Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna.</p><p>I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder.</p><p>Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken.</p><p>Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra.</p><p>En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.</p>

<p>In global supply chain management, radio frequency identification RFID has emerged within the last decade and became a superior technology for information storage. However, the technology has not yet been widely accepted or used in comparison to the barcode.</p><p>The underlying interest is to explore RFID technology, to understand the benefits and drawback that this innovation brings. Once functionality and application comprehension is overviewed, specific models such as SWOT analysis, Real Option Theory, Technology Push-Pull model and RFID Implementation stages can be applied to evaluate a firm’s RFID readiness.</p><p>The findings are based on two Swedish case companies Skanska Maskin AB and Datema. Information from the case companies are consolidated and aggregated to analyze and derive the methods used to discover the firm’s ability to adopt RFID. The analysis will discuss the factors involved with the technology and recommendations for future studies are given.</p>

<p><p>I detta arbete har några pedagogers syn på ePLUS-skärmen granskats. ePLUS-skärmen är en speciell datorskärm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvändning. I denna undersökning har studerats om skärmen används i undervisningen, om undervisningen har måst omorganiseras på grund av att skärmen används och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bättre eller sämre.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och bygger på enkäter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skärmar; enkäten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger på skolan.</p><p>Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn på ePLUS-skärmen och denna syn har stärkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lärarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material. Andra fördelar som lyfts fram är bland annat att skärmen möjliggör ett mer individanpassat arbetssätt, att den inspirerar eleverna i deras lärande och sparar tid för pedagogen genom att material kan anskaffas samt bearbetas på ett smidigare sätt än tidigare. Pedagogerna har därmed funnit flera användningsområden för ePLUS-skärmen men likväl anser de flesta att undervisningen inte förändrats</p></p>

No description available.

No description available.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Zero knowledge protocols is a lesser known type of protocol that can be used for identification. These protocols are especially designed not to reveal any information during an identification process that can be misused later on, neither by the one who should be convinced of the identity of the user, nor by anyone else that is eavesdropping. Many of these protocols are also especially designed for implementation in smart cards. The more common type of card with a magnetic stripe has during the last few years become more susceptible to attacks since they are easily copied. Smart cards combined with a secure identification protocol has been predicted to be the solution to this problem. Zero knowledge protocols are one of several types of protocols that can be used for this purpose. In this thesis a number of zero knowledge protocols are examined that have been presented since the introduction of the concept in the 1980's. In addition to the protocol descriptions information is also given about how to choose parameter values, and what progress and discoveries have been made concerning the security of the protocols. Some assumptions that are easy to overlook in an implementation are also highlighted, and an evaluation of the protocol performances is made. The conclusion is that zero knowledge protocols are both efficient and adaptable, while they at the same time provide high security. Because of this it may not be necessary to compromise between these properties even for simpler types of smart cards.

This work contains a brief study about Forensic Computing problems done from a Computer Security perspective. Based on the description and investigation methods of Forensic Computing, a list of common difficulties that forensic examiners have to deal with has been created. After making an analysis about each difficulty in the Forensic Computing field, it can be said that the main reasons are related to the legal restrictions and an incorrect security management. Using a Computer Security perspective for analysing why the incorrect security management generates problems in the forensic computing field, we have made a risk analysis of a possible distribution for a correct security management. Later, based on own results, a list on priorities in prevention methods in t he Forensic Computing field has been created. Finally it can be said that the difficulties in the Forensic Computing field could be avoided by creating awareness among users about the importance of taking prevention methods for protecting data and consequently for decreasing the number of e-crimes.