Ett av målen med Mobil Intensivvårdsgrupp (MIG) på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är att erbjuda intensivvårdskunnande och expertis för att höja kunskapsnivån på respektive vårdavdelning. Syftet med denna undersökning var att utvärdera om sjuksköterskorna på vårdavdelningarna upplevde att MIG fungerade som ett tillfälle till bedsideundervisning. En strukturerad intervju genomfördes med ett eget utformat frågeformulär, 47 sjuksköterskor deltog i undersökningen. Det framkom i resultatet att MIG förmedlade kunskap till vårdavdelningarna. Resultatet visade även att sjuksköterskor som arbetat i mindre än fem år upplevde att MIG var ett tillfälle till bedsideundervisning, i högre utsträckning än sjuksköterskor som arbetat i fem år eller mer. Många sjuksköterskor ansåg att MIG inte var ett tillfälle till bedsideundervisning. Orsaker till detta var bland annat stressade situationer där MIG helt tog över vården av patienten. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att läkaren förmedlade kunskap. Intensivvårdssjuksköterskan ansågs däremot inte förmedla kunskap, enligt flera sjuksköterskor i vår undersökning. / The aim of this study is to evaluate whether or not the nurses in the nursing ward experience Medical Emergency Team (MET) to be an opportunity for bedside learning. A structured interview was carried out with our own questionnaire, and 47 nurses participated in the survey. The result showed that MET supplied knowledge among the nurses. The result also showed that nurses who had worked less than five years experienced MET to be an opportunity for bedside teaching, to a higher extent than nurses who had been working five years or more. Many of the nurses didn't regard MET to be an opportunity for bedside teaching. The reasons being, for example, stressful situations where the mobile team took over the patients care. The majority of nurses in our study felt that the doctor supplied knowledge. The intensive care nurse, however, was not regarded as supplying knowledge, according to several nurses in our study

Bakgrund: Människan tillbringar en tredjedel av sitt liv i sömn det är ett behov vilket hon inte kan vara utan. Patienter som vårdas på IVA drabbas frekvent av sömnstörningar och därmed sömnbrist. Tidigare gjorda studier tyder på att IVA patienter upplever sömnstörningar som ett stort problem. Syfte: Att beskriva sömnförändringar, sömnpåverkande faktorer och sömnförbättrande omvårdnadsåtgärder för IVA-patienter. Metod: Databassökning gjordes och nyckelord har identifierats. Studier som inkluderar vuxna patienter som vårdats på en IVA har valts för denna beskrivande litteraturstudie. Resultat: IVA-patienter drabbas av fragmenterad sömn uppdelad i korta abnorma perioder. Sömnen påverkas av mänsklig intervention, diagnostiska tester samt miljöbetingad ljus och ljud. Minskning av ljud- och ljusnivån samt sammanhängande vilotid utan intervention var de främst undersökta sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder i de granskande artiklarna. Slutsats: Alla IVA-patienter upplevde störd sömnrytm. I vilken utsträckning sömnrytm stördes berodde på ålder, sjukdom, erfarenhet av IVA-vård och respiratorvård. Omvårdnadsåtgärder som planerad vilotid, sänkningar av ljud och ljus förbättrade sömnmönstret och skapade möjlighet till förbättrad sömn.

Background Instillation of nonnal saline before suctioning is a common nursing intervention although little research supports the practice. Objectives To detennine when and how often saline is used during suctioning and to assess the knowledge of nurses and respiratory therapists of the advantages and dangers of using saline during endotracheal suctioning. Methods A survey of nurses and respiratory therapists working in adult and neonatal intensive care units was conducted in three large teaching hospitals in the UAE. Results Of the 81 respondents, 38 (47%) rarely instil saline before suctioning, whereas 20 (25%) frequently use saline. Seventy-four percent use saline to enhance retrieval of secretions, and 72% use it to stimulate cough. Nurses and respiratory therapists differ in their use and understanding of saline instillation. Most nurses (56%) rarely use saline before suctioning, whereas most respiratory therapists (37%) frequently use saline. Respiratory therapists (93%) were more aware than were nurses (61%) of the benefit of using nonnal saline to stimulate a cough. Respiratory therapists considered oxygen desaturation as a major adverse effect of saline instillation in comparison to nurses who stressed on pulmonary infection as a major side effect. Conclusion The results of the survey indicates that the practice of these professionals are not in line with most recent research results in the area and indicate a need for in-service education. / Thesis (M.Cur.)-University of Natal,Durban, 2002.

Background: Comprehensive oral care is an evidence-based, cost effective, essential routine nursing intervention that nurses ought to provide with good knowledge/understanding as it prevents and controls nosocomial infections especially Ventilator Associated Pneumonia (VAP) that is associated with increased morbidity and mortality in critically ill patients in Intensive Care Units (ICU). Aim of study: To determine ICU nurses’ knowledge, describe their practices and identify their perceptions regarding comprehensive oral health care to critically ill patients in order to refine or develop evidence based oral care protocol. Methods: A quantitative approach with a descriptive, exploratory survey was used for this study. A non probability convenience sample of thirty-four (34) ICU nurses from two public referral hospitals participated in this study. A questionnaire with a combination of open and closed ended questions was used to collect data on comprehensive oral care to critically ill patients. Results Thirty-four nurses responded to the questionnaire (response rate 89%). Only 18% (n=6) were knowledgeable about important aspects of oral care, while the majority, 82% (n=28) lacked knowledge on important aspects of oral care. Fifty-nine percent (59%) n=20 had received training on comprehensive oral care at basic nursing training and 44% (n=15) had orientation at unit level. Ninety-seven percent (97%) n=33 of the participants requested further updates on comprehensive oral care. No significant relationships were found between nurses’ demographic characteristics and knowledge of comprehensive oral care. All (100%) n=34 of nurses gave oral care a high priority and 91% ranked it very important for critically ill patients. Toothbrushes and toothpaste were used by 85% (n=29) of nurses and only 50% (n=17) used mouthwashes. The reason for non- use of mouthwashes was lack of supplies and not having been foreseen in unit protocol although neither of the units had an oral care protocol in place. / Thesis (M.N.)-University of KwaZulu-Natal, Durban, 2011.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1990.

Thesis (M.S.)--University of Michigan, 1990.

Thesis--University of Oklahoma. / Bibliography: leaves 117-122.

Orientador: Liciana Vaz de Arruda Silveira / Resumo: Introdução: O traumatismo cranioencefálico constitui um dos principais problemas de saúde pública e está entre as principais causas de morte, incapacidade ou invalidez. As suas características variam de acordo com a população envolvida, sendo de expressiva importância o conhecimento das características das internações de modo a elaborar diretrizes básicas para programas de prevenção e também intervenções específicas na área assistencial. Objetivos: Caracterizar o perfil epidemiológico do traumatismo cranioencefálico (TCE) na Unidade de Terapia Intensiva do Hospital de Base de Bauru e elaborar um Guia de orientações pós-alta hospitalar para o cuidador. Métodos: Estudo quantitativo, retrospectivo e de natureza documental, baseado na análise de prontuários eletrônicos de pacientes vítimas de traumatismo cranioencefálico internados no período de janeiro a julho de 2016. Resultados: Foram admitidos 156 pacientes (29,65%) com traumatismo cranioencefálico; 139 prontuários atendiam os critérios de inclusão e foram analisados. Houve predomínio de idosos e adultos (idade 41 anos ou mais), representando 58,28% da amostra; prevalência do sexo masculino (82%) e traumatismos causados por quedas (39,57%), seguidos de espancamentos (15,11%) e acidentes motociclísticos (14,39%). Desses pacientes, 24 evoluíram a óbito; 19 pacientes receberam alta com algum déficit (neurológico, motor ou visual) e com 27 dispositivos invasivos. Conclusão: Apesar das altas taxas de prevalência de traumatismo cra... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Mestre

BAKGRUND: Betydelsen av tidig mobilisering har genom åren blivit allt mer uppmärksammat, då det visat sig ha positiva effekter både för patienten och samhället. Trots de många fördelarna med tidig mobilisering mobiliseras inte intensivvårdspatienter i den utsträckning de har möjlighet till. SYFTE: Att studera intensivvårdspersonalens upplevelser av faktorer som påverkar tidig mobilisering av intensivvårdspatienter. METOD: Denna studie är gjord med en kvalitativ ansats. Fokusgruppsintervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har använts. Fokusgruppsintervjuerna har skett på ett sjukhus i Sverige vid två olika tillfällen och involverat totalt två läkare, fyra sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Datainsamlingen har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys beskriven av Bengtsson (2016). RESULTAT: Data resulterade i fem kategorier som innefattade; Definiera och initiera tidig mobilisering, Organisatoriska förutsättningar, Rädsla för komplikationer, Patientrelaterade förutsättningar och Teamsamverkan och ansvarsfördelningar. Resultatet visar på en progression av medvetenheten kring tidig mobilisering hos studiedeltagarna vilket belyser vikten av reflektion. SLUTSATS: Tidig mobilisering av intensivvårdspatienter är i dagsläget inte prioriterat i det dagliga omvårdnadsarbetet men ses ändå som en självklar del av omvårdnaden. Teamarbetet är bristande vilket delvis förklaras av otydlig ansvarsfördelning. Detta ansvar bör tas av specialistsjuksköterskan. Mer forskning behövs på området där definitionen av tidig mobilisering bör prioriteras för att få överförbara resultat och validerade hjälpmedel.

Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning befinner sig i en särskilt utsatt situation då patienten är allvarligt sjuk eller skadad. Patienterna har och upplever vårdbehov som vårdpersonalens uppgift är att identifiera och tillgodose. Att inte ha förmåga att förmedla sina vårdbehov gör patienterna sårbara och vårdbehoven som patienten värdesätter kan inte tillgodoses. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vilka vårdbehov patienter som vårdades på en intensivvårdsavdelning upplevt och undersöka om vårdbehoven tillgodosågs under vårdtiden. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deskriptiv design baserades på 21 vetenskapliga artiklar som sedan sammanställdes till en narrativ syntes. Resultat: Resultatet visar att patienterna under sin intensivvårdstid upplevde både psykiska och fysiska behov. Patienterna uttryckte ett stort behov av mänsklig kontakt och anhöriga tillgodosåg främst det behovet. Att inte kunna uttrycka sig verbalt var ett stort hinder för patienterna som uttryckte ett behov av att göra sig förstådd och att få information om sin situation. En icke fungerande kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen var den största anledningen till att vårdbehoven inte tillgodosågs. Slutsats: Trots tidigare forskning, teorier, värdegrunder, kompetensbeskrivningar och lagar som beskriver vikten av att vårda patientens psykiska hälsa genom ett personcentrerad och ett etiskt förhållningssätt frångår vårdpersonalen ofta detta inom intensivvård. Vårdpersonal behöver bli bättre på att identifiera och tillgodose dessa psykiska behov. Det finns ett behov av att fördjupa specialistutbildningen för intensivvårdssjuksköterskor där det psykologiska patientperspektivet får en större del. / Background: A patient being treated in an intensive care unit is in a particularly vulnerable situation when the patient is often seriously ill or injured. Patients experience care needs that is the healthcare staff's task is to identify and supply. Being unable to convey their care needs makes the patients vulnerable and the care needs that the patient values ​​can not be met by healthcare staff. Aim: The aim of the study was to compile the care needs of patients who were treated in an intensive care unit and to investigate whether care needs were met during the care period.  Method:A qualitative literature review with descriptive design based on 21 scientific articles, then compiled into a narrative synthesis.  Result: The result shows that during the intensive care period, patients experienced psychological and physical needs. Patients expressed a great need for human contact wich their relatives mainly addressed. Being unable to express yourself verbally was a major obstacle for patients who expressed a need to understand and to get information about their situation. Non-functioning communication between patients and healthcare staff was the main reason why care needs were not met. Conclusion: Despite prior research, theories, values, skill descriptions and laws describing the importance of caring for the psychological needs of the patient through an individual and ethical approach, the healthcare staff often abandon this in intensive care. Healthcare professionals need to be better at identifying and meeting these psychological needs. There is a need to deepen specialist education for intensive care nurses, where the psychological patient perspective gets a greater part.