No description available.

by Jerry M. Cain / Typescript / Includes complete vocal and instrumental scores of 2 liturgical motets and 3 sacred concertos of the early 17th century transcribed into modern notation / For mixed voices and/or instruments / M.M. Florida State University 1994 / Compositions LE45-48, 143 in Levoča Ms. Mus. 13993; ms. of German composers, copied in organ tablature by Johannes Schimbraczky / Includes bibliographical references / Score texts in German and Latin; 2 scores are without text

Within this document, the writer hopes to present a thorough study of the various methods and materials which are available for the beginning, intermediate, and advanced band classes of the Goose Creek Independent School District, Goose Creek, Texas, taking into consideration the organization of the school system as it exists at the present time.

Tanken med denna uppsats är att försöka få en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgå om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte är således att undersöka vad för slags musik som används i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhållande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och användandet av instrumentalmusik och populärmusik.   Till mitt arbete har jag använt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jämförande analys av polisserierna Miami Vice och Life on Mars. Åtta avsnitt ur varje serie har studerats och därefter har ett representativt avsnitt från respektive TV-drama valts ut för en fördjupad analys. Min uppfattning utifrån studien är att instrumentalmusik och populärmusik i de flesta fall används i liknande sammanhang. Dessa kan exempelvis vara att ge en känsla av atmosfär, understryka en karaktärs känslor, ge tittaren information som inte kan utläsas utifrån enbart bilderna och bidra med kontinuitet. Populärmusik kan i somliga fall vara ett bra alternativ till instrumentalmusik för att vi ska hålla kvar vårt fokus på bilderna. Men populärmusikens främsta funktion i de undersökta serierna är som tidsmarkör för den period handlingen utspelar sig i.

Die Dissertation behandelt aus unterrichtspraktischen Fragestellungen heraus Gestalt und Anwendungsmöglichkeiten aktuell nutzbarer Lehrwerke des Orgelspiels. Aus der Perspektive einer Lehrtätigkeit des Autors an der Musikhochschule erwächst eine Reflexion zur Funktionalität und Wirksamkeit von Orgellehrwerken nach gegenwärtig zugrunde liegenden Kriterien. Es wird der Frage nachgegangen, inwieweit sich didaktische Zielsetzungen früherer und heutiger Zeit unterscheiden und Thesen zur Verwendung elementarer Orgelschulen aufgestellt. Ausgehend von den Entwicklungen bei der Anwendung von Orgellehrwerken im Verlauf der Musikgeschichte wird sichtbar, dass sich die berufspraktischen Anforderungen innerhalb des Aufgabenbereiches eines Organisten am Beginn des 21. Jahrhunderts spürbar verändert haben. Es wird die Bedeutung interpretatorischer, methodischer, musikwissenschaftlicher und psychologischer Aspekte für den heutigen Verlauf des Unterrichtsprozesses beleuchtet. Zudem wird dargestellt, inwieweit speziell der Orgelunterricht einen Sonderfall im Spannungsfeld gegenwärtiger Instrumentalpädagogik bildet.

<p> </p><p>Tanken med denna uppsats är att försöka få en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgå om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte är således att undersöka vad för slags musik som används i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhållande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och användandet av instrumentalmusik och populärmusik.</p><p> </p><p>Till mitt arbete har jag använt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jämförande analys av polisserierna <em>Miami Vice</em> och <em>Life on Mars</em>. Åtta avsnitt ur varje serie har studerats och därefter har ett representativt avsnitt från respektive TV-drama valts ut för en fördjupad analys. Min uppfattning utifrån studien är att instrumentalmusik och populärmusik i de flesta fall används i liknande sammanhang. Dessa kan exempelvis vara att ge en känsla av atmosfär, understryka en karaktärs känslor, ge tittaren information som inte kan utläsas utifrån enbart bilderna och bidra med kontinuitet. Populärmusik kan i somliga fall vara ett bra alternativ till instrumentalmusik för att vi ska hålla kvar vårt fokus på bilderna. Men populärmusikens främsta funktion i de undersökta serierna är som tidsmarkör för den period handlingen utspelar sig i.</p><p> </p>

This submission for the degree of Master of Music at the Elder Conservatorium of Music, University of Adelaide, consists of a portfolio of original compositions supported by an explanatory exegesis. The portfolio consists of six works: The Gingerbread Man, for a sinfonietta ensemble (woodwind quintet, two violins, viola, cello, double bass and percussion); a Jazz Quintet (alto saxophone, fluegel horn, vibraphone, tambourine and double bass); a Horn Quintet and String Quartet (violin, two violas and cello); Alone (for solo horn and 3 female voices – SSA); and Sonata for Horn (or Tuba) and Piano. The supporting exegesis explains the creative and investigative processes that have taken place, exploring the idea of the leitmotif and developing it through the six compositions within the portfolio. / http://proxy.library.adelaide.edu.au/login?url= http://library.adelaide.edu.au/cgi-bin/Pwebrecon.cgi?BBID=1457750 / Thesis (M.Mus.) -- University of Adelaide, Elder Conservatorium of Music, 2009

This submission for the degree of Master of Music at the Elder Conservatorium of Music, University of Adelaide, consists of a portfolio of original compositions supported by an explanatory exegesis. The portfolio consists of six works: The Gingerbread Man, for a sinfonietta ensemble (woodwind quintet, two violins, viola, cello, double bass and percussion); a Jazz Quintet (alto saxophone, fluegel horn, vibraphone, tambourine and double bass); a Horn Quintet and String Quartet (violin, two violas and cello); Alone (for solo horn and 3 female voices – SSA); and Sonata for Horn (or Tuba) and Piano. The supporting exegesis explains the creative and investigative processes that have taken place, exploring the idea of the leitmotif and developing it through the six compositions within the portfolio. / http://proxy.library.adelaide.edu.au/login?url= http://library.adelaide.edu.au/cgi-bin/Pwebrecon.cgi?BBID=1457750 / Thesis (M.Mus.) -- University of Adelaide, Elder Conservatorium of Music, 2009

Thesis (A.Mus.D.)--University of Illinois at Urbana-Champaign, 2009. / Source: Dissertation Abstracts International, Volume: 70-06, Section: A. Adviser: John Dee. Miscellaneous chamber works for small and large ensembles also included. Includes bibliographical references (leaves 131-134) and discography (leaves 126-130). Available on microfilm from Pro Quest Information and Learning.

248 f.:il / Submitted by JURANDI DE SOUZA SILVA (jssufba@hotmail.com) on 2013-03-15T14:03:05Z No. of bitstreams: 1 Tese Flavio Jose Gomes de Queiroz.pdf: 2786641 bytes, checksum: 8945f9933e2289edcb8a6d283ea26e10 (MD5) / Approved for entry into archive by Rodrigo Meirelles(rodrigomei@ufba.br) on 2013-03-22T14:12:53Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Tese Flavio Jose Gomes de Queiroz.pdf: 2786641 bytes, checksum: 8945f9933e2289edcb8a6d283ea26e10 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-03-22T14:12:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese Flavio Jose Gomes de Queiroz.pdf: 2786641 bytes, checksum: 8945f9933e2289edcb8a6d283ea26e10 (MD5) Previous issue date: 2010 / O presente trabalho é uma etnografia da Música Instrumental na cidade do Salvador, Bahia, Brasil. Após discutir possíveis definições do que seja Música Instrumental, apresenta uma retrospectiva da mesma no Brasil. Mostra o seu desenvolvimento historiográfico ao longo de quase trinta anos, as diversas influências sofridas e o relacionamento dos seus músicos com outros setores da vida sócio-cultural da cidade. Além disso, aborda a questão do autoaprendizado musical à luz das idéias de Ivan Illich e Jacques Rancière. / Salvador