, något som dock inte nödvändigtvis behöver vara negativt. Till sist anser jag att de så kallade projektstödspersonerna behöver få sin roll förtydligad och att organisationen bör tillse att utbildningstillfällen riktade specifikt till chefer anordnas.</p>

<p>Detta examensarbete har utförts på Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tälje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte är att kartlägga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltså motor och väx-ellåda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgångspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bättringar av den. Denna bild blir även ett sätt att samla det organisatoriska lärandet och underlätta kunskapsöverföring.</p><p>Kartläggningen har skett genom intervjuer med cheferna på avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfällen sammanställdes till en nulägesbeskrivning av avdelningens arbete. Många arbetsuppgifter saknade en processbeskriv-ning och de processbeskrivningar som fanns när vi inledde arbetet var inte samstämmiga. En stor brist som vi fann under kartläggningen var att kravhantering saknas i stor ut-sträckning i avdelningens arbete. Detta ställer till ett flertal problem vid planering och resurssäkring av projekt, men även när det handlar om att verifiera programvaran som utvecklas. Det finns även ett behov av att klargöra beslutsprocessen på avdelningen.</p><p>Utifrån den information vi fick från kartläggningen och teorier som behandlar ämnena process, produktutveckling samt mjukvaruutveckling har en analys gjorts av det nuva-rande arbetssättet. Vi inledde med att definiera det system som avdelningen utgör för att sedan identifiera processer utifrån de beskrivningar som gavs av cheferna. Här började även arbetet med att ta fram förslag på nya processer som behövs för att åtgärda de pro-blem som vi funnit under kartläggningens gång. De nya och gamla processerna struktu-rerades sedan genom att försöka hitta en entydighet mellan dem och placera dem i olika kategorier beroende på vad syftet med processen var.</p><p>Efter att processerna strukturerats ritades huvudprocessen upp. Resultatet är en visuali-sering av avdelningens huvudprocess med den första nivån av delprocesser beskrivna. Den största förändringen är att två nya delprocesser har tagits fram i början av arbets-processen.</p><p>Den första av dessa behandlar starten av projekt på NE. Syftet med processen är att få en bättre nedbrytning av de krav som kommer från projektkontoret, för att NE ska få större klarhet i vad som ska åstadkommas. Sättet att göra detta på är att samla berörda personer vid ett tillfälle för att diskutera kraven samt att planera projektet för NE:s del. Resultatet av ett sådant tillfälle blir förhoppningsvis en större förståelse inom organisa-tionen om vad som ska göras, men även att objektledarna utifrån detta kan sammanställa en bra objektdefinition.</p><p>Nästa nya delprocess behandlar planeringen av framtagningen av mjukvara. Det handlar om hur beslut ska tas för vilka funktioner och ändringar som ska hinna utvecklas till en viss tidpunkt. Vi har sett ett stort behov av att klargöra denna process och ge den en större roll i huvudprocessen. Vi har gett ett förslag på hur beslutsprocessen skulle kunna se ut, men det finns fortfarande ett behov av att vidareutveckla den och skapa samför-stånd runt den.</p> / <p>This master thesis has been written at Scania’s research and development organization in Södertälje, during the autumn of 2007. Its purpose is to map and visualize the work process at the department power train control system development. The reason to do this visualization was to make an overall picture of the work process and have that as a starting point for further discussions and further improvements to be made. The picture is also a way of gather the know-how and knowledge in the organisation and to facilitate the transfer of those between people.</p><p>Mapping the work process has been possible through interviews with the managers at the department and with a workshop that was held by us. The information that we at-tained during these occasions was put together to a description of what the work flow looks like at the present. Many of the tasks that the managers mentioned did not have a description and those which had a description did not always match each other. A big issue that we found during the mapping phase was that there is a shortage in the way the department handles the requirements on their product. This causes problems when planning and allocating resources to each project. Another issue we identified was the need to clarify how decisions are made about when and how the software should be de-veloped.</p><p>With the information that we got from the mapping and theories that discusses proc-esses, product development and software development, we were able to analyse the cur-rent work process. We started with defining the system that the department constitute and proceeded with identifying processes from the descriptions of tasks given by the managers. We started to work on some new processes which should come to terms with the problems we had seen during the mapping. The new and old processes were then structured to make a uniform whole and placed in different categories depending on what they were meant to fulfil.</p><p>After the processes were structured, we drew the map over the main process. The result is a visualization of the main process with the first level of sub-processes described. The biggest change we made was to add two new sub-processes in the beginning of the main process.</p><p>The first of these sub-processes is about the start of projects at NE. The purpose with the process is to break down the main requirements from the project office, to get a bet-ter understanding of what NE should accomplish in each project. The way to do this is to gather the people concerned with handling the requirements and to discuss the re-quirements together. The planning of the project could be done at the same occasion. The result of the occasion would hopefully be a better understanding of what the or-ganization should do but will also help the object leaders to write an object definition.</p><p>The next sub-process is concerned with the development of software. The important part is how to decide which functions and changes should be made to a specific time. We have seen a great need to clarify this process and to give it a bigger part in the main process. In this thesis we have made a proposition of how it could work, but there is still a need to develop it further and to create an understanding around it.</p>

<p>Detta arbete genomfördes under 10 veckor vårterminen 2009 på Bigso Box AB i Nybro,ett företag som tillverkar förvaringslösningar för hemmet och har stora kunder somIKEA.Bigso vill ha hjälp med att undersöka materialflödet och de lagernivåer företaget besitteri sin producerande fabrik i Litauen. Främsta målet med arbetet var att minskakapitalbindning i färdiga produkter samt på halvfabrikat i fabriken. Då Bigsos störstakund IKEA ställer extremt höga krav på leveranstider och företaget ibland hamnar eftermed ordrar önskar Bigso även att genom en större kontroll av materialflödet och genomatt hålla rätt lagernivåer även komma till rätta med detta problem.</p>