Studiens syfte är att undersöka förekomsten av olika typer av motivation till studier hos studenter vid Uppsala universitet, vilket mynnade ut i två frågeställningar som är följande: Vad motiverar studenter till sina studier och framkommer det någon skillnad i motivationen gällande yttre och inre faktorer? och Förekommer det en skillnad på motivationen beroende på bakgrundsfaktorerna kön och ålder? För att angripa detta problemområde använde vi oss av en kvantitativ metodansats i form av en enkätinsamling. Vi tillämpade ett bekvämlighetsurval genom att dela ut enkäten på offentliga utrymmen vid Uppsala universitet, vilket resulterade i 70 stycken enkätsvar. Vår teoretiska referensram grundar sig i Deci & Ryans samt Ahls definitioner kring inre och yttre motivation. Vidare utgår studien även ifrån tidigare forskning kring studiemotivation som handlar om hur studenter på olika sätt skapar och formar motivation till sina studier. Vi har även tillämpat tidigare forskning med fokus på motivation i relation till kön samt motivation i relation till ålder. På grund av att studien baseras på ett bekvämlighetsurval samt att respondenternas antal endast uppgår till 70 individer är generalisering ej möjligt. Studien redovisar endast tendenser, vilket kan väcka intresse för vidare forskning. Resultatet visade att det framförallt är den yttre motivationsfaktorn “Framtida karriärmöjligheter och yrkesliv” som starkast motiverar urvalsgruppen till sina studier, men även att den inre motivationen i form av “Intresset för ämnet” motiverar urvalsgruppen starkt. Avslutningsvis påvisas även en indikation över att ålder och kön påverkar hur studenten motiveras till sina studier. Detta då exempelvis yngre studenter visar tendenser till att motiveras av sina klasskamrater än de äldre samt att män i större utsträckning än kvinnor motiveras av gruppstudier. / The purpose of this study is aimed at investigating the prevalence of various study motivation types used by students at Uppsala University. This study culminated into two questions. Firstly, What is it that motivates students to study and does there appear to be any difference regarding intrinsic and extrinsic motivational factors? And secondly, Are there any differences in the creation of motivation due to the background factors gender and age? To approach the problem we used a quantitative research method, in the form of a survey. We distributed questionnaires in public areas at Uppsala university, which resulted in seventy responses. The theoretical framework used to interpret the collected data was Deci & Ryan's and Ahls definitions regarding intrinsic and extrinsic motivation. This research study also builds upon earlier studies on motivation, which address a number of theories explaining how students create and form motivation for their studies. Owing to the fact that the study and the questionaire were made from a convenience sampling which resulted in a selection with limited numbers, the study will therefore not make any generalizations, however it will highlight tendencies which may raise interest for further research. The results of the study show that the greatest motivational factor is an Extrinct Motivation factor in the form of "Future professional and career opportunities". Additionally the results also show that an intrinsic motivation factor in the form of  “Interest in the subject itself” also strongly motivate students. Furthermore, the study indicates that age and gender effect how students are motivated during their studies. The results also display that younger students for instance, are more motivated by their classmates, while from a gender point of wiew men are more motivated by group studies.

Titel: Anställdas motivation och belöningssystem som en påverkande faktor - en fallstudie om Bemanna AB Författare: Emina Helic & Emmy Ahlqvist Nivå: Magisteruppsats, 30 hp Nyckelord: Arbetsmotivation, Inre motivation, Yttre motivation, Belöningssystem, Bemanningsföretag, Internt anställda. Bakgrund: Personalstyrka beskrivs vara ett företags största och svåraste kostnad att kontrollera, vilket är synbart i bemanningsbranschen som är omtalad för en 40% högre personalomsättning än övriga branscher. För arbetsgivare anses det vara väsentligt att erhålla kunskap om hur företag kan arbeta kring att bevara motivationen hos medarbetarna för att minska personalomsättningen men också för att skapa en förstärkt marknadsposition. Belöningssystem är en typ av styrmedel som kan bistå företag för att komma i underfund med problemet och influera motivationsgraden. Ett genomtänkt belöningssystem, vilken är utarbetad efter företagets individuella egenskaper, behov och nuvarande situation, har vidare fastställts vara en påverkande faktor gällande beteenden och prestationer. Forskningsfråga: Hur arbetar bemanningsföretag med att motivera internt anställda genom att bruka ett belöningssystem? Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och få en djupare förståelse över hur bemanningsföretag motiverar internt anställda genom att bruka belöningssystem. Vidare är syftet att utveckla en modell med begreppsdefinitioner vilken kan beaktas av bemanningsföretag, som har avsikt att forma, samt använda interna belöningssystem. Metod: Det kvalitativa tillvägagångssättet med en enskild fallstudie har tillämpats för att besvara forskningsfrågan och uppnå studiens syfte. Primärdatan är grundad på semistrukturerade intervjuer med elva interna medarbetare från olika nivåer på bemanningsföretaget Bemanna AB. Sekundärdatan grundar sig på undersökta dokument från det valda fallföretaget. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket har utgått ifrån att kombinera allmänna motivationsteorierna, tillsammans med de utvecklade arbetsanpassade teorierna kring motivation. Ramverket har vidare utgått ifrån att kartlägga fyra centrala beståndsdelar som är väsentliga att se över vid bruket och upprättandet av ett belöningssystem. Resultat: Studiens resultat påvisade att en kombination av monetära- och icke-monetära belöningar i ett sammantaget hybrid-belöningssystem är väsentligt för att uppnå en ökad motivationsgrad hos interna medarbetare. Det är nödvändigt med ett tydligt och realistiskt samband mellan prestationskrav och måluppfyllelse för en ökad motivation och uppfyllelse av incitamentseffekterna. Studien har bidragit till en framställd modell där begreppen: jämförelse, förväntningar, attityder och företagskultur har identifierats och påvisats inneha en inverkan vid användandet av ett belöningssystem. Kollisioner påträffades vidare i modellen hos- alternativ mellan olika personlighetstyper och har utvecklats genom begreppen: relationsjägare, kompensationsjägare, den förväntansfulla och den förväntanslösa.

Previous research proves clear differences between different generations when it comes to attitude towards work. There have been divisions of the different generations which enables research and drawing conclusions of what characteristics that are typical for the different generations. Meanwhile, work motivation and job satisfaction have become a bigger social discussion, which have resulted with a need for employers to change their way of working to reach the employees. This is specifically relevant for the latest generation who is active on the labor market, Generation Y. Increased demands and changed motivation factors for that generation differ how earlier generations on the labor market is motivated to their work. This study aims to create understanding for how the different motivation factors differ for the different generations who today are active on the labor market. To understand this, we used Deci & Ryan’s (2000) Self Determination Theory. That theory explains the intrinsic and extrinsic motivation and lifts three motivation factors; competence, autonomy and relatedness. This study contributes with knowledge to employers about how different generations are satisfied at their work and how you as an employer can encounter the different generations depending on what they are motivated by. The results of this study show that generations value work different and are motivated in different ways. Baby Boomers is the generation who are most satisfied with their work and are triggered by intrinsic motivation while Generation Y is driven by extrinsic motivation and is the generation who is least satisfied. In general, it showed that Swedes are satisfied at work, independent if they work within the private or public sector. The biggest motivating factor for all generations was autonomy and what correlated between work motivation and job satisfaction is the level of social relatedness.

Studiens syfte är att med utgångspunkt i elevernas förståelse för sitt lärande öka förståelsen för hur lärare i ett förebyggande arbete, utifrån hur undervisningen struktureras och organiseras, kan stödja elevernas lärande. Hur kan eleverna ges stöd men även möjlighet till att kunna vara delaktiga och ta ansvar i sin lärprocess? Kunskap om hur lärandet ser ut från elevperspektivet är viktigt för lärare att veta, så de kan planera en undervisning som möter elevernas behov. Kvalitativ metodansats har använts i observationer och intervjuer. Den proximala utvecklingszonen är den teori som tillsammans med formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och metakognition samspelar i en analysmodell (figur 4:5) där elevens inre motivation, delaktighet och ansvar är central.   Det mönster som framträder i resultatet är att de elever som i sina tidigare skolor getts möjlighet att bli medvetna om hur de lär sig också är de elever som beskriver att de når de högre kunskapskraven. Deras utsagor visar på ett samspel mellan förmågan att arbeta självständigt och lära nytt. De har en större tillit till sin egen förmåga att lära. När ett tydligt varför framträder ur elevens livsvärld ökar deras motivation, delaktighet och ansvar.

Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan medvetenhet om värderingar och motivation. Tidigare forskning har däremot inte konkretiserat hur medvetenhet om värderingar kommer till uttryck inom motivation. Studien syftar till att undersöka om anställdas inre motivation påverkas av medvetenhet kring värderingar. Syftet är även att identifiera hur en eventuell motivationsförändring hos de anställda har tagit sig i uttryck. En kvalitativ studie har tillämpats där resultatet gav flera exempel på hur medvetenhet om personliga- och organisationsvärderingar påverkar inre motivation. Ur ett autonomiperspektiv har studien funnit att ökad medvetenhet om värderingar gör det lättare att leva efter sina värderingar. Ur ett samhörighetsperspektiv visar resultatet att en hög medvetenhet kan förstärka gemenskapen. Detta genom förbättrad intern kommunikation grundad i en ökad förståelse för varandra. Vidare visas att individer som tar beslut i linje med sina personliga värderingar och organisationens upplever högre nöjdhet med sin insats, vilket visar att kongruens bidrar till att tillgodose behovet för både autonomi, kompetens och samhörighet.

Restaurangbranschen har ett rykte om sig att vara en tuff bransch med påfrestande arbetsmiljö och låg finansiell ersättning. Trots detta väljer många att viga sina liv åt den. I denna studie undersöks vad som motiverar anställda inom restaurangbranschen, och om skillnader står att finna mellan de som arbetar på mellanklassrestauranger jämfört med anställda på Fine dining- restauranger. Tidigare forskning har inte gett några entydiga svar på detta utan visar på stora skillnader framförallt geografiskt. I denna uppsats gör vi, utifrån Ryan & Deci ́s Self- determination theory, en ansats att bidra till forskningen genom att kartlägga inre och yttre motivationsfaktorer hos anställda i den svenska restaurangbranschen. Datainsamling skedde genom intervjuer med sex respondenter i form av serveringspersonal och restaurangchefer, anställda på restauranger i Stockholm och Uppsala. Resultaten visar att intresse för service, relationen till kollegor, möjligheten till personlig utveckling samt intresse för mat och dryck är huvudsakliga motivationsfaktorer hos respondenterna. Anställda på Fine dining- restauranger visade sig också vara något mer drivna av finansiella belöningar jämfört med den andra undersökningsgruppen. Vår slutsats är att restauranganställda i Sverige huvudsakligen motiveras i sitt arbete genom inre motivationsfaktorer.

Abstract Syftet med studien är att undersöka vilka tankar elever har om sin skönlitterära läsning samt vad som motiverar elever till att läsa på fritiden. För att uppfylla syftet besvarades en enkät om inre och yttre motivation i två klasser i årskurs sex. Därefter valdes sex elever med inre motivation till läsning ut för intervjuer. Studien utgår från Self-determination theory som grundar sig i att det finns inre motivation och yttre motivation. Denna studie fokuserar på den inre motivationen som består av tre drivkrafter (kompetens, meningsfullhet, självständighet), dessa har lagt grunden för studiens analys. Resultatet visar att elever med inre motivation tycker om att själva bestämma över sitt läsande, att själva få välja bok och att få välja när de ska läsa. Resultatet visar också att elever tycker om att tala om böcker med andra för att ge eller ta emot boktips.

Studien är en kvalitativt utformad fallstudie, med ett jämförande syfte och är inspirerad av diskursanalytiskt synsätt. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap kring diskursen om team samt ledarskapets faktiska påverkan. Från hur ledarstilen influerar team till hur medarbetarna upplever ledarskapet. Vilka resonemang som förekommer hos ledare kontra medarbetare, då en grupp individer med olika personligheter, intressen och kompetenser skall utföra sitt arbete som ett team. För att belysa studiens syfte har en växelverkan mellan empirisk och teoretisk reflektion återspeglat det kunskapsbidrag som studien givit. Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare samt observationer av två medverkande organisationer. RONS-analysen som utförts påvisade att Resultatjägaren är den mest förekommande ledarstilen, men samtidigt den minst gynnsamma att leda team på. RONS är en förkortning av Resultatjägare, Organisatör, Nytänkaren och Samordnaren, ett samlingsnamn för olika ledarstilar. Materiell motivation och press var vanligt förekommande, medan den positiva inverkan på teamen handlar om inre motivation. Ledarstilen Samordnaren var en fördelaktig ledarstil för ett välmående team med hållbar utveckling. Entreprenören var den ledarstil som lyckas utveckla teamet positivt, även i motvind av hierarkiska organisationer, då denna ledartyp utmärks som driven och orädd. Samtliga ledare förnekade att hierarki och materiell belöning förekom i organisationerna, men motsatsen påvisades på olika sätt, då ledarna endast var de som styrde teamen, tillsammans med den utsedda informella ledaren som en högra hand. De som leder likt en Resultatjägare gynnas av ett hierarkiskt arbetsklimat. Dock visar sig denna typ av organisationsform ha negativ påverkan på team. Materiell lika så, utan någon särskild positiv effekt. / This study is designed as a qualitative, comparative case study and the method is inspired by a discourse analysis. The purpose of this study is to contribute with new knowledge around the discourse of teams and the actual influence of leadership. From how the leadership style influence teams to how employees perceive leadership. What reasoning exist in leaders and employees, when a group of individuals with different personalities, interest and skills should perform their work as a team. To highlight the purpose of the study, an interaction between empirical and theoretical reflection reflects the knowledge contribution that the study has provided. The case study's data collection method consists of eight semi-structured interviews with managers and employees combined with with observations by two participating organizations. The RONS-analysis carried out, showed that the Result Hunter was the most common leadership style, but at the same time the least favourable to lead teams on. RONS is an abbreviation of Result Hunter, Organizer, New Thinker and Coordinator, a collective name for different leadership styles. Material motivation and pressure were common, while the positive impact on the teams was about internal motivation. Leadership style The Coordinator was an advantageous leadership style for a prosperous team with sustainable development. The entrepreneur was the leadership style that manages to develop the team positively, even in the headwinds of hierarchical organizations, as this type of leader is driven and fearless. All leaders denied that hierarchy and material rewards existed in the organizations, but the opposite was demonstrated in different ways, since the leaders were the only ones who led the teams, together with the designated informal leader as their right hand. Those who lead like a Result Hunter benefit from a hierarchical working climate. However, this type of organizational form proves to have a negative impact on teams. Material equally so, with no particular positive effect.

Coronapandemin och den drastiska omställningen till distansarbete har varit källor till oro för många organisationer. Ett vanligt fenomen är att chefer tenderar att söka sig till hårdare styrning under oförutsägbarhet, vilket kan få konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Med utgångspunkt i SCARF-modellen och Self-determination theory, ämnar studien undersöka om oförutsägbarheten innebär en hårdare styrning och vad den får för konsekvenser på anställdas inre motivation och arbetsinsats. Utifrån det teoretiska ramverket genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med både chefer och anställda i fyra olika företag, verksamma i olika branscher. Resultatet indikerar på att kravet på uppföljning och rapportering ökar i de företag vars tillvaro varit mer oförutsägbar och förblir oförändrat i de företag vars tillvaro varit mer förutsägbar. Styrningens förväntade negativa inverkan på anställdas inre motivation och arbetsinsats kan inte bekräftas. Resultatet indikerar istället på positiva effekter som förbättrad känsla av produktivitet, ökad tydlighet och struktur.

Idrottsrörelsen är stor i Sverige med flera miljoner medlemmar där fotboll är den största idrotten. Föreningsidrotten bidrar med en rad fördelar, både fysiska och psykiska. Trots detta är det fler som väljer att sluta idrotta, speciellt tjejer. Coronapandemin slog till under 2020 och har bidragit med konsekvenser för både samhället och idrotten. Utmaningarna har varit stora för idrotten på grund av alla restriktioner och detta kan påverka motivationen hos idrottsutövare. Syftet med studien var att undersöka hur coronapandemin har påverkat motivationen till att fortsätta inom föreningsidrotten hos några utvalda 18 till 23 åriga damfotbollsspelare. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Till studien rekryterades sex stycken respondenter från olika fotbollslag. Inklusionskriterier för urvalet var att respondenterna skulle vara damfotbollsspelare mellan 18 och 25 år som spelade förra säsongen (2020) och fortfarande spelar. Koder och teman identifierades i intervjusvaren för att svara på studiens syfte. Idrott kan ses som en samhällsnytta på många sätt, både för individen själv och för hela samhället. Människor får bättre livskvalité genom att idrotta, vilket medför ett bättre mående. Därför har författarna i denna studie valt att fokusera på de personer som väljer att fortsätta inom idrotten. För att analysera resultatet användes självbestämmande teorins tre psykologiska behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet visar att motivationen till fotbollen har påverkats under coronapandemin för att det funnits mycket osäkerhet kring när och om matcher kommer att spelas. Motivationen kan minska när tävlingsmomentet försvinner och det inte finns något att träna för. Trots detta finns en stark vilja att fortsätta för att det fortfarande är roligt att spela fotboll och tillhöra ett lag. Gemenskapen, rutiner och att träna är de främsta faktorerna för fortsatt deltagande.