Sammanfattning   Syftet med min studie är att fördjupa förståelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivåerna hos företrädare (tjänstemän och politiker) i Enköpings kommun gällande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillämpning tar sig uttryck i Enköpings kommun.   Jag har undersökt inställningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrädare på olika hierarkiska nivåer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, där fem tjänstemän inom Vård- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrån olika frågeställningar redogöra för sin inställning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag även undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begränsad litteraturstudie som sträcker sig över 1800 - och 1900 - talen.   Undersökningen visar att alla företrädare har en positiv inställning till kvarboende. Friheten att välja är viktig, anser de. Det visar sig också att företrädarna relaterar olika till begreppet. Ju högre upp i hierarkin man befinner sig desto vidare blir perspektivet. Ju längre ner i hierarkin man befinner sig desto starkare anknytning till begreppets tillämpning. Högre upp är till exempel kommunal ekonomi och långsiktig planering några exempel på perspektiv, lägre ner i hierarkin handlar det bland annat om mötet med brukarna och konsekvenser för den enskilde individen.   De kommunala företrädarna anser i första hand att kvarboende är en rättighet. Detta visar sig dock inte vara så enkelt. De lokala riktlinjerna för biståndsbedömning är restriktiva. De medicinska behoven styr till stor del, vilket kan upplevas som att du inte har det fria valet att själv välja var du ska bo. Viktigt är att poängtera att Enköpings kommun arbetar aktivt för att kvarboende skall prioriteras samt att medge stöd till anhöriga som har en äldre närstående boende hemma. Vad gäller anhöriga vittnar företrädarna om att det kan uppstå problem, när brukare, anhöriga och kommun ser olika på behovet av exempelvis plats i särskilt boende.   De kommunala företrädarna menar alla att kvarboende är en viktig politisk fråga, då det till stor del handlar om fördelning av resurser och rådande ideologi. De kommunala företrädande siar även om stora framtida förändringar i Enköpings kommuns äldreomsorg. Bland annat menar man att det måste till ökade resurser och fler boendealternativ då allt fler i befolkningen blir allt äldre. Uppsatsen avslutas med en diskussion, där komplexiteten i kvarboendefrågan tas upp.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte äratt undersöka idrottslärare och skolsköterskors uppfattningarom förekomsten av ortorexi på högstadie-och gymnasieskolor. Med detta som utgångspunkt var mina frågeställningar: Anser idrottslärare och skolsköterskor att det finns ett problem med ortorexi i skolan? Anser idrottslärare/skolsköterskor att media påverkar elevernas kroppsbild? Har skolpersonalen tid och möjlighet att upptäcka ett eventuellt problem?Skiljersig idrottslärarnas och skolsköterskorna uppfattning åt? Metod Halvstrukturerade intervjuer ligger som grund för denna kvalitativa studie. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. En e-postförfrågan skickades ut till tjugofem idrottslärare och skolsköterskor i Östergötland. Intervjuer genomfördes sedan med sex deltagare som svarade positivt på förfrågan. Av dessa var det fyra manliga respektive två kvinnliga deltagaresom arbetar på högstadiet respektive gymnasiet. Intervjuerna transkriberades i sin helhet. I takt med att intervjuerna blev klara analyserades dem med hjälp av öppen och selektiv kodning med inspiration från Grundad teori. Resultat De flesta deltagares uppfattning var att media påverkar ungdomarnas kroppsuppfattning i stor utsträckning. De ansågatt det finns en stor fixering kring kost och träning i dagens samhälle och att de även har uppmärksammat detta hos eleverna. Vidare ansågsamtliga deltagare att ortorexi är ett problem i samhället men huruvida det återfinns i skolan rådde det delade åsikter om. Flera deltagares uppfattning var att det fanns både tid och möjlighet att upptäcka ett problem även om de ocksåuttryckte svårigheter att se varningstecken. Idrottslärarnas och skolsköterskornas uppfattningar var samstämmiga i de flesta avseenden. Just i fråga om ortorexi är ett problem i skolan skiljde sig åsikterna åt då vissa deltagare ansåg att det fanns ett problem medan andra deltagare inte ansåg att det var ett problem på de skolor de arbetade. Slutsats Deltagarnas uppfattning om hurmedia och dagens kost-och träningsfixerade samhälle påverkar elevernaantyder att det kan finnas en risk att ortorexi är ett växande problem bland ungdomar på högstadie-och gymnasieskolor.

The aim of this paper is to elucidate and analyze history teacher's didactic choices in the conflict between unequal educational materials and the requirements of equality in the curriculum of Swedish secondary school. The empirical data consists of interviews with five secondary school history teachers, observations of their lessons as well as analysis of their tests. The starting point was to investigate teachers' didactic work in the role as a bridge between the non-equal historiography presented in textbooks in history and the curriculum’s demands for equality. Three different approaches have been observed in the teachers' didactic work when considering gender perspective into their teaching: that women become extensions in a male-dominated historiography; that another part of the story is presented when a gender perspective is considered; and that the gender perspective is included in history teaching and becomes an integral part of all the content of the subject. Several of the teachers acknowledged that gender equality is less prioritized than the courses core content and related assessment criteria. By analyzing the data, using theories of gender, this paper concludes that the lack of equal substance content also depends on the school's gender regime in which the male-dominant history is seen as more important than the one that integrates both men and women.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att uppmärksamma vårdbehov. Dessa kan bland annat orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Som stöd för att kunna upptäcka och hantera felaktig läkemedelsanvändning finns bland annat EviDos. Det är ett verktyg innehållandes en doskalkylator samt information från SIL där bland annat FASS och interaktionsdatabasen SFINX även ingår. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av EviDos som läkemedelsstöd i deras arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Intervjuer gjordes och analyserades med innehållsanalys utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) översiktsartikel. Resultat: Ett tema visades om att EviDos är ett verktyg för att främja en säker läkemedelshantering. Temat kom fram ur kategorierna: förutsättningar för säker användning, sjuksköterskans ansvar för de utsatta samt trygg läkemedelshantering med stöd av EviDos. För att kunna identifiera vårdbehov behövde sjuksköterskorna inhämta ett korrekt läkemedelsunderlag från patienterna och då var relationen dem emellan betydelsefull. De tyckte att EviDos underlättade deras arbete då det gav samlad läkemedelsinformation på ett tydligt sätt. Teamsamverkan behövde fungera för att de läkemedelsrelaterade problem sjuksköterskan uppmärksammade skulle kunna bedömmas och åtgärdas av läkaren. Slutsats: EviDos är ett verktyg som underlättar sjusköterskors arbete för att kunna identifiera risker och uppmärksamma vårdbehov relaterade till läkemedelsorsakade problem. Överlag var de överens om att verktyget hade en positiv inverkan på patientsäkerheten. Detta genom att de fick fram tillförlitlig information på ett snabbt sätt som gjorde att de kände en trygghet i arbetet med läkemedelshanteringen.

This study aims to examine teachers’ approach to formative assessment. The purpose has materialized to four research questions linked to the theory of formative assessment. It does so by interviewing eight teachers in upper secondary education. The interviews are then interpreted through a method inspired by the phenomenographic method. During the teachers' formative work they describe their feedback as matrices based on the curriculums, verbal, written, and for many of the informants done mostly in connection to the return of examinations. The results of the study also finds that the requirements of summative assessment from, amongst other things, the curriculum makes it difficult for teachers to fully implement formative assessment. In addition, the lack of time makes it difficult for the teachers to work as formative as they want. The interviewed teachers also confirm what other studies have found, and thus the formative ways of working do not achieve their fully potential if it is only used instrumentally, and not implemented as a complete theory. The study also finds that teachers experience difficulties in motivating of the students and making them responsible for their own learning.

Bakgrund: Enligt Statens Offentliga Utredning ses vårdpersonal som en viktig resurs i all vård och omsorg. Men de har en extra stor betydelse när det gäller bemötandet av patienter med psykisk ohälsa som till exempel schizofreni. Tidigare studier har fokuserat på sjuksköterskans attityder till patienter med schizofreni, men färre studier har beskrivit hur sjuksköterskan upplever bemötandet av patienter med schizofreni.     Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter som befinner sig i den akuta fasen av schizofreni inom den psykiatriska slutenvården. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på intervjuer med sex sjuksköterskor från två slutna psykiatriska avdelningar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys enligt Burnard. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Bygga förtroendefull allians som innebär att sjuksköterskan ska uppnå en allians med patienten och bygga en relation. För detta krävs det att sjuksköterskan behöver lyssna och ha en förståelse för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa sina strategier och ha tålamod i bemötandet med patienterna. Tydlighet och struktur skapar trygghet som syftar på att sjuksköterskan ska vara tydlig och skapa struktur, vilket leder till en trygghet för patienten. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande av en patient i den akuta fasen av schizofreni är betydande för uppbyggnaden av en allians med patienten. För att patienten ska kunna känna trygghet på avdelningen är det viktigt att sjuksköterskan visar förståelse för patienten och ser hela individen, inte bara sjukdomen. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att miljön på avdelningen är lugn och trygg för patienten. Sjuksköterskan ska även ha ett taktiskt tillvägagångssätt i bemötandet av patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan vårdar patienten på ett sätt som inte kränker patientens integritet.

No description available.

ADHD är idag en relativt vanlig beteendestörning bland barn och unga. Ofta behandlas detta med psykotropisk medicin, men även kognitiv beteendeterapi och mindfulness hör till de möjliga behandlingsformer som finns. Denna studie undersöker genom intervjuer vilka strategier lärare använder sig av i klassrumssituationer med elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Resultatet sorteras in i två kategorier, reaktiva och proaktiva strategier och tolkas sedan i relation till lärarnas inställningar till att undervisa elever med ADHD. Här utgås det antingen från synen på ADHD som unik möjlighet för eleven, eller ADHD som hinder för eleven. Enligt tidigare forskning finns det belägg för hypotesen att en positiv inställning vanligen förutsätter proaktiva strategier i klassrummet, medan en negativ inställning ofta resulterar i reaktiva strategier. Denna studies resultat visar däremot att de intervjuade lärarna ger betydligt mer tid åt att berätta om proaktiva strategier, men samtidigt ser ADHD som ett hinder i klassrummet.

Enligt skolverket (2014) har leken en central plats i fritidshemmets verksamhet och bidrar till att skapa meningsfullhet för eleverna. Barn leker för att bearbeta upplevelser och träna sig inför livet och de leker oavsett livssituation. Studiens syfte är att undersöka, beskriva och redovisa ett antal fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet. Denna uppsats är skriven utifrån kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska metoden, där intervjuer har använts för att samla in data utifrån syfte och frågeställningar. I vår studie har vi intervjuat sju stycken fritidspedagoger, varav två intervjuer är gjorda via e-post. Resultatet visar att fritidspedagogerna anser att den fria leken är en viktig del av fritidshemmets verksamhet där barnen tränar sig på det sociala samspelet och tillsammans lär sig inför livet. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.</p><p> </p><p>Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.</p><p> </p><p>Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.</p>