Syftet med studien är att undersöka hur begreppet motivation uppfattas i klassrumssituationer. Vad anser lärarna om motivation och hur väl stämmer det med elevernas bild av motivation. Jag har valt att besöka och intervjua elever och lärare i årskurs tre och årskurs sex. Detta för att se om det finns en skillnad i hur man motiverar när betyg blir en del av ekvationen i skolarbetet i årskurs sex. Arbetets frågeställning har besvarats genom det empiriska materialet, vilket består av observationer i klassrummet och intervjuer av lärare och elever. Resultatet visar hur lärarna arbetar med sina elever i respektive årskurs och vad elever uppfattar som motiverande. Resultatet visar skillnader mellan årskurserna men också likheter, hur struktur och sociala relationer kan påverka elevernas motivation.

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

Syftet: Syftet med denna studie var att studera relationen mellan motivation, närvaro och prestation hos elever på två specialidrottsgymnasium.  Frågeställningar: – Finns det något samband mellan motivation (inre, yttre &amp; amotivation) och närvaro? – I hur stor grad skiljer sig motivationen bland specialidrottseleverna utifrån kön och årskurs? – Finns det något samband mellan specialidrottselevernas inre motivation och prestation? Metod: Urvalet för studien bestod av gymnasieelever mellan 15 och 19 år från två olika idrottsgymnasium (NIU) i Stockholms län. Deltagarna kom från blandade klasser mellan årskurs 1-3. Gymnasieeleverna tillhörde specialidrottsklasser med olika idrotter som inriktning. För att mäta elevernas motivationsnivå användes självskattningsskalan Sport motivation scale II (SMS II), självskattningskala för närvaro och för att mäta upplevd prestation, The Attainment of Sport Achievement Goals Scale (A-SAGS). För att se om det fanns ett statistiskt samband mellan inre motivation, närvaro och prestation användes Pearsons korrelation. Gruppjämförelser gjordes med två olika tester oberoende T-test och oberoende Anova. Resultat: Det fanns inget statistiskt samband mellan motivation och närvaro. Dock fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan inre motivation och prestation. Elever som hade en större inre motivation presterade bättre. Det fanns även ingen statistisk signifikant skillnad mellan kön och motivationsnivån (RAI). Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan årskurser i motivation. Slutsats: Studien visar att motivation är en viktig faktor. Det innebär för att en idrottare ska utvecklas över hela skoltiden, behöver skolor arbeta för att främja elevernas/idrottarens motivation. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Den här studien är en kvalitativ studie med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka hur elevers motivation påverkas om fysisk aktivitet används i undervisningen inom ämnet biologi. Studien undersöker också om elevers inre och yttre motivation påverkas om fysiska aktiviteter används i undervisningen. Denna undersökning är relevant eftersom elever har visat en negativ attityd gentemot ämnet biologi och att intresset för att vidareutbilda sig inom ämnet är lågt. Det teoretiska ramverk som används för studien är SDT (Self-determination the-ory), med de tre komponenterna, självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Detta ramverk har använts för att skapa intervjufrågor och observationsprotokoll och för att sortera och analysera den data som framkommit under studiens gång. Undersökningens röda tråd utgår från dessa tre komponenter i det avseende att intervjuer, observationer, analys och diskussion är uppbyggda efter dessa. Resultatet i studien visar att elevernas motivation påverkas positivt om fysisk aktivitet används i undervisningen. Resultatet visar också att eleverna i större utsträckning drivs av inre motivation vid fysiska uppgifter, medan de vid teoretiska uppgifter främst drivs av yttre motivation. Det är tydligt att lärarna i större utsträckning måste individanpassa sin undervisning för att gynna elevers motivation.

Gamification eller spelifiering på svenska introducerades som begrepp 2008 men började först få stort intresse 2010. Spelifiering är ett försök att ta de spelprinciper och spelmekaniker som har utvecklats de senaste tre decennierna inom spelutveckling. Applicera dessa spelprinciper på vardagsaktiviteter, arbete och utbildning med syftet att motivera användaren att ändra sitt beteende kring de uppgifter som har spelifierats.Syftet med studien är att undersöka om de enklaste formerna av spelifiering har någon effekt på inlärning och motivation hos elever som lär sig matematik på grundskolenivå samt undersöka hur spelifiering kan appliceras på att lära ut matematik på en grundskolenivå. För att uppfylla syftet har det använts kvalitativa intervjuer och en fokusgrupp. Uppsatsen har delats upp i två faser, Insamlingsfasen och prototypfasen. Insamlingsfasen som består av litteraturundersökning, skrivande av intervjuguide och intervjuer. Därefter inleds prototypfasen som går ut på att skapa den första versionen av prototypen. Prototypen ska sedan presenteras för läraren och fokusgruppen och kompletteras utefter den feedback som gavs. Med hjälp av fokusgruppen och intervjun framkom det att det viktigaste gällande spelifiering i grundskolemiljön är att hitta en balans mellan för mycket och för lite spelifiering. För mycket spelifiering lider risken för att leda eleverna bort från lärandet istället för att förstärka det.För att utveckla en spelifierad applikation för lågstadieelever finns det många saker att tänka på. Först och främst lär sig elever på olika sätt och i olika takt, vad som fungerar för ett barn kanske inte fungerar för ett annat. Applikationen bör eftersträva en balans mellan spel och spelifierad artefakt för att inte dra bort från lärandet men samtidigt erbjuda en underhållande upplevelse. Nyckeln i detta är tempot i applikationen eller spelet. / Gamification was introduced in 2008 but started getting traction in 2010. The purpose of gamification is to apply game principles and game mechanics that has been developed in the past three decades in game development and apply these on daily tasks, work and education with the intent to motivate the users behaviour to the activity that is gamified. The aim of this study is to find out if the simplest kind of gamification has any effect on learning and motivation with students learning math in elementary school. Qualitative interviews and a focus group have been used to fulfill the aim of the study. The essay has been divided into two phases, the collection phase and the prototype phase. The collection phase consisting of literature research, writing interviews and execute the interviews. Thereafter, the prototype phase begins to create the first version of the prototype, which will then be presented to the teacher who provides feedback and then improved upon by the feedback provided by the teacher and the focus group. With the help of the focus group and the interview, it emerged that the main thing about gamification in school environment is to find a balance between too much and too little gaming. Too much spelling leads to the risk of leading students away from learning instead of enforcing it. To develop a gamified application for elementary school students, there are many things to consider. First of all, students learn in different ways and at different rates, what works for one child may not work for another. The application should strive for a balance between games and spell artifacts in order not to go away from learning but at the same time offer an entertaining experience. The key in this is the pace of the application or game.

Syftet med denna studie är att undersöka det administrativa arbetets påverkan på arbetsmotivationen hos läkare som arbetar i en svensk kontext. Andelen av svenska läkares arbetstid som går till administration har under de senaste åren varit ett uppmärksammat samt omdiskuterat ämne. Tidigare forskning har gjorts kring både arbetsmotivation i stort och arbetsmotivation inom vården såväl som vårdens generella effektivitet. Vad som dock inte undersökts i samma utsträckning är huruvida det administrativa arbetet påverkar den totala arbetsmotivationen, och om det i sin tur kan vara en bidragande faktor till ineffektivitet. Denna studie har därför genom intervjuer med sju läkare inom olika specialistområden som arbetar på Sundsvalls sjukhus undersökt detta. Studiens resultat visar att det administrativa arbetet upplevs som tråkigt att utföra och att det ibland även upplevs att det utförs på ett ineffektivt sätt. Det sågs däremot också som väldigt viktigt för patienten och därmed även verksamheten i stort. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det administrativa arbetet inte har någon betydande påverkan på den totala arbetsmotivationen eftersom den totala arbetsmotivation till arbetet i stor fortfarande var hög. Studien kunde även i enlighet med tidigare forskning identifiera att det finns förbättringsmöjligheter gällande de tekniska system, tidsdisponering och uppgiftsfördelning.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur lärare i företagsekonomi uppfattar elevers motivation och elevers motstånd till arbete med bokföringsprogram i undervisningen. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer av fem lärare i företagsekonomi, som använder bokföringsprogram i sin undervisning. Denna studie föreslår en sammanslagning av Technology Acceptance Model (TAM) och Basic Psychological Needs Theory (BPNT) i motivationen för att beskriva och förstå elevernas positiva eller negativa beteendemässiga intention till arbete med bokföringsprogram. Studien visar att lärare uppfattar att koppling till verkligheten, positiv återkoppling, tillgänglighet till bokföringsprogrammet och bokföringsprogrammets automatiska funktioner spelar en motiverande roll för eleverna i arbete med bokföringsprogrammet. Å andra sidan visar studien att lärare uppfattar att faktorer som svårigheter att komma igång med programmet, bristen på lärarnas digitala kompetens och elevernas svaga teoretiska kunskaper om bokföring utgör motståndsfaktorer för elever i arbetet. Utifrån studiens resultat kan slutsatser dras om att uppfylla elevers behov av autonomi, kompetens och samhörighet främjar upplevd nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket leder till främjandet av inre motivation för arbete med det. Å andra sidan, minskning av elevers upplevda kompetens leder till att minska sin upplevda nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket försvagar deras inre motivation för arbete med det.

Bakgrund- Innovation är viktigt för samtliga organisationer för att behålla relevans, öka konkurrenskraft och lönsamhet genom att förbättra befintliga produkter och tjänster. Innovation kommer från samtliga medarbetare inom en organisation och det blir därav viktigt för företagen att förstå vad det är som motiverar medarbetarna. De företag som satsar på innovation har oftast en högre tillväxtnivå än de företag som inte gör det. Tillverkningsindustrin är en bra och representativ industri när det kommer till inkrementell innovation eftersom den står inför ständiga förändringar och består av många olika produktionsprocesser.  Syfte- Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen kring hur en medarbetare motiveras till att bidra med inkrementella innovationer.  Metod- Uppsatsen använder sig av en fallstudie inom ett tillverkningsföretag i norra Sverige, studien är baserad på kvalitativ data som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 17 intervjuer utförts. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat- Studiens resultat visar att de inre och yttre faktorerna som påverkar medarbetares motivation är autonomi, företagsresultat, arbetsnöjdhet, bekräftelse, belöningssystem, kollektiv belöning och rätta förutsättningar. Varav studien bidrog med två av dessa motivationsfaktorer kollektiv belöning och rätta förutsättningar.   Forskningsbegränsningar/implikationer- Studien begränsas eftersom den endast bygger på en fallstudie utförd på ett företag, vilket även bör tas i hänsyn då studiens resultat tolkas. Studien bidrar med insyn och ökad förståelse kring vilka motivationsfaktorer som påverkar medarbetaren till att bidra med inkrementella innovationer. Originalitet/värde- Studiens bidrag är till de befintliga motivationsteorierna och ger en förbättrad förståelse för  motivationsfaktorer som påverkar medarbetaren att bidra med inkrementella innovationslösningar i sitt dagliga arbete samt fyndet av två nya motivationsfaktorer.

Ämnet för denna uppsats växte fram då vi blev uppmärksammade på Anna Tufvessons bok Aktivt medarbetarskap (2017). Kraven på en anställd sträcker sig längre än att bara komma i tid och sköta sina arbetsuppgifter. En medarbetare bör idag ta ansvar för sig själv samt för sina kollegor, kommunikationen, relationerna och sin hälsa. Detta fick oss att tänka på hur offentlig verksamhet, som tydligt arbetar utifrån medarbetarskapets premisser, upprätthåller och bibehåller sin personal. Vad är det som motiverar anställda inom offentlig verksamhet när kraven är så tydliga och de yttre motivatorerna relativt frånvarande? Vår tanke var att inom medarbetarskapet finns det faktorer som påverkar medarbetarnas inre motivation i en positiv riktning. Denna uppsats ämnar söka förståelse för detta.  I undersökningens teoretiska referensram uppmärksammas medarbetarskap som arbetsform, inre motivation som fenomen och autonomi och kunskapsutveckling som nyckelfaktorer. Vårt metodval består av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlats in med tio fysiska ansikte mot ansikte intervjuer. Respondenterna är verksamma inom kommunal verksamhet i en mellanstor svensk stad. Samtliga intervjuer har spelats in och ordagrant transkriberats inför analysprocessen. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats utifrån metoden innehållsanalys. Uppsatsen syfte besvaras genom dess tre frågeställningar. Slutsatserna är att respondenterna inom den kommunala verksamheten upplever sig ha en god autonomi i sitt arbete samt goda möjligheter för kunskapsutveckling. De faktorer inom medarbetarskapet som främjar den inre motivationen visar sig vara meningsfulla arbetsuppgifter, egenkontroll, samarbete och gemenskap samt kunskapsutveckling och en känsla av kompetens.

Syftet med studien var att identifiera faktorer och egenskaper av belöningssystem som kan påverka banktjänstemäns inre och yttre motivation. Faktorer som studerades var banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av ett belöningssystem. De två olika kontrasterande forskningsströmmarna inom motivation tillsammans med ökat intresse för motivation och arbetstillfredsställelse inom banksektorn har skapat ett relevant område att utforska och identifiera belöningssystemets påverkan på både den yttre och inre motivation hos banktjänstemän. Studien tillämpade en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning där deltagarna var anonyma. En statistik analys med hjälp av SPSS användes för att ta fram resultaten i studien. Totalt 22st banktjänstemän på en bank i norra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet tyder på att det finns ett positivt samband mellan banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet och deras yttre motivation. Vidare indikerar resultatet att banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet inte har någon signifikant påverkan på deras inre motivation. Detta tyder på att den negativa undergrävande effekten som belöningssystem har på inre motivation är frånvarande. Ytterligare forskning som undersöker effektens storlek genom att mäta förändringen på prestation både innan och efter införandet av ett belöningssystem som tar hänsyn till de faktorerna som lyfts fram i studien kan rekommenderas för att få en förbättrad förståelse för om den positiva effekten på yttre motivation är betydande eller inte. / The purpose of the study was to identify factors and characteristics of reward systems that can affect bank employees' intrinsic and extrinsic motivation. Factors studied were bank officers' perceived controllability, fairness, and transparency of a reward system. The two different contrasting streams of research in motivation together with increased interest in motivation and job satisfaction in the banking sector have created a relevant area to explore and identify the impact of the reward system on both the extrinsic and intrinsic motivation of bank employees. The study applied a quantitative research approach in the form of a survey where the participants were anonymous. A statistical analysis using SPSS was used to produce the results in the study. A total of 22 bank employees at a bank in northern Sweden have participated in the survey. The result suggests that there is a positive relationship between bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system and their extrinsic motivation. Furthermore, the results indicate that bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system have no significant impact on their intrinsic motivation. This suggests that the negative undermining effect that reward systems have on intrinsic motivation is absent. Further research investigating the magnitude of the effect by measuring the change in performance both before and after the introduction of a reward system that considers the factors highlighted in the study may be recommended to gain an improved understanding of whether the positive effect on extrinsic motivation is significant or not.