Infrastructure project delays and cost overrun are caused by ineffective use of organizational skills, processes, and resources by project managers in the construction industry. Cost overrun and schedule delay in Qatari infrastructure projects have had damaging effects on the national economy by way of claims and litigation, contractual disputes, delays in dependent projects, and project abandonment. The purpose of this qualitative case study was to explore the perceptions of project managers regarding how they utilize capacity-planning practices to mitigate project schedule delay and cost overrun in government-funded infrastructure projects in Qatar. This study was framed by three conceptual models developed by Gill to outline the capacity management needs within a construction company: (a) the time horizon model, (b) the individual-organization-industry levels model, and (c) the capacity development across components model. Date were collected from semistructured interviews with 8 participants, observational field notes, and archival data regarding Qatari infrastructure project managers' experiences in capacity-planning practices. Thematic analysis of textual data and cross-case synthesis analysis yielded 5 conceptual categories that encompassed 15 themes. The conceptual categories were (a) resources to meet performance capacity, (b) knowledgeable and skillful staff, (c) short- and long-term planning strategy, (d) cost overrun issue, and (e) time management. Findings may be used to promote timely completion of infrastructure projects, which may benefit citizens, construction companies, and the economy of Qatar.

This diploma thesis is concentrated on the use of project management methods to create a new company network infrastructure. In the first part is a description of project management, project phases and other useful knowledge needed for the practice of project management. The next part is focused on the analysis of the company in which the network infrastructure will be introduced. Subsequently, the knowledge gained from the previous parts of the thesis is used to create a project proposal to build a new network infrastructure.

Transportinfrastruktursystem spelar en viktig roll i stadsutvecklingen. Nyttjandet av underjordiska utrymmen för transportsystem ökar alltmer och används som potentiella lösningar för att lösa urbaniseringsproblem. För att möta den snabba befolkningstillväxt som Stockholm står inför initierade regeringen Stockholmsöverenskommelsen 2013 som innebar en omfattande utbyggnad av tunnelbanenätet samt en ökad bostadsbebyggelse. Tunnelbaneutbyggnaden är i Sverige den första att genomföras på trettio år och projektet har i det tidiga skedet redan ändrats i omfattning i två etapper.  Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse inom området inför framtida projekt av samma karaktär. Målsättningen är att undersöka vilka faktorer som påverkar projektets benägenhet att ändras och hur dessa faktorer i sin tur påverkar projektledarens möjligheter att leda projektet. Problemet avgränsas till ett beställarperspektiv i tidiga skeden och studeras i en svensk kontext.  Forskningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Fallstudien består av dels en intervjustudie dels en dokumentstudie. Det studerade fallet representerar projekt Akalla-Barkarby som är ett av de delprojekt som ingår i Stockholmsöverenskommelsen.  Studien har identifierat ett antal faktorer som antas påverka projektomfattningen till en större benägenhet att ändras. Dessa faktorer är relaterade till dels de förutsättningar som låg till grund för projektet i och med investeringsbeslutet dels komplexiteten i projektsystemet. Dessa faktorer skapar osäkerheter och begränsar projektledarens möjligheter att leda projektet. / Transportation infrastructure systems play an important role in urban development. The use of underground spaces for transport systems is increasing and is viewed as a potential solution to solve urbanization problems. To meet the rapid population growth that Stockholm is facing, the government initiated the Stockholm Agreement in 2013, which entailed an extensive expansion of the metro system and an increased housing development. The metro system expansion in Sweden is the first to be completed in thirty years and the project has in the early stages already changed in scope twice.  The purpose of the study is to contribute to an increased understanding in the field for future projects of the same nature. The aim is to investigate the factors that affect the project's propensity to change and how these factors in turn affect the project manager's opportunities to lead the project. The problem is limited to a Client perspective in the early stages and is studied in a Swedish context. The research has been carried out as a qualitative case study. The case study consists partly of an interview study and partly of a document study. The case represents the Akalla - Barkarby project, which is one of the sub-projects included in the Stockholm Agreement.  The study has identified several factors that are assumed to influence the project scope to a greater tendency to change. These factors are related partly to the preconditions of the project based in the investment decision and partly to the complexity of the project system. These factors create uncertainties and limit the project manager's opportunities to lead the project.

Le BIM est actuellement en pleine explosion. Il s'appuie sur la progression des outils informatiques. Toutefois, la gestion de l'information au sein d'un projet d'infrastructure nécessite également l'utilisation de méthodologies et de concepts spécifiques comme les notions de « niveau de détail », de « niveau de développement » ou de « niveau d'abstraction ». Ils servent à décrire l'information pertinente à échanger entre acteurs, selon des objectifs de modélisation, en vue de répondre à des exigences identifiées. Dans le contexte spécifique des projets d'infrastructures, ces outils ne sont mal définis, insuffisants et amènent parfois à des modélisations contradictoires.Dans une optique de progression vers une conception en ingénierie concourante, notre travail de recherche apporte une contribution en deux parties. En se basant sur les principes de l'ingénierie système, la première partie consiste en une méthodologie d'identification des exigences à satisfaire et de l'information pertinente pour y répondre et contrôler cette réponse. La seconde partie décrit le modèle conceptuel de données. Il traite de la structuration des objets qui modélisent le projet en lien avec la structuration des exigences. Cette proposition s'accompagne d'une redéfinition de plusieurs types de niveaux existants (de détail, de développement, d'information, d'abstraction, etc.). Ces éléments sont éprouvés sur un projet d'autoroute en milieu urbain.Les échanges d'informations sont au cœur du BIM. Leur précision ainsi que la qualité des informations échangées participent à la réussite tant technique que managériale du projet.Notre proposition méthodologique permet de faire évoluer les pratiques et le regard que le secteur de la construction porte sur l'information qu'il crée. Elle participe également à la numérisation du secteur de la construction / However, the information management within an infrastructure project (road, rail, airport and other civil engineering works) also requires the use of specific methodologies and concepts like the concepts of ”level of detail” , ”level of development” or ”level of abstraction”. They are used to describe the relevant information that have to be exchanged between stakeholders, according to the modeling objectives in order to meet the project requirements. In the specific context of infrastructure projects, these tools are poorly defined, insufficient and sometimes bring to contradictory models.With a view to progress towards concurrent engineering design, our research is a contribution in two parts. Based on the principles of systems engineering, the first part is about to provide a methodology for requirements and relevant information identification to respond and control this response. The second part describes the project conceptual data model : it deals with the structure of the objects that model in connection with the requirements identification. This proposal is accompanied by a redefinition of several types of existing levels (detail, development, information, abstraction, etc.). These inputs are tested on a project of urban freeway in an industrial context.The exchange of information is at the center of BIM. The accuracy and quality of exchanged information participate in both technical and managerial project success. Our proposed methodology allows to change practices and the vision that the construction sector looks forward to the information it creates. It also participates in the digitalization of the construction sector

Les changements d’usage des terres à des fins de développement s'accompagnent toujours de conflits entre les différentes parties prenantes, en particulier dans le cadre de la construction ou de l'expansion de projets de développement dans les pays en voie de développement. C’est le cas des projets d'infrastructure comme les barrages hydrauliques et de leurs conséquences à la fois positives et négatives. Dans ces projets les conflits émergent en raison des problèmes liés aux attentes foncières, ainsi qu’aux intérêts divergents des différentes parties prenantes. En fonction de leur intensité, ils apparaissent alors sous différentes formes, avec des impacts importants sur les populations locales.La thèse traite des conflits qui surgissent entre les différents acteurs liés au projet de construction du barrage Diamer Bhasha au Pakistan, ainsi de leurs impacts socioéconomiques sur les personnes affectées. Ce projet a commencé à faire face à des oppositions concernant les acquisitions de terres et provoqué des manifestations, des actions en justice, le blocage des routes et des menaces à l’égard des promoteurs du projet.Afin d'analyser les conflits et d'évaluer les impacts socioéconomiques du projet, nous avons utilisé différentes sources de données primaires et secondaires. 61 entretiens ont ainsi été réalisés avec des experts et des parties prenantes appartenant à différents domaines.De plus, 289 articles de différents quotidiens nationaux et régionaux concernant les conflits et les impacts socioéconomiques du barrage ont été étudiés afin de vérifier et de corroborer ces informations. En outre, certains documents publiés par des organisations, publiques et privées, ont également été consultés. Les résultats révèlent différents conflits entre les personnes affectées et le Gouvernement, ainsi qu’entre différents groupes locaux d’acteurs, au sujet des compensations foncières et des droits de propriété. L’étude met en évidence les problèmes posés par le projet au niveau socio‐économiques, qui concernent en particulier un plan de réinstallation inefficace et la perte massive d'emplois. En outre, il explore les causes profondes des conflits, dues à la mauvaise planification, la mauvaise gouvernance, la mauvaise gestion, la corruption et le népotisme dans les différentes activités du projet. L’absence de participation de toutes les parties prenantes et la diffusion inexistante de l'information sur les activités du projet, sont également de très importantes sources de conflits entre les différents acteurs. Enfin, le travail présente des mesures de politiques et des recommandations pour une meilleure gouvernance, en termes de renforcement des capacités des populations locales dans différents domaines et de participation de toutes les parties prenantes à l’ensemble des composantes du projet. / Land use change for the purpose of development always comes with conflicts among different stakeholders, especially under the construction or expansion of developmental projects in developing countries. Thus, infrastructural projects like dams have both positive and negative consequences in this regard. The conflicts in such projects emerge with view of issues associated with the superposition of land expectation, as well as different stakeholders' interests. They appear in different forms, depending upon their intensity, with severe impacts on local people. The article deals with conflicts arising among different actors and their socioeconomic impacts on affected people, due to construction of Diamer Bhasha Dam project in Pakistan. This project started facing opposition from land acquisition and encouraged protestations, legal action in court, road blockage, threatening the project contractor, and violation.In order to analyze the conflicts and to assess the socioeconomic impacts of the project, we used both primary and secondary data sources. About 61 interviews with experts and stakeholders of different backgrounds were conducted.Moreover, under the secondary source about 289 articles from different national and regional dailies on conflicts and socioeconomics impacts of the Dam were studied in order to cross check the information. Further, some literature published by public and private organizations was also consulted.Preliminary results show different conflicts between affected people and Government and also among different groups of locally affected people, over land compensations and property rights. This study further highlights the socioeconomic issues of the project in the form of ineffective resettlement plan and loss of employment opportunities. It further, explores the root causes of conflicts, due to poor planning and governance, mismanagement, corruption and cronyism in different project activities. Lack of participation of all stakeholders and proper information dissemination about all project activities are also main source of conflicts among different actors. Finally, it provides policy measures and recommendations for better governance in the form of capacity building of local people in different areas and participation of all stakeholders in all project activities.

The infrastructure sector is essential for the social development in relation to for example urbanisation, but the infrastructure sector also has a negative impact on the environment. Infrastructure projects are part of the UN SDG and is an important factor regarding sustainable development. It is therefore important to make sure the development of infrastructure projects are sustainable in all phases. This can, among other things, be achieved through a sustainable project management. However, there is no clear systematic frameworkfor how sustainability can be implemented in the project management. This thesis aims to contribute with recommendations regarding how sustainability can be implemented in large infrastructure projects with the specific research question How can the implementation of sustainability in the project management in large infrastructure projects be improved at ÅF?. This thesis has been carried out at ÅF with the sub-project OLP4 as a case study to be able to identify problematic areas and key factors that are important regarding the implementation of sustainability. OLP4 is the subsection Södertälje-Trosa which is a sub-project of the railway The East Link Project in Sweden. The thesis is based on a literature study regarding project management and important factors for implementing sustainability in work process and achieve sustainability project management. This is supplemented by online and internal documents as well as interviews with employees at ÅF/Tyréns and Trafikverket regarding The East Link Project and OLP4.OLP4 is designed by ÅF/Tyréns. It is a big project with 200 employees involved, resulting inseveral meetings and the need for systematic work processes. Sustainability is discussed in OLP4 but the knowledge, sustainability work and sustainability project management can be improved. The main difficulty in implementing sustainability in daily work task, is to break it down into clear guidelines how this can be applied. Based on this study the following conclusions have been reached. To implement sustainability in the project management in large infrastructure projects the project management must be structured. Implementation of sustainability requires also that employees have good knowledge about sustainability and that there is a good culture, structure and communication in the project regarding sustainability. / Infrastruktursektorn är väsentlig för samhällets utveckling i relation till bland annat urbanisering, men har också en negativ påverkan på omgivningen. Infrastrukturprojekt är endel av FN:s hållbarhetsmål och är en viktig faktor för en hållbar utveckling. Det är därför viktigt att se till att infrastrukturprojekt är hållbara genom alla faser. Detta kan bland annat uppnås genom att ha en hållbar projektledning för de olika faserna i ett projekt. Det finns inget systematiskt förhållningssätt till hur man kan implementera hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt idag. Det här arbetet har målet att bidra med rekommendationer angående hur hållbarhet kan bli implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt med den specifika frågeställningen Hur kan implementeringen av hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt bli förbättrad på ÅF? Det här arbetet har blivit utfört på ÅF med del-projektet OLP4 som en fallstudie för att kunna identifiera problemområden och nyckelfaktorer vid implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 är delsträckan Södertälje-Trosa som är ett delprojekt till järnväg Ostlänken. För att svara på frågeställningen och uppnå målet är arbetat bland annat baserat på litteraturstudier gällande projektledningen, nyckelfaktorer och implementering av hållbarhet iprojektledning. Den andra delen av arbetat är baserat på semi-strukturerade intervjuer med anställda hos ÅF, Tyréns och Trafikverket, som arbetar i OLP4. Denna del presenterar hur man arbetar med projektledning och hållbarhet i OLP4 idag. Tillsammans utgör litteraturstudien och resultat grunden till diskussionen som analyserar styrkor och svagheter i OLP4 samt förbättringsförslag för en förstärkt implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 projekteras av ÅF/Tyréns och är ett stort infrastruktur projekt med ca 200 konsulter, vilket resulterar i flertal möten och ett behov av systematiska arbetsprocesser för att uppnå en strukturerad projektledning. Hållbarhet diskuteras i OLP4 men kunskapen, arbetsprocessen och implementering av hållbarhet i projektledningen kan bli förbättrad. Den främsta svårigheten att implementera hållbarhet i stora projekt, är att bryta ner arbetet i tydliga riktlinjer för hur det kan tillämpas i vardagsarbetet. Utifrån detta arbeta har följande slutsatser dragits. För att hållbarhet ska kunna implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt måste projektledningen vara strukturerad. Implementeringen kräver även att medarbetare har kunskap om hållbarhet, samt att det finns en bra kultur, struktur och kommunikation för hållbarhet i projektet.

Магистерская диссертация состоит из введения, трех глав, заключения, библиографического списка и приложений. В работе рассмотрено обоснование финансово-экономического проекта создания ледового дворца с применением smart-технологий в городе Заречный, Свердловская область. Проанализирована территория расположения рассматриваемого объекта, рассмотрены smart-технологии, применяемые в сфере спорта и разработаны концепция и финансово-экономическая модель проекта по созданию ледового комплекса с применением механизма государственно-частного партнерства при финансировании проекта. Сформирован бюджет проекта, рассчитаны интегральные показатели экономической эффективности проекта. В заключении сформулированы основные выводы и обобщены результаты исследования. / The Master's thesis consists of an introduction, three chapters, a conclusion, a bibliographic list and appendices. The paper considers the rationale for the financial and economic project of creating an ice palace using smart technologies in the city of Zarechny, Sverdlovsk region. The territory of the location of the object under consideration is analyzed, smart technologies used in the field of sports are considered, and the concept and financial and economic model of the project for the creation of an ice complex using the mechanism of public-private partnership in financing the project are developed. The project budget has been formed, integral indicators of the economic efficiency of the project have been calculated. In conclusion, the main conclusions are formulated and the results of the study are summarized.

This diploma thesis deals with a cost-benefit analysis of investments in road infrastructure. The thesis is divided into two parts. The theoretical part includes a description of the cost-benefit analysis procedure and a deeper description of evaluating investments in road and highway constructions. The practical part deals with the specific investment for the construction of highway. This involves applying information from the theoretical part to this specific investment and evaluating the economic efficiency, including risk analysis. The main indicator of the economic efficiency is the net present value.

Bakgrund och problem: Projekt präglas vanligtvis av en otillräcklig måluppfyllelse, exempelvis gällande tid, kostnad och kvalitet. Detta går även att finna vid anläggnings- och infrastrukturprojekt, vilka dessutom är betydande för samhällets möjligheter för kommunikation och transport. Att infrastrukturprojekt, vilka bedrivs av den offentliga verksamheten Trafikverket, inte uppnår sina mål resulterar i förseningar och att skattepengar inte nyttjas maximalt. Detta tyder även på att projekten är svårstyrda utifrån de föränderliga förutsättningar och risker som präglar projekttypen, vilket gör det relevant att studera ämnet vidare.  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur styrningen går tillväga vid vägprojekt med fokus på förutsättningar och risker. Detta utförs genom att beskriva hur Trafikverkets process styrs i vägprojekt och identifiera samt analysera förutsättningar och risker som kan påverka projekten. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie inom Trafikverket. Det teoretiska materialet har erhållits från vetenskapliga artiklar, litteratur och rapporter. Det empiriska materialet är insamlat genom ett snöbollsurval där åtta respondenter inkluderades. Totalt genomfördes elva semistrukturerade intervjuer. Webbsidor och dokument är också en del av det empiriskt insamlade materialet. Vid genomförandet av studien har vi utgått ifrån forskningsetiska överväganden och kvalitetskriterier, i syfte att öka dess pålitlighet, trovärdighet, konfirmering och överförbarhet.  Slutsats: Studien konstaterar att vägprojekt styrs utifrån en version av stage-gate-modellen och att det även finns inslag av den agila metoden angående riskhanteringen. Styrtriangelns tre dimensioner tid, kostnad och kvalitet utgör ett fokus inom vägprojekt, dimensionen kvalitet beskrivs däremot som innehåll. Förutom att styrtriangeln består av ett inre beroende finns även en yttre påverkan gentemot andra projekt. Detta innebär att ett projekts styrtriangel har en inverkan på ett annat projekts dimensioner, vilket är ett teoretiskt bidrag som studien belyst. Det identifierades även totalt åtta förutsättningar, sex risker och åtta faktorer som betraktas vara både förutsättningar och risker inom vägprojekt. Samtliga av dessa förutsättningar och risker styrs samt hanteras. Det redogörs för att dessa påverkar varandra, vilket styrningen av dem bör ta hänsyn till. Sammantaget fastställs det att styrningen av vägprojekt är komplext på grund av dessa samband och uppkomsten av oförutsägbara händelser. Detta bidrar till en praktisk och teoretisk kunskap angående styrningen med hänsyn till förutsättningar och risker eftersom dessa har studerats i samband med varandra. / Background and problem: Projects are usually characterized by insufficient goal fulfillment, regarding time, cost and quality for example. This can also be found in construction and infrastructure projects, which are important for society's opportunities for communication and transport. The fact that infrastructure projects, which are carried out by the public authority Trafikverket, do not achieve their goals, results in delays and that tax money is not used to the maximum. This also indicates that the projects are difficult to manage on the basis of the changing conditions and risks that characterize the project type, which makes it relevant to study the subject further. Purpose: The purpose of the study is to increase the knowledge of how management is used in road projects with a focus on conditions and risks. This is accomplished by describing how Trafikverkets process is managed in road projects and identifying and analyzing conditions and risks that can affect the projects. Method: The study is a qualitative multi-case study within Trafikverket. The theoretical material has been obtained from scientific articles, literature and reports. The empirical material was collected through a snowball selection in which eight respondents were included. In total, eleven semi-structured interviews were conducted. Web pages and documents are also part of the empirically collected material. In conducting the study, we included research ethical considerations and quality criteria, with the aim of increasing its reliability, credibility, confirmation and transferability. Conclusion: The study finds that road projects are managed based on a version of the stage-gate model and that there are also elements of the agile method regarding risk management. The three dimensions in the iron triangle time, cost and quality are a focus within road projects, but the quality dimension is described as content. In addition to the iron triangle consisting of an internal dependency, there is also an external influence on other projects. This means that one project's control triangle has an impact on another project's dimensions, which is a theoretical contribution that the study illustrated. A total of eight conditions, six risks and eight factors were also identified, which are considered to be both conditions and risks in road projects. All of these conditions and risks are managed. It is stated that these affect each other, which their management should take into account. Overall, it is determined that the management of road projects is complex due to these relationships and the occurrence of unpredictable events. This contributes to a practical and theoretical knowledge of the management with regard to the conditions and risks as these have been studied in conjunction with each other.

This project is about designing for alternative public engagementin infrastructure projects that span over longtime scales and long distances: Looking specifically atthe case of the North Bothnia Line – a train line plannedbetween the two northern Swedish cities of Umeå andLuleå, 270 km apart, which could be estimated to befinished around 2040. With a participatory design approach, I investigate thescope of the infrastructure project – the different stakeholdersand examples of current public engagement efforts.I then explore how to facilitate dialogues on futurelife and mobility in the north in alternative ways. In my initial research I seek a systemic understandingof the project from public employees in city planning,project management and communication. Through interviews, field explorations, design probesand workshops, I identify a set of qualities that characterisethis particular project – to design for and with:Future anticipation, temporal uncertainty, and situatedhuman experiences. These qualities are used to create aframework for prototyping interactions to facilitate dialoguesaround expectations around future life, and howto engage people in discussing this now. Synthesizing from insights, ideas, and interactionsexplored in an iterative design process, I develop aconceptual platform and digital service design. Thedesign I eventually set out to create is a conceptualpublic engagement platform for infrastructure projectsspanning long distances and uncertain timeframes.Enabling a space for open anticipation in the regions ofVästerbotten and Norrbotten, and working with aspectsand metaphors of celebration, longing, and collectiveplanning and dialogues.