This paper deals with the concept "Information Overload" (IO). It describes the intellectualcontent of the idea as well as its supposed domains of activity. Furthermore it problemizes theimage of "Information", "Information Society" and other concepts related to those phenomenons.A division by two fundamental different distinctions of IO are being made. InformationOverload serves as a name for:I. An information-intensive environment.II. A spectrum of different psychic reactions to the environment.As for the supposed domains of activity it is also divided into two basically different categories:I. The specific information-intensive environment.II. Information overload as a major symtom of modem society.One hypothesis proposed is: When a society is overcrowded with information, the meaning ofspecific information tend to be fragmentized to individuals in that society. Therefore, it ismultiple fragments of multiple meanings that serve as a base in those persons interpretationsof reality.

With the volume and availability of information increasing as fast as technological development in society a phenomenon called information overload has emerged. The purpose of our thesis was to investigate how university students experience this increase in volume and ease in access to information. In our study we concentrated our focus on the student’s use of electronic resources. So as not to prejudice our study group our questions focused on different aspects of searching for information. To obtain essential data we interviewed six students and applied a phenomenographic approach in our analysis of the material. Two variations of a students experience emerged from our results, A information overload was positive or B the experience was not positive. The main conclusion of our study was that the phenomenon information overload can be experienced in two qualitative different ways. We hoped that our study could provide a deeper understanding for information overload and how we search for information.

This paper investigates a potential cause of the observed growth in the magnitude of earnings response coefficients over time since 2001. I hypothesize that the growth is explained by increasing investor reliance on Wall Street analyst earnings per share (“EPS”) estimates to form their next-period EPS expectations. To test my hypothesis, I regress 3-day cumulative abnormal market returns following earnings announcements on an interaction term between the earnings surprise and the number of analyst EPS estimates along with several control variables. I ultimately find no evidence of increasing investor reliance on Wall Street analyst estimates. Furthermore, I fail to replicate the results of prior literature that found an upward trend in earnings response coefficients over time from 2001 to 2011. These contradictory results merit further investigation in future research.

I det moderna informationssamhället vi lever i, har tillgången till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit så enkelt att förmedla och ta emot information som det är idag. Detta har till stor del underlättat inom arbetslivet då det globala avståndet minskar och vi har möjlighet att arbeta från ett flertal olika platser. Däremot kan den andra sidan av myntet innebära att vi tar emot mer information än vad vi har förmåga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. När informationen transformeras till någonting negativt och påfrestande brukar man säga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett närbesläktat fenomen till detta är det så kallade Interaction overload där man, till skillnad från Information overload, uppmärksammar interaktionen som individen utsätts för. Arbetsmailen är ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av både Information overload och Interaction overload. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt om fem arbetsdeltagare som tar emot arbetsmail på sin fritid drabbas av dessa fenomen. Syftet med studien är således att med hjälp av vår teoretiska referensram skapa en ökad förståelse för hur anställda förhåller sig till arbetsrelaterad e-post under fritiden. Detta har bidragit till nya kunskaper om hur Information overload i samspel med Interaction overload kan förstås i ett nytt sammanhang. Resultatet visade att respondenterna som hade en tydlig gräns mellan vad som är förtroendetid respektive fritid inte drabbades av Information overload. Respondenterna som öppnade arbetsmailen återkommande under fritiden och ansåg att gränsdragningen var mer flytande drabbades dock av Information overload när de upplevde stress. Däremot var det ingen av respondenterna som utsattes för Interaction overload.

Many studies report information overload (IO) as one of the main problems students encounter in computer-mediated communication (CMC). To date, researchers have paid little attention to the problem of IO—more specifically, to its impact on students’ quality interaction—in educational CMC. In an attempt to fill that gap, the purposes of this study were as follows: (a) to understand the difficulties students encounter that contribute to their perceptions of IO in CMC, (b) to observe the impact of those difficulties on students’ learning in online discussions, and (c) to identify students’ strategies for avoiding or managing those difficulties in order to engage in quality learning. Interviews with students and computer conferencing transcripts were analyzed both qualitatively and quantitatively. Interviews with 10 graduate students near the beginning of the semester revealed that although students were exposed to the same amount of information in the same learning environments, different individuals experienced different degrees of IO. Varied learner characteristics caused some students to be more susceptible to IO than others. The difficulties students encountered that contributed to their perceptions of IO included connection problems, navigation difficulties, discomfort with online communication, numerous ongoing discussion messages and endless resources, difficulty in organizing learning, and problems understanding the assigned readings. Those difficulties tended not to affect students’ deep processing as observed in their discussion messages, but might influence students’ online interaction with others. Students engaging in quality learning in online discussions were interviewed near the end of the semester to investigate their learning strategies. The results indicated that students used a variety of strategies to deal with those difficulties. Those strategies were related to online class preparation, identifying relevant information, processing online information and printed materials, keeping learning on track, organizing learning, and avoiding internal and external distractions. The results of this study have implications for course design.

<p>Att uppnå situationsmedvetenhet kan helt avgöra ifall en person klarar av att lösa en specifik uppgift eller inte. Dagens ledningssystem har ofta som uppgift att stödja användaren att upp nå situationsmedvetenhet och därmed klara av att lösa sina uppgifter. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka potentiella brister det kan tänkas finnas inom de militära och civila ledningssystemen. Att lista dessa problem är av intresse då det är av stor vikt att kunna se hur dessa system skulle kunna tänkas förbättras. Både utvecklare och användare har intervjuats i syfte att samla in viktiga åsikter. Resultatet blev en lista där de största problemen redovisades samt vilken inverkan de kan tänkas ha på användaren och dennes arbetsuppgifter.</p>

<p>Information overload förekommer på alla arbetsplatser där informationsbearbetning är viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser både för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. På akutmottagningen på Centrallasarettet i Växjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som används i patientarbetet. Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som främst orsakar information overload hos sjuksköterskorna på akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO påverkar vårdkvaliteten.</p><p>Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor på den aktuella akutmottagningen utifrån en frågemall som utformats med hjälp av aktuell forskning på information overload. Resultatanalysen skedde utifrån en specifik orsakstabell som tagits från en litteratursammanställning av Eppler och Mengis (2004). Orsakstabellen utgår ifrån fem specifika områden - personliga faktorer, informationens karaktär, arbetsuppgifter och processparametrar, organisatorisk design samt informationsteknologi. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats.</p><p>Undersökningen visar att sjuksköterskorna på akutmottagningen ofta drabbas av information overload, och att riskfaktorer finns i samtliga fem ovanstående kategorier. Flera av deltagarna upplever regelbundet information overload-relaterade symtom och detta riskerar att hota patientsäkerheten på mottagningen. Dessutom leder det till minskad arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskorna. Slutligen konstateras att en ordentlig informationsplan behöver upprättas för att rätta till de missförhållanden som orsakar information overload. Det är framför allt viktigt att informationen är relevant och hanterbar för att höja patientsäkerheten och vårdkvaliteten.</p> / <p>Information overload exists in all organisations where information processing is important for the work process. In some cases information overload is a serious threat to both the individual who suffers from it and to the organisation at large. At the emergency department at the Central Hospital in Växjö the nurses have an important function as coordinators of the information used in the patient treatments. The purpose of this study is to find out which factors primarily cause information overload in the emergency department and what implication this has on the quality of care given there.</p><p>In March and April of 2007 seven nurses were interviewed on the subject of information overload. Through a literary review relevant questions were formed for the interviews. The analysis of the answers were conducted from a table by Eppler and Mengis (2004) illustrating the causes of information overload. The table has five sub categories, personal factors, information characteristics, task and process parameters, organizational design and information technology. The study has a qualitative approach.</p><p>The result shows that the nurses at the ED are often affected by information overload, and that risk factors exist in all five sub categories mentioned above. Several nurses regularly experience symptoms caused by information overload, and this is a threat to patient safety at the ED. It also causes dissatisfaction in the daily work. Finally we conclude that a proper information plan is needed in order to find solutions to the problem. The information needs to be relevant and manageable to increase patient safety and the quality of care.</p>

The primary goal of the current study is to develop a more advanced model of information-seeking behaviors. For achieving this goal, it paid attention to two social phenomena characterizing contemporary society: informationalization and globalization. First, focusing on these two influential phenomena, this study investigated how individual-level factors—information overload, information ambiguity, and goal orientations—affected information-seeking behaviors among employees in a multinational corporation. Next, in addition to these individual predictors of information-seeking behaviors, this study explored the effects of two team-level factors—team task interdependence and team tenure—on the relationships between the main predictors and information-seeking behaviors. Last, paying more attention to the multicultural context, this study investigated how these employees in a multinational corporation seek task and feedback information from two culturally different sources: American direct advisors and Korean expatriates. In order to more thoroughly investigate the roles of the cultural backgrounds of information sources, this study explored how American employees perceived the cultural backgrounds of the two culturally different sources and how such perceptions influenced those employees’ information-seeking behaviors. / text

Informationsmängden har i och med Internets utveckling accelererat, vilket påverkar klimatet på många arbetsplatser. Det fenomen som uppstår när en individ får svårigheter att hantera informationen brukar kallas ”information overload”. Särskilt i informationsintensiva miljöer finns en risk att informationsmängden kan orsaka information overload. Huvudsyftet med studien var att öka kunskapen om hur informationsmängden upplevs, hur den hanteras och hur den påverkar arbetsprestationen för individer på ett informationsintensivt företag. Ett delsyfte var att belysa om informationsmängden upplevs som stressande och om stressen påverkar informationshanteringen och arbetsprestationen för individerna. Som undersökningsmetod användes kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utfördes med fem medarbetare på en tidningsredaktion i Mellansverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visade att informationsmängden inte upplevdes som för stor. Respondenterna använde datorn samt vissa andra strategier för att hantera informationen. Man ansåg inte att arbetsprestationen påverkades av informationsmängden i någon större utsträckning. Stress ansågs inte uppstå på grund av informationsmängden utan snarare av störningar och avbrott i arbetet. Att arbetet kunde bli försenat pga. tidsbrist ansågs också stressande. Vid stress kunde vissa svårigheter med att t.ex. sortera informationen uppstå och enklare fel kunde göras. Trots att respondenterna uppgav att den externa informationen ökat de senaste tio åren upplevdes inte detta som ett problem. En slutsats som drogs är att det inte finns belägg för information overload bland respondenterna.

Over the last 25 year IT development has greatly influenced the waycompanies are managed, the tremendous growth in the information society has made a huge amount of information extremely accessible. This has resulted in the problem of information overload where the large amount of information can affect the quality of a decision basis collected by a controller. The purpose of the study is to examine how a controller is affected by information overload and how this influences the decision basis. We intend to highlight the important elements to represent a high quality of information. A survey was conducted through a case study within a global affiliated company in the packaging industry. An adductive approach has been applied with a qualitative research method. Collected empirical material from interviews has been put into relation with existing theories. The case study indicates that there is no relationship between the problem of information overload and flawed decision basis. The study identified important factors in preventing problems with consolidation of information and how the controller use structures to deal with a huge amount of data. To deal with the problem several key factors has been identified: Subsystems that communicate with each other, structures within  the  ERP-system,  transparency,  well-defined  templates  andstandardized processes for how different tasks should be completed. / Bakgrund: IT-utvecklingen har under en 25-årsperiod kraftigt influerat hur företag styrs, den enorma tillväxten i informationssamhället har resulterat i att en enorm mängd information blivit oerhört lättillgänglig. Detta har resulterat i problem med informationsöverflöd där informationen blir för omfattande och således riskerar en controllers beslutsunderlag att brista i kvalité. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en controller påverkas av informationsöverflöd och hur detta influerar på beslutsunderlag. Vi ämnar redogöra vilka faktorer som är viktiga för att ge hög informationskvalité. Metod: Undersökningen har genomförts genom en fallstudie på ett globalt koncernbolag inom förpackningsindustrin. Ett abduktivt angreppssätt har tillämpats med en kvalitativ undersökningsmetod. Insamlat empiriskt material från intervjuer har ställts i relation till befintliga teorier. Slutsats: Fallstudiens resultat påvisar att något samband mellan informationsöverflöd och bristfälliga beslutsunderlag inte föreligger. Under studiens gång har det identifierats viktiga faktorer för att förebygga problem med konsolidering av information och hur controllers använder strukturer för att hantera stora mängder data. De nyckelfaktorer för att hantera problemet är: delsystem som kommunicerar med varandra, strukturer inom affärssystemet, transparens samt väldefinierade mallar och standardiserade processer för hur olika arbetsuppgifter ska gå till.