The purpose of this study was to develop a case study to understand the processes and outcomes of reading intervention as conducted in the specific context of a large school district in north Texas. In particular, the study examined how students were identified as needing reading intervention and their subsequent success on measures of reading achievement over a period of three years in comparison with students who were not identified for reading intervention. This study employed a sequential mixed methods design in which the collection and analysis of quantitative data preceded qualitative data collection and analysis. Interview data were collected to illuminate the processes and challenges of conducting reading intervention in the classroom setting. The findings determined that the district is successful in its aims related to reading achievement on standardized measures of reading in grades three, four, and five despite a lack of evidence that success could be contributed solely to the provision of reading intervention. Three findings emerged: 1) students were served with a combination of services determined by each campus in the study, 2) teachers' provision of reading instruction did not align with district recommendations, and 3) students identified for reading intervention and served with either of the intervention programs were successful on measures of reading achievement but did not attain similar levels of achievement as non-identified peers. / text

No description available.

No description available.

The purposes of the study are to find ways of improving children's written self-expression and to consider the economy of a more effective use of the transitional stage of learning when words recognized are becoming words used in self-expression.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om läs- och skrivsvårigheter hos elever på mellanstadiet och hur mellanstadielärare uppger att de arbetar med dessa elever. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är kognitiva processer och läsningens fem utvecklingsdimensioner. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförs för att samla in data. Resultatet visar att mellanstadieelevers svårigheter är läsförståelse, fonologisk medvetenhet, avkodning, stavning och grammatik. När lärare upptäcker läs- och skrivsvårigheter tar de direktkontakt med elever, anpassar materialet efter elevers behov, tar kontakt med speciallärare eller specialpedagog och kontaktar vårdnadshavare. Resultatet visar även att mellanstadielärare använder sig av grupp- och pararbeten, en-till-en undervisning, motivationsskapande undervisning, undervisning som är fokuserad på språk- och läsförståelse och digitala verktyg. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver varierad undervisning och olika arbetsmetoder för att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Om eleverna tidigt och utifrån sina egna behov får hjälp, stöttning och anpassningar kan det hjälpa dem att komma ur dessa svårigheter.

In 1 urban Tennessee school, students in Grades 3 through 5 had not met adequate yearly progress in reading for the past 5 years. The purpose of this case study was to explore teachers' perceptions of current district-recommended teaching practice in reading. The research questions related to current instructional strategies, teaching practices, challenges, and perceptions of current instructional strategies and changes needed to improve students' reading achievement. This study was grounded in the constructivist theoretical framework of Vygotsky. Twelve educators from Grades 3 through 5 and a reading specialist participated in this study. The data were collected from interviews, minutes from professional learning community meetings, and the district guidelines for instruction. Data analysis included open coding to determine common patterns and development of common themes. Findings indicated that teachers described the district learning strategies and guidelines as aligned with the reading curriculum map, and they saw the reading specialist as a valuable resource. Teachers specified that although they were trained in district-recommended strategies, they needed more professional development and support to implement the reading strategies effectively. Teachers wanted job-embedded professional development (PD) to help them develop expertise in implementing effective reading instruction to increase student achievement. To address this, a professional learning community PD project was created. Participation in the PD project may help teachers to implement reading instruction using research-based strategies in accord with district guidelines to improve student reading achievement.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanstadielärares ställningstaganden och erfarenheter av elevers digitala skrivande och skrivande för hand i svenskämnet. För att genomföra studien intervjuades fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Den insamlade datan analyserades med hjälp av innehållsanalys och det sociokulturella perspektivet med de två begreppen mediering och scaffolding. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna använder sig olika mycket av digitalt skrivande och skrivande för hand i sin undervisning. En positiv aspekt som lärarna lyfter om det digitala skrivandet är möjligheten till redigering av texter. Lärarna i studien nämner även att det finns nackdelar med att låta eleverna skriva digitalt, som till exempel att det kan uppstå tekniska problem med datorer. Flera av lärarna anser att det är viktigt att låta eleverna skriva för hand för att utveckla en läslig handstil. Alla tar upp att eleverna tycker att det är jobbigt att skriva för hand och bygger därför upp ett motstånd som en negativ aspekt av detta skrivsätt. Resultatet visar även att samtliga lärare har fått fortbildning i användandet av digitala verktyg. Flera lärare uttrycker dock att den kunskap de har i digitala verktyg i undervisningen främst är eget inhämtande av kunskap, vilket signalerar att kunskap i digitalt skrivande inhämtas från annat håll än fortbildning.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.