<p>Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare på</p><p>arbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarens</p><p>krav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda känner</p><p>ett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därför</p><p>att, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) om</p><p>psykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämre</p><p>arbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda.</p><p>Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordes</p><p>beräkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatet</p><p>bekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat och</p><p>arbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättre</p><p>arbetsattityder. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan</p><p>grupperna i upplevelse av arbetsgruppssammanhållning och i</p><p>uppvisande av arbetsattityder. Framtida forskning bör ta hänsyn till</p><p>heterogeniteten i gruppen tillfälligt anställda.</p>

Tillfälliga anställningar har de senaste 20 åren blivit allt vanligare på arbetsmarknaden till följd av större konkurrens och arbetsgivarens krav på flexibilitet. Tidigare studier visar att tillfälligt anställda känner ett visst utanförskap och missnöje. Huvudsyftet med studien är därför att, med stöd av Social Identity Theory och Parkers modell (2003) om psykologiskt klimat, testa om tillfälligt anställda upplever sämre arbetsgruppssammanhållning och arbetsattityder än fast anställda. Enkäter skickades ut till 796 sjuksköterskor och sedan gjordes beräkningar med t-tester för oberoende stickprov. Resultatet bekräftade tidigare teori om sambandet mellan psykologiskt klimat och arbetsattityder dvs. ju bättre arbetsgruppssammanhållning desto bättre arbetsattityder. Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna i upplevelse av arbetsgruppssammanhållning och i uppvisande av arbetsattityder. Framtida forskning bör ta hänsyn till heterogeniteten i gruppen tillfälligt anställda.

This essay is written on behalf of the education administration office in Umeå municipality. Currently, those who work as short-term substitutes in the education administration, does not receive an introduction. The purpose of the study was therefore to present different introduction models and investigate the significance of an introduction for new employees and also to contribute with knowledge about how the introduction can be adjusted after short-term substitutes, in terms of content and structure. Furthermore, it was investigated how the background variables gender, age, highest completed education, university degree in a relevant area and the current work area (preschool/leisure, elementary school, high school) can affect the view on an introduction. The study carried out was based on a quantitative approach, with a questionnaire as a data collection method. The questionnaire has been sent to all shortterm substitutes within the education administration office, no further selection has been applied. The survey included five questions linked to the background variables and 14 statements, where the respondents were asked to decide to what extent they agree or disagree. The survey ended with an open question.The statements were about different parts that research has shown are important to include in an introduction. The results of the study showed that an introduction is important for short-term substitutes. On a majority of the statements made in connection with the introduction, the respondents agreed about the importance of the statement. What emerged from the results, however, was that the most central parts that an introduction should include in terms of content were: information about general policies, who to turn to about questions about the performance of the work and what expectations there are on the employee in relation to work tasks. / Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av utbildningsförvaltningen Umeå kommun. I dagsläget får de som arbetar som korttidsvikarier vid utbildningsförvaltningen ingen introduktion. Syftet med studien var därför att redogöra för olika introduktionsmodeller och undersöka vilken betydelse en introduktion har för nyanställda samt bidra med kunskap om hur introduktionen kan anpassas efter korttidsvikarier, sett till innehåll och struktur. Vidare undersöktes hur bakgrundsvariablerna kön, ålder, högst avslutad utbildning, universitetsexamen i aktuellt område samt aktuellt arbetsområde (förskola/fritids, grundskola, gymnasium) kunde påverka synen på en introduktion. Studien som genomförts har grundats på en kvantitativ ansats, med enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten har skickats ut till samtliga korttidsvikarier inom utbildningsförvaltningen, inget urval har tillämpats. Enkäten omfattade fem frågor kopplade till bakgrundsvariablerna samt 14 påståenden, där respondenterna fick ta ställning till i vilken omfattning de instämmer eller inte instämmer. Enkäten avslutades med en öppen fråga. Påståendena handlade om olika faktorer som forskning visat var viktigt att inkludera vid en introduktion. Resultatet av studien visade att en introduktion är viktig för korttidsvikarier. På en majoritet av påståendena som ställts kopplade till introduktion, instämde respondenterna till att det som angetts i påståendet var viktigt. Det som framgick i resultatet var dock att de mest centrala delarna som en introduktion borde inkludera innehållsmässigt var: information om generella policys, vem man ska vända sig till om frågor kring arbetets utförande samt vilka förväntningar som finns på den anställda i arbetet.