I vårt arbete utgår vi ifrån den nya bestämmelse som Skollagen har gett ut och den innebär att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstånd ska gå under grundskolans läroplan istället för grundsärskolan. Denna nya bestämmelse gjorde oss nyfikna på hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna ställer sig till detta. I detta arbete vill vi därför med hjälp av verksamma pedagoger lyfta ett sätt på vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. På denna nya bestämmelse kan det ske många olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit långt med inkluderingsprocessen och många andra kommuner har denna implementering framför sig. Så som vår valda kommun har implementerat denna nya bestämmelse kan vara ett positivt och långsiktligt sätt, om de rätta förutsättningarna och kunskaperna finns. För att detta arbetssätt ska kunna bli långsiktligt krävs det därför att pedagogerna kan, vill och förstår vad arbetssättet kräver och dessa frågeställningar baserar vi vårt arbete på eftersom det även är dessa som implementeringsperspektivet grundar sig på. Pedagogerna har ett stort arbete framför sig med att inkludera alla elever i grundskolan och samtidigt utgå från varje enskild elevs behov. Vi lyfter i detta arbete ett sätt att genomföra denna implementering på.

Grön Flagg är ett miljöledningssystem och cirka 2000 skolor runt om i landet är medlemmar. Projektet syftar till att vägleda förskolor, skolor och gymnasium i deras miljöarbete. För att kunna få ett medlemskap i Grön Flagg måste skolan uppfylla vissa kriterier, som att utse ett miljöråd och arbeta med fortlöpande teman. Det viktiga i arbetet kring Grön Flagg är att lärarna och eleverna är delaktiga tillsammans i miljöprojektet. Undersökningen har utförts med ostrukturerade enkäter i årskurserna 3-5 på en grundskola i mellersta Sverige, där sammanlagt 77 elever har deltagit. Slutsatserna utifrån insamlad data kan konstatera att majoriteten av eleverna på denna grundskola inte kan vara inkluderade, på grund av att flertalet av eleverna inte vet vad Grön Flagg är. Endast två elever av 77 deltagande kan beskriva Grön Flagg med egna ord och få elever vet om skolan har ett miljöråd. De flesta eleverna visar dock ett påtagligt intresse för miljö och finner arbetet med det viktigt. Eleverna i de olika årskurserna ger övervägande liknande svar. Den intressanta skillnaden mellan årskurserna är dock att årskurs 5 kände sig mer osäkra på om de finner arbetet med miljö intressant, då eleverna i årskursen beskriver att de inte arbetat med miljöämnet.

Bakgrunden till arbetet bygger på våra tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen där vi upplever svårigheter med att undervisa elever utifrån deras behov och förutsättningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka erfarenheter lärare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har även tagit del av idrottslärares strategier i förhållande till dessa elever. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för elever med AD/HD. Vidare upplever lärarna att det krävs mer utbildning om diagnosen på universiteten.

Syftet med studien var att undersöka högstadielärares uppfattningar av olika stödinsatser så som extra anpassningar och särskilt stöd ur ett inkluderingsperspektiv.
För att kunna besvara syftet genomfördes tre fokusgruppssamtal med uppföljande intervjuer på tre olika högstadieskolor i en kommun i mellansverige. Analysen av resultatet gjordes sedan fenomenografiskt vilket innebär att jag lade märke till tendenser och mönster i samtalen som jag sedan kategoriserade under teman som kunde kopplas ihop med mina frågeställningar. De olika specialpedagogiska perspektiven som avgör synen på eleven ligger som bakgrund till mitt studieobjekt. Hur arbetar lärarna med olika stödinsatser och vad har detta för betydelse för hur man ser på en elev i behov av särskilt stöd? Sommaren 2014 kom Skolverket ut med nya riktlinjer för hur man bör arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd. Jag anser det intressant att utforska hur lärarna uppfattar arbetet med stödinsatserna med hänsyn till de nya riktlinjerna. Inkludering och elever i behov av särskilt stöd är ett komplext område. Det råder olika uppfattningar om hur detta område ska angripas. Min studie visar att olika perspektiv står i motsättning till varandra. Det råder även tvivel bland lärarna om hur man ska arbeta med de olika stödinsatserna, även om Skolverket har kommit med nya riktlinjer för att underlätta arbetet. Lärarna i studien känner sig även ifrågasatta av Skolverket då de anser att de redan under en längre tid arbetat så som riktlinjerna föreskriver. En av studiens slutsatser är att mycket arbete återstår innan glappet mellan Skolverkets visioner och skolans verklighet kan närma sig varandra, men ett förändringsarbete pågår.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur ambitionerna i skolans styrdokument gällande inkludering praktiseras på en skola i Sverige med fokus på elever med koncentrationssvårigheter. För att kunna besvara mina frågeställningar har litteratur om inkludering och elever med koncentrationssvårigheter gåtts igenom samt att observationer och intervjuer har utförts. Dessa metoder har valts för att kunna få en helhetsbild över hur lärarna jag besökte på den valda skolan praktiserar inkluderingsbegreppet samt hur de hanterar elever med koncentrationssvårigheter. I detta arbete har jag utgått från olika specialpedagogiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Resultaten av mina analyser visar att de lärarna jag valt att intervjua följer många av styrdokumentens ambitioner gällande inkludering och delaktighet men på dels skilda sätt samt i olika stor utsträckning.

Vi har gjort en interventionsstudie med arbetsminnesträning i syfte att undersöka vilken påverkan en insats med minnesträning har på elevers skolprestationer. Träningsperioden bestod av 25 tillfällen fördelade under fem veckor. För att motivera eleverna och utgå från deras behov och erfarenhet, användes lärplattor. Dessa valdes också utifrån den aspekten att det fanns många fler lärplattor tillgängliga i jämförelse med datorer. I interventionen användes minnestränings-programmet Cogmed under fem veckor. Resultaten av insatsen jämfördes med en jämförelsegrupp för att se minnesträningens betydelse när det gäller ordavkodnings-förmågan och läsförståelsen samt automatiserad huvudräkning. I interventionen gjordes förtest och eftertest för att stödja insatsernas reliabilitet och valditet (Tufte, 2013).  De test som användes var Ord och Bild och Ag 1. Resultatet visar att båda grupperna fick ett förbättrat resultat på samtliga test efter interventionen men försöksgruppen visade betydligt bättre resultat än jämförelsegruppen på ordavkodningstestet. Däremot visade denna studie inte några skillnader, till följd av minnesträning, vad beträffar matematiska räkneoperationer mellan försöksgruppen och jämförelsegruppen. Resultatet skulle kunna tolkas som att strukturerad minnesträning är gynnsam för elevernas läsutveckling.

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva vilka insatser och vilket stöd på individ-, grupp- och organisationsnivå som påverkar elever med funktionsnedsättning i en inkluderad verksamhet. Det är elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation. Studien är en fallstudie gjord på ett mindre gymnasium. Emperin består av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsättning. Studien begränsas till funktionsnedsättningar som benämns autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lärare för att beskriva den inkluderande organisationen. Resultatet visar att det är möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv. I studien framställs det att det är ett bra samarbete mellan arbetslagen där det inte är ekonomiskt hållbart att anordna för små grupper. Detta visar sig ha en fördel för de funktionsnedsatta eleverna på gymnasiet. De flesta eleverna upplever att läraren har stor betydelse om de får stöd, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Eleverna anser att det ska vara en bra lärare som kan hålla ordning, kommunicera med eleverna, ge dem relevanta uppgifter som de klarar av, samtidigt som det ska vara meningsfullt och utmanande. I det självständiga arbetet diskuteras och analyseras resultatet utifrån ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv Den teoretiska referensramen är Perssons (1998) modell där den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frågeställningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lärare anpassar sin pedagogik till elever i behov av särskilt stöd. Slutligen redovisas vad några lärare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass. Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts. Studien byggs upp utifrån hur specialpedagog och lärare ska tillgodose elever i behov av särskilt stöd, att specialpedagogiken är en annan typ av pedagogik än vad som är normen. Detta bygger på att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svårigheter i lärandet och sociala begränsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts. Studiens slutsats är att elevers förutsättningar och behov styr hur inkluderande och integrerande undervisning anordnas.