Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning. I resultatet framkom det skillnader i pedagogersresonemang och föräldrars upplevelser kring förälderns roll under inskolningen.Pedagogerna ser föräldrars aktiva deltagande som en viktig del under inskolningenmedan föräldrarna ser sin roll mer som ett stöd för barnet under inskolningen tillförskolan. Det framkommer också ur resultatet att pedagogerna inte alltid genomför deinskolningsmodeller som finns framskrivna utan att de anpassas efter barnet,föräldrarnas, förskollärarnas eller verksamhetens behov. Studiens kunskapsbidrag harbetydelse för hur pedagoger kan utveckla kommunikationen mellan samtliga parterunder inskolningen. Kunskapsbidraget handlar också om att, för föräldrar ochpedagoger, öka kunskapen kring tre olika inskolningsmodeller samt att belysa de olikabehov och intressen som kan finnas under inskolningsperioden. / The aim of this study was to examine similarities and differences in parents’experiences and teachers reasoning of the introduction of children with no previousexperience of educational activities in preschool. The reason for this study is all abouthighlighting the different interests and needs that may exist during the introductionperiod. The survey is based on a qualitative approach in the form of six interviews withthree teachers working in preschool, and three parents who in the past six monthintroduced their child to preschool without any experience of the given topic. Thematerial have been analyzed with a phenomenographic perspective, where the focus hasbeen in finding differences and similarities in respondents experiences and reasoning ofthe phenomenon of children´s introduction to preschool. Finally, in the discussion, theempirical results are problematized with the literature that is presented in the sectionbackground. The result showed similarities in teachers reasoning and parentsexperiences where all think that the child´s security is the primary concern for theintroduction period. It turns out that parents concern for the child´s well-being after themoment of leaving the child can be a barrier to the child´s introduction. The resultrevealed differences in teachers reasoning and parents experiences of the parent's roleduring the child’s introduction. Teachers see parent`s active participation as animportant part during induction while parents see their role more as a moral support forthe child. It is also evident from the result that the teachers do not always follow theestablished introduction models. They seem to adapt the models in consideration to thechildren´s, parents, preschool teachers or the organization needs. The knowledge thatthis study contributes is important for how teachers can develop communicationbetween all parties during the child´s introduction to preschool. This study alsoincreases teachers and parents knowledge about three different introduction models andit highlights the different needs and interests that may exist during the induction period.

This essay is written on behalf of the education administration office in Umeå municipality. Currently, those who work as short-term substitutes in the education administration, does not receive an introduction. The purpose of the study was therefore to present different introduction models and investigate the significance of an introduction for new employees and also to contribute with knowledge about how the introduction can be adjusted after short-term substitutes, in terms of content and structure. Furthermore, it was investigated how the background variables gender, age, highest completed education, university degree in a relevant area and the current work area (preschool/leisure, elementary school, high school) can affect the view on an introduction. The study carried out was based on a quantitative approach, with a questionnaire as a data collection method. The questionnaire has been sent to all shortterm substitutes within the education administration office, no further selection has been applied. The survey included five questions linked to the background variables and 14 statements, where the respondents were asked to decide to what extent they agree or disagree. The survey ended with an open question.The statements were about different parts that research has shown are important to include in an introduction. The results of the study showed that an introduction is important for short-term substitutes. On a majority of the statements made in connection with the introduction, the respondents agreed about the importance of the statement. What emerged from the results, however, was that the most central parts that an introduction should include in terms of content were: information about general policies, who to turn to about questions about the performance of the work and what expectations there are on the employee in relation to work tasks. / Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av utbildningsförvaltningen Umeå kommun. I dagsläget får de som arbetar som korttidsvikarier vid utbildningsförvaltningen ingen introduktion. Syftet med studien var därför att redogöra för olika introduktionsmodeller och undersöka vilken betydelse en introduktion har för nyanställda samt bidra med kunskap om hur introduktionen kan anpassas efter korttidsvikarier, sett till innehåll och struktur. Vidare undersöktes hur bakgrundsvariablerna kön, ålder, högst avslutad utbildning, universitetsexamen i aktuellt område samt aktuellt arbetsområde (förskola/fritids, grundskola, gymnasium) kunde påverka synen på en introduktion. Studien som genomförts har grundats på en kvantitativ ansats, med enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten har skickats ut till samtliga korttidsvikarier inom utbildningsförvaltningen, inget urval har tillämpats. Enkäten omfattade fem frågor kopplade till bakgrundsvariablerna samt 14 påståenden, där respondenterna fick ta ställning till i vilken omfattning de instämmer eller inte instämmer. Enkäten avslutades med en öppen fråga. Påståendena handlade om olika faktorer som forskning visat var viktigt att inkludera vid en introduktion. Resultatet av studien visade att en introduktion är viktig för korttidsvikarier. På en majoritet av påståendena som ställts kopplade till introduktion, instämde respondenterna till att det som angetts i påståendet var viktigt. Det som framgick i resultatet var dock att de mest centrala delarna som en introduktion borde inkludera innehållsmässigt var: information om generella policys, vem man ska vända sig till om frågor kring arbetets utförande samt vilka förväntningar som finns på den anställda i arbetet.