<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad.</p><p>För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. </p><p>Resultaten </p><p>Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. </p><p>Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. </p><p>Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad:</p><p>Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. </p><p>De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. </p><p>Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. </p><p>Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.</p>

No description available.

No description available.

<p>The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.</p>

Web aggregation has been available regionally for several years, but this service has not been offered globally. As an example, using multiple regional comparison aggregators, we analyze the global prices for a Sony camcorder, which differ by more than three times. We further explain that lack of global comparison aggregation services partially contribute to such huge price dispersion. We also discuss difficulties encountered in the manual integration of global web sources. Motivated by this example, we propose a context mediation architecture for global aggregation to address semantic disparities of global information sources. Global aggregation services can bring efficiency to the global market and can be useful for market research and other business uses. / Singapore-MIT Alliance (SMA)

Industrial production systems in general are very complex and there is a need for decision support regarding management of the daily production as well as regarding investments to increase energy efficiency and to decrease environmental effects and overall costs. Simulation of industrial production as well as energy systems optimization may be used in such complex decision-making situations. The simulation tool is most powerful when used for design and analysis of complex production processes. This tool can give very detailed information about how the system operates, for example, information about the  disturbances that occur in the system, such as lack of raw materials, blockages or stoppages on a production line. Furthermore, it can also be used to identify bottlenecks to indicate where work in process, material, and information are being delayed. The energy systems optimization tool can provide the company management additional information for the type of investment studied. The tool is able to obtain more basic data for decision-making and thus also additional information for the production-related investment being studied. The use of the energy systems optimization tool as investment decision support when considering strategic investments for an industry with complex interactions between different production units seems greatly needed. If not adopted and used, the industry may face a risk of costly reinvestments. Although these decision-making tools individually give good results, the possibility to use them in combination increases the reliability of the results, enhances the possibility to find optimal solutions, promises improved analyses, and a better basis for decisions in industry. The energy systems optimization tool can be used to find the optimal result and the simulation tool can be used to find out whether the solution from the optimization tool is possible to run at the site. In this thesis, the discrete event simulation and energy systems optimization tools have been combined. Three Swedish industrial case studies are included: The new foundry at Volvo Powertrain in Skövde, Arla Foods dairy in Linköping and the SKF foundry in Katrineholm. Results from these cases show possibilities to decrease energy use and idling, to increase production, to combine existing and new production equipment and to decrease loss of  products. For an existing industrial system, it is always preferable to start with the optimization tool reMIND rather than the simulation tool – since it takes less time to build the optimization model and obtain results than it does to build the corresponding simulation modeling. While, for a non-existent system, it is in general a good idea to use both the simulation and the optimization tool reMIND simultaneously, because there are many uncertain data that are difficult to estimate, by using only one of them. An iterative working process may follow where both tools are used. There is a need for future work to further develop structured working processes and to improve the model to e.g. take production related support processes into account. To adapt the results in industries, improve the user friendliness of the tool and the understanding of the underlying modeling developments of the optimization tool reMIND will be necessary. / Industriella system i allmänhet är mycket komplexa och det finns ett behov av beslutsstöd vid hantering av den dagliga produktionen, liksom beslut om investeringar för att öka energieffektiviteten och minska miljöpåverkan och kostnader. Simulering av industriell produktion och energisystemoptimering kan användas som beslutsstöd i sådana komplexa beslutssituationer. Simuleringsverktyg är mest kraftfullt när det används för design och analys av komplexa produktionsprocesser. Verktyget kan ge mycket detaljerad information om hur systemet fungerar, till exempel information om de störningar som inträffar i systemet såsom brist på råvaror, blockeringar eller avbrott på en produktionslinje. Dessutom kan verktyget användas för att identifiera flaskhalsar för att indikera var arbete, material och information är försenade. Energisystemoptimeringsverktyget kan ge företagsledningen ytterligare information om en eventuell studerad investering. Verktyget kan ge mer underlag för att fatta beslut och därmed ge mer information för den produktionsrelaterade investeringen som studeras. Behovet av användningen av energisystemoptimeringsverktyg som investeringsbeslutsstöd när man överväger strategiska investeringar för en industri med komplexa interaktioner mellan olika produktionsenheter bedöms vara stort. Om inte kan industrin istället möta en risk för kostsamma reinvesteringar. Även om dessa verktyg kan vara beslutsstöd var för sig och ge bra resultat, så medföljer möjligheten att kombinera dessa verktyg att tillförlitligheten av resultaten ökar, såväl som möjligheten att hitta optimala lösningar, bättre analyser och ett bättre underlag för beslut inom industrin. Optimeringsverktyget kan användas för att hitta det optimala resultatet och simuleringsverktyg kan användas för att ta reda på om lösningen från optimeringsverktyget är möjlig att realisera i verklig drift. I den här avhandlingen har diskret händelsestyrd simulering och energisystemoptimeringsverktyg kombinerats. Tre svenska industriella fallstudier är inkluderade: Volvo Powertrains nya gjuteri i Skövde, Arla Foods mejeri i Linköping och SKF-gjuteriet i Katrineholm. Resultat från dessa fall visar på möjligheterna att minska energianvändningen och tomgångsförlusterna, att öka produktionen, att kombinera ny och befintlig produktionsutrustning på ett effektivare sätt, och att minska kassation av produkter. För ett befintligt industriellt system är det alltid mer effektivt att börja med optimeringsverktyget reMIND snarare än simuleringsverktyg - eftersom det tar mindre tid att bygga en optimeringsmodell och få resultat, än det gör för att bygga en motsvarande simuleringsmodell. För ett icke-existerande system är det i allmänhet ett effektivare tillvägagångssätt att använda både simulerings och optimeringsverktyg reMIND samtidigt, eftersom det finns många osäkra data som är svåra att uppskatta, med hjälp av endast ett av verktygen. En iterativ arbetsprocess kan följa där båda verktyg används. Det finns ett behov av fortsatt arbete bl. a. av att utveckla strukturerade arbetssätt och att kunna integrera produktionsrelaterade stödprocesser i modelleringen. För att anpassa resultaten för industrin, och förbättra användarvänligheten av verktyget, utvecklingen av optimeringsverktyget reMIND kommer att behövas.

No description available.

No description available.

The purpose of the essay is to discuss from the theory about the established and the Outsiders if the Culture Centre Blå Stället can serve as a meeting point between the majority of the people and the minority of the people in Gothenburg. The idea of Blå Stället is that it shall work as a house available for everyone and as a cultural meeting point between people in and outside Angered. I argue if Blå Stället really is a place where people from Gothenburg as a whole go or if there are some hindrances for their visions. My study is comprised of interviews with three of the staff at Blå Stället. With the theory about the established and the outsiders I want to show that the division in the city between “them” and “us” has to do with differences of power. I also want to emphasize that power and power relations are complex and that different structures of power based in gender, ethnicity and class are reconstructed mutually. That’s why I bringintersectionality in the theory too. The staff at Blå Stället wants many visitors, both from the area and from the centre. What I mean is that it can open on to that focus mainly will be on the numbers of visitors and not on the vision that people shall meet each other there. On the basis of that I can see a risk that the divisions between “we” and “them” continue at the Culture Centre. Where Blå Stället is situated; the suburb, and who decides to come to Blå Stället or not, interact. I believe it depends on a generalized idea of the suburb and “those” who livethere. But one of the respondents could see that the generalized opinions about the suburbs are on its way to change. I can see that as a tendency towards a change of the divisions between “we” and “them”.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstads innerstad samt att förklara hur denna har uppstått. Som synes är syftet tvådelat där den ena delen är beskrivande och har som mål att beskriva den rådande etniska boendesegregationen i Halmstad. Den andra delen av syftet är av förklarande natur då jag kommer att försöka förklara varför den rådande boendestrukturen ser ut som den gör i Halmstad. För att kunna strukturera materialet på ett lämpligt sätt, och för att kunna uppnå den eftersträvade överskådligheten kommer jag främst att genomföra statistiska bearbetningar och analyser av det insamlade materialet. Resultaten Denna uppsats behandlar den etniska boendesegregationen i Halmstad. Det övergripande syftet är att beskriva hur den rådande etniska boendesegregationen ser ut i Halmstad samt att förklara hur denna har uppstått. Med uppsatsens empiri som stöd finns det skäl att hävda att Halmstad har en relativt långt gången etnisk boendesegregation. Det har kunnat påvisas att det förekommit flyttningar mellan Halmstads delområden som skapat en uppdelning på bostadsmarknaden mellan olika etniska grupper, och det är delområdena Andersberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem som är de hårdast drabbade. Förklaringarna till varför den ovan beskrivna etniska boendesegregationen ser ut som den gör är många, och inom ramen för denna uppsats har med säkerhet inte samtliga bakomliggande variabler till situationen funnits. Utifrån uppsatsens teori och empiriska material har det dock kunnat konstateras att följande förklaringar till finns till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad: Det har uppstått segregationsgenererade flyttningarna till följd av att förhållandena i förskolorna och skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem skiljer sig betydligt från övriga skolor i Halmstad. Antalet hemspråksberättigade elever är mycket högt och det är troligt att detta har lett till att de svenska hushållen uppfattat att barnens språkutveckling och inlärning skulle bli sämre om de gick kvar i skolorna. Av denna anledning valde de att flytta till områden där det var en lägre andel barn med utländsk bakgrund. Det är viktigt att betona att det inte kan påvisas om situationen i skolorna på Anderberg, Linehed, Vallås V. och Nyhem ger sämre förutsättningar än övriga skolor i Halmstad. Detta är dock inte det viktiga, utan centralt är istället att de svenska hushållen troligtvis upplevde att situationen kunde förvärras för deras barn om de stannade i delområdet. De segregationsgenererade flyttningarna har också uppstått till följd av att andelen begångna brott i de etniskt segregerade delområdena är betydligt högre än i övriga delar av Halmstad. Den försämrade tryggheten som detta innebär leder att man väljer att flytta till något annat delområde. Det har också uppstått flyttningar mellan delområdena som beror på de institutionella förhållandena på bostadsmarknaden. Bostadspolitiken kring Miljonprogrammet medförde att det upprättades bostadsområden som uppfattats som mindre attraktiva än andra bostadsområden. I Halmstad är dessa bostadsområden främst lokaliserade till de etniskt segregerade delområdena. Samtidigt har andra institutionella förhållanden, så som arbetsmarknadspolitiken och den generella välfärdspolitiken, medfört att det förekommer en stor spridning mellan olika hushåll avseende resurser. I Halmstad har de resurssvagare hushållen därmed blivit mer eller mindre hänvisade till de etniskt segregerade bostadsområdena där de mindre attraktiva bostadsområdena finns, medan de resursstarkare hushållen har haft större valmöjligheter i sitt boende. Ovanstående faktorer är de viktigaste till varför den etniska boendesegregationen ser ut som den gör i Halmstad.