No description available.

Näthat tycks vara ett växande problem. Forskning visar att internetanvändare i stort, men även mer specifikt journalister, drabbas av det. Att få hot, hat och kränkande kommentarer framställs, enligt studier, som allvarligt och som en del av journalisters vardag. Det finns vidare många enkätstudier inom ämnet, vilka belyser näthatets förekomst i journalisters yrkesliv. Intervjustudier inom fältet uppmärksammar bland annat skolelevers utsatthet och journalisters syn på den nya digitaliserade värld de etablerat sig i. Denna uppsats syftar därför till att nå en djupare förståelse för journalisters upplevelser och eventuella erfarenheter av fenomenet, och vidare är frågeställningarna hur näthat definieras och framställs av journalister. För att förstå hur journalister definierar och upplever näthat har en kombination av actor-network theory och symbolisk interaktionism använts som teoretiskt ramverk. Inom actor-network theory låg resonemanget kring aktantnätverk, aktanter och översättningsmodeller till grund för analysen, medan meningsskapande, spegeljaget, det sociala självet och institutioner var teorier som hämtades från den symboliska interaktionismen. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa intervjuer med journalister, vilka med hjälp av induktiv kodning har analyserats utifrån en såväl hermeneutisk som fenomenologisk ansats. Resultaten visade att näthat definieras som något personligt riktat och det framställs som något normaliserat och förgivettaget i journalisters yrkesvardag.

Studier visar att Sveriges elever tycker att fysik är tråkigt, irrelevant och man förstår inte användningen för den. Samtidigt visar undersökningar att astronomi av elever ses som synnerligen intressant. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer med verksamma gymnasielärare i fysik undersöka hur de ser på astronomins del i sin undervisning. Studien kommer fram till att det råder skillnad i hur olika lärare ser på astronomin, men samtliga menar att astronomin är mindre viktigt i förhållande till andra områden av fysiken; områden som anses vara mer traditionella. Man motiverar det utifrån det tolkningsutrymme som finns i läroplanen, att det är upp till läraren själv att avgöra var man vill lägga huvudfokus, men också att vissa delar av fysiken är till större nytta för eleverna att ha med sig för fortsatta studier. Konklusionen av detta är att det möjligtvis finns ett behov att dels fortbilda lärare i de föränderliga delarna av fysiken, men också ett behov av att låta läroplanen i större utsträckning ligga till grund för skolornas undervisning. / <p>Ämnesgranskare: Emma Johansson</p>

Bakgrund: Höga känslomässiga krav på sjuksköterskan kan bidra till uppkomsten av stress. Vid långvarig stress kan koncentration, planering och uppmärksamhet påverkas negativt. Stress uppstår ur en obalans mellan krav och förmåga och kan leda till långtidssjukskrivningar och hög omsättning på personal. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ intervjustudie grundad på sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det transkriberade materialet gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier sammanfattade resultatet: otillräckliga resurser, risker för patientsäkerheten, negativ påverkan på sjuksköterskan och strategier för att hantera stress. Sjuksköterskorna upplevde otillräckliga resurser på arbetsplatsen i form av underbemanning och tidsbrist. Stressen upplevdes orsaka bristande helhetssyn med risker för patientsäkerheten. Sjuksköterskorna påverkades negativt av stressen både privat och i det professionella förhållningssättet. Att vara trygg i yrkesrollen och att ha ett stöttande arbetsklimat upplevdes som viktiga faktorer för att hantera stress. Slutsats: Sjuksköterskorna fick svårt att bibehålla ett professionellt förhållningssätt då arbetsrelaterad stress gjorde att de var tvungna att välja mellan patientens fysiska och emotionella behov. Stressen påverkade sjuksköterskorna negativt och ledde till en sämre helhetsbild av patienten, då patientnära arbete prioriterades bort och fokus låg på administrativa och medicinska arbetsuppgifter, vilket kunde bli en fara för patientsäkerheten.

<p>Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, <em>Emotioner, Relationer, Bemötande </em>och <em>Livs- och omsorgskvalité, </em>presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: <em>SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- </em>och <em>Utbytesteorin</em>, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité</p>

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om somatiskt växelboende i Gävle kommun, ur äldre omsorgstagare och anhörigas perspektiv. Undersökningen utgjordes av en kvalitativ studie i form av intervjuer. Sex intervjuer utfördes med tre omsorgstagare och deras maka/make, som använder somatiskt växelboende. Ett hermeneutiskt angreppssätt användes för bearbetningen av vårt empiriska material, vidare kategoriserade vi data genom kodning utifrån analysmetoden grounded theory. De fyra analysteman som kategoriserades fram, Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité, presenteras i resultatdelen med kopplingar till empirin och de teorier som vi ansåg relevanta för studien: SOS- syndromet, Individualiseringsprincipen samt Aktivitets-, Sociala identitets-, Vänskaps-, Roll- och Utbytesteorin, vilka ger en ökad förståelse för äldre omsorgstagare och deras anhöriga som använder somatiskt växelboende. Resultatet visade att alla omsorgstagare upplevde, att orsaken till att de använder sig av växelboende, var att deras partner behövde avlastning och vila. De kände sig trygga och trivdes på växelboendet, samtidigt som de upplevde en nedstämdhet av att vara tvungna att lämna sina hem. De anhöriga upplevde att det var emotionellt påfrestande att ta emot hjälp i form av växelboende, men gav uttryck för en uppnådd livskvalité, genom att ha tillgång till växelboende. Alla informanter delgav att de var mycket nöjda med personalen. Fem av sex deltagare i studien, upplevde att uppföljning från Gävle kommun och omvårdnadsförvaltningen, gällande deras situation som omsorgstagare, kändes obefintlig. Slutsatsen av vår studie är, att växelboende i Gävle kommun, som det bedrivs i dag, upplevs tillfredställande och bra, av både omsorgstagare och deras anhöriga. Tillgången till denna form av avlastning är viktig, för att på detta sätt kunna efterleva den kvarboendeprincip som är vägledande inom svensk äldreomsorg. Nyckelord: Emotioner, Relationer, Bemötande och Livs- och omsorgskvalité

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur arbetet med flerspråkighet och modersmålsundervisning ser ut i grundskolan, samt hur modersmålsstödet i förskolan fungerar. Studien har sin utgångspunkt i Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter (2003) där det föreslogs att skolor och förskolor skulle arbeta med att bygga vidare på de positiva aspekterna av modersmålet samt att minska de negativa aspekterna, höja statusen på ämnet, satsa på kompetensutveckling av lärare och öka integrationen mellan modersmålslärarna och övrig skolpersonal. För att söka svar på våra frågeställningar har vi intervjuat verksamma lärare i förskola och skola, i Uppsala kommun. Resultatet visar att modersmålet fortfarande inte har någon framträdande plats i verksamheterna och att arbetet med flerspråkighet inte är speciellt utpräglat, detta till trots de generellt positiva uttalanden om flerspråkighet och modersmål, som vi fått från lärarna. Vidare visar resultatet att modersmålsundervisningen i grundskolan lever sitt eget liv, utan någon samverkan med övrig verksamhet.  I förskolan såg det något annorlunda ut, men skillnaderna var inte stora. Ett annat resultat som framkom genom studien var att kunskapen om varför modersmålet har betydelse för en individ är bristfällig. Den slutsats vi kan dra av dessa resultat är att kunskap inom området är av stor betydelse. Förskolor och skolor behöver satsa på kompetensutveckling och ledningen har här en betydande roll för att detta ska ske. / 2010ht4674

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån temat Begränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag. Kvinnor upplevde att smärtan var det värsta med bensåret, när den satte i gång gick det inte att tänka på något annat. De upplevde sig bundna till hemmet på grund av ovissa omläggningstider. Att vara lindad upplevde männen vara det värsta med att ha bensår. Lindan begränsade deras rörlighet. Både män och kvinnors fysiska aktivitet begränsades och deras sociala samvaro med familj och vänner minskade på grund av trötthet och tidsbrist. Många behövde hjälp för att klara av vanliga vardagsbestyr. Trots de begränsningar som bensåren medförde så anpassade sig flertalet till sin nya vardag.

Det naturliga för familjer och par som har problem är att söka sig till andra instanser än inom primärvården, därav intresset att genomföra en studie inom primärvården där syftet varit att undersöka svårigheter, möjligheter, samt öka förståelsen för att arbeta med familjeterapi. Den aktuella studien är en intervju studie där nio stycken personal med olika yrkesprofession ombads svara på semistrukturerade frågor, där deras reflektioner samt bedömningar när de remitterade till familjeterapi fick lägga grunden för studiens innehåll. Resultatet tyder på att det går att arbeta med familjesystemet inom primärvården. Slutsatsen är att det går att vidga perspektivet kring olika behandlingsmetoder, samt se möjligheterna att implementera familjeterapi som metod eller att utöka med att tänka kring familjesystemet när patienter med psykisk ohälsa söker till primärvården. / It is natural for families and couples who have problems to apply to instances other than in primary care, hence the interest to conduct a study in primary care where the purpose was to examine the problems, opportunities, and increase understanding of working with family therapy. The actual study is based on an interview study in which nine individuals with different professions were asked semi-structured questions, where their reflections and assessments, when remitted to family therapy were laying foundation for the study content. The results indicate that it is possible to work with the family system in a health center. The conclusion: it is possible to broaden the perspective on various therapies, as well as the opportunities to implement family therapy as a method or expand thinking about the family system when patients with mental illness find their way to a medical center.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet. Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet.