Mitt kandidatarbete handlar om att utforska ett mönster, förstå dens ordning, mening och system. Detta ska leda till en tredimensionell gestaltning som tolkar mönstrets uppbyggnad. / Kandidatexamen 2009

In the late 1900s the Islamic feminist movement arose in a time of an Islamic renaissance in the Arab world. Even though it started as an Arabic movement it quickly spread to the international arena and became global. Today there are Islamic feminists all over the globe and this study is a discourse analysis with a focus on the Islamic feminist movement of today. The aim of the study is to investigate what the members of the movement have in common and on what viewpoints their opinions differ. The material used for the study is Internet blogs written by Islamic feminists and the timeframe of the blog posts stretches from the start of the Arab Spring until today. There is a focus of the debate concerning hijab in the blog posts chosen in order to limit the available material.                                                                      The conclusion of the essay is that there are similarities to be found on all the blogs concerning the issue of hijab. A majority of the bloggers agree that wearing hijab is compatible with the Islamic feminist discourse, but there is no complete consensus on the subject. Overall the results show that there are many similarities to be found concerning Islamic feminism that points toward that the Islamic feminism can be viewed as a holistic movement today. All writes argue that the pre-Islamic society was patriarchal and that this patriarchal society influenced misinterpretations of the Qur’an. Women became wrongfully minimized through the faulty interpretations and the bloggers argue that the Qur’an should be reanalysed. The bloggers describe that God’s initial intention was an equal society.

No description available.

The first official Islamic bank was established in 1975. The characteristic of an Islamic bank is that the bank is based on an interest free system. The interest free system is a requirement for an Islamic bank. The Islamic bank system is based on Sharia laws which are laws that are followed by Muslims and it is based on the text from the Quran. The Islamic Banks had a rapid expansion between 1993 and 2003, the expansion was about 23 percent and since 2003 have the expansion been about 20 percent. Today are there more than 300 Islamic bank offices in approximately 75 countries with a total asset about 250 billion dollars. The recent expansion of those Islamic banks has made it interesting for us to study the internationalization process for these banks. The purpose of the survey is to reconnoiter the factors that escalate internationalization process of Islamic banks. The survey approach is qualitative method by interviews. The interviews were reciprocated by five bank officers from five different Islamic banks. Three of the bank officers responded the questions by mail, while two of the bank officers responded the interview by telephone. The study shows that Islamic banks have serious opportunities for internationalization. A number of elements accelerate the internationalization process of Islamic banks. The elements that accelerate the internationalization process of Islamic banks are networks, knowledge, diversity, history, population.

Den islamiska rätten vilar på fyra rättskällor. Koranen, som enligt muslimsk uppfattning anses vara Guds bokstavliga och perfekt bevarade Tal är den högsta rättskällan. Koranen tolkas främst med hjälp av en språklig analys av relevanta verser tillsammans med de omständigheter som antas ha framkallat vissa verser. Därefter kommer profeten Muhammeds sunna som utgörs av hans gärning i tal och ageranden. Profetens sunna är bevarad i formen av hadither i diverse hadithsammanställningar. En hadith är i princip en rapport om en historisk händelse, men som vanligtvis relaterar till profetens sunna. Inom den islamiska rättstraditionen har en hel vetenskap utvecklats i syfte att identifiera och särskilja autentiska hadither ifrån fabricerade. Profetens sunna anses bära legislativ vikt och förklara hur koranens påbud och etik ska efterlevas i praktiken. Den tredje rättskällan utgörs av principen om ijma’ (konsensus). När det muslimska samfundet av rättslärda är helt eniga i en fråga om tolkningen av koranen och profetens sunna så anses deras konsensus bära en legislativ tyngd. Den fjärde rättskällan är qiyas (analogislut). Analogislut beskrivs som arketypen för all rättslig argumentation. Det avgörande vid tillämpningen av analogislut är identifierandet av en ratio legis. Ibland omnämns ratio legis explicit i en rättskälla och ibland är den endast implicerad. När ratio legis endast är implicerad så måste den verifieras som en legitim ratio legis eftersom alla ratio legis är ej legitima. Denna verifiering sker med hjälp av maqasid ash-shari’a (shari’ans ändamål). Shari’a anses ämna säkerställa fem övergripande ändamål som är bevarandet av tro, liv, avkomma, förnuft och förmögenhet. Dessa ändamål säkerställer mänskliga intressen nödvändiga för balans och harmoni, både i det världsliga livet som på domedagen. När ratio legis överensstämmer med dessa fem ändamål, så anses den vara legitim. Inom shari’a finns även ett antal olika rättsaktörer där den viktigaste är en mujtahid. En mujtahid är en kvalificerad jurist som kan utföra ijtihad och finna svaret på rättsliga frågor som ej besvaras uttryckligen i rättskällorna. I den islamiska rättstraditionen finns även rättsskolor. Det kännetecknande för rättsskolorna är juristernas enande kring en samling rättsliga principer. Det finns fyra rättsskolor i den islamiska rättstraditionen, den hanafitiska, den shafi’itiska, den hanbalitiska och den malikitiska.

This study examines two Muslim feminist theologians and their approach to the Islamic tradition and the religious sources. The purpose of the study is to examine their presentation and interpretation of the sources from a feminist perspective and to compare their arguments. Former studies have shown that the authors aim to convince the reader that their message are the right one by using a reinterpretation of the sources and that feminist authors argue that the ideal message of the Quran is equality between the sexes. The interpretations through history are considered to be misogynic because the male religious elite have controlled the progress of the discursive tradition. A theoretical approach involving The basket metaphor by Jan Hjärpe, the theory about symbolic universes by Berger & Luckmann and the discussion about the anthropology of islam by Talal Asad are used to explain how the Muslim feminists relate to the Islamic tradition.   The result show that both authors defend Islam as a religion but have different approaches regarding their interpretation. They are both using the Islamic sources to argue why the ideal in Islamic tradition are equality between the sexes. Mernissi mainly focusses on the actors in history to explain why woman should have equal rights and Wadud mainly focuses on the linguistics of the sources. The result also shows that there has been a shift in attitude. Mernissi had in her earlier texts a negative attitude towards the early years of Islam and meant that Muhammed and his companions restricted the agency of women. Later in her texts it is clear that she has a more positive approach. Wadud on the other hand stated in her earlier text that all verses in the Quran has a desire for equality. In her later text she declares that there are problematic verses in the Quran and that they could be disregarded.

<p>I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering.</p>

I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering.

Idag finns det många muslimer i Sverige som inte har ett alternativ vad gäller val av banker som agerar i linje med deras tro där det råder ett förbud mot ränta. Studien ämnar undersöka hur man kan marknadsföra och finansiera en islamisk bank i Sverige, vilka nyckelfaktorer som finns samt vilka som går att använda för en lyckad positionering i den svenska bankmarknaden. Vi har använt oss utav kvantitativa och kvalitativa ansatser genom primär data i form av intervjuer och en enkätstudie. Vi har kombinerat marknadsföringsteorin Value Innovation med finansieringsteorin Bootstrapping i syfte att få en undersökning som är övergripande för hela uppsatsen. Resultaten tyder på att marknadsföringen av en nyetablerad islamisk bank i Sverige bör göras med fokus på att den är i linje med islamiska principer, men även att den följer vissa etiska principer, för att bredda målgruppen till andra än muslimer. Grundfinansieringen bör skötas av utländska investerare på ett sätt som undgår de restriktioner som finns gällande inflöde av utländskt kapital. / There is currently a lack of financial alternatives for the muslim-community in Sweden regarding banks that act according to Islam and it´s rules, especially concerning the prohibition of interest. This thesis aims to find out which key factors an Islamic bank can use in order establish itself in the Swedish market through analyzing how one can finance and market an Islamic bank in Sweden. We have used quantitative and qualitative methods in gathering information that serves this study, this in terms of interviews and a survey. We have combined two different theories, the marketing theory Value innovation and a financing theory called Bootstrapping in a way that they are both implemented in order to provide the study with objectivity and clarity. The result of the thesis indicates that the marketing of an Islamic bank in Sweden should focus on the fact that it acts according to Islamic principles and rules, but at the same time contains certain ethical values so that other target groups do not get neglected. The marketing could therefore benefit from not excluding other social groups that also share the same ethical values as the muslim-community. The basic foundation of financing/ funding an Islamic bank should come from foreign investors, but in a way that it avoids or escapes the restrictions that prohibits foreign capital from entering the country.

Syftet med denna studie är att visa och jämföra hur olika banker genererar sina intäkter samt att redogöra för vilka skillnader det finns gällande bankernas syn på vinst. Dessutom kommer studien att undersöka olika faktorer för att jämföra bankernas skillnader med avseende på Affärsmodell. Därtill kommer studien att undersöka på vilket sätt bankerna genererar sin vinst och hur deras syn på vinst ser ut.   Studien har genomförts genom en fallstudiemodell med flerfallsdesign där de olika fallen består av olika banker. Studien omfattar kvantitativ data och dess natur är generativ. De data som undersökts i studien består dels av bankernas årsredovisningar. Utöver detta har kontakter tagits med relevanta banker och intervjuer har utförts. Studiens empiriska data har analytiskt granskats mot tidigare forskning som funnits relevant tillsammans med vedertagna teorier.   Studiens resultat har påvisat att det finns likheter och skillnader i hur de olika bankerna ser på sina intäkter och på det sätt de gör sin vinst. Alla banker har hög kostnadsandel för sin rörelseverksamhet som uppgår till 292.3% för Nordea, 433.1% för JAK medlemsbank och 703.7% för Kuveyt Türk. För samtliga banker visar studien att löne- och personalkostnader är den främsta anledningen. Islamiska banker gör ingen vinst på ränta men både Nordea och JAK medlemsbank redovisar en vinst på sin ränteverksamhet där kostnadsandelen för Nordea är 47.9% och för JAK medlemsbank 5.8%. Dessutom visade studien att både Kuveyt Türk och Nordea gör vinst på sin provisionsverksamhet. Studien har visat att Kuveyt Türks provisionsintäkter på 93.6% av bankens totala intäkter kommer från PLS-arrangemang som banken anordnar tillsammans med sparare och delar på den genererade vinsten på ett islamiskt acceptabelt sätt. Kooperativa bankers mål är inte att göra vinst men denna studie har påvisat att JAK medlemsbank trots sina kapitalreserver skapar vinst och där 76.8% av intäkterna kommer från ränteverksamhet.   Studien har skapat nya frågeställningar som ytterligare kan utveckla forskningsområdet. En fråga som har dykt upp under studien är vilken effekt Riksbankens idag negativa reporänta, som har påverkan på bankernas räntor, får på konventionella bankers möjlighet att attrahera sparare. Kommer dess sparare att välja andra sparformer, som till exempel JAK medlemsbank eller islamiska banker den dag de startar i Sverige?