Den här studien identifierar brytpunkter inom feministisk korantolkning och belyser dem ur postkoloniala perspektiv. Aysha A. Hidayatullah har efter mångåriga studier av Amina Waduds och Asma Barlas feministiska korantolkningar utvecklat en kritik mot dem som hon menar pekar ut en ny inriktning för islamisk feminism. Den här studien kartlägger och jämför arbeten av dessa tre forskare för att identifiera och belysa funna brytpunkter ur två postkoloniala teo-retiska perspektiv formulerade av Allison Weir respektive Judith Butler.Wadud och Barlas tolkar Koranen som en tidlös radikal impuls för social rättvisa och absolut jämlikhet mellan könen. Även om den ibland uttrycker en patriarkal maktordning så uppmanar de att utifrån tron på Koranen som Guds fullkomliga uppenbarelse söka djupare. Hidayatullah kritiserar deras tolkningar som inkonsekventa, fundamentalistiska och anakronistiska. Hon fin-ner istället att Koranens syn på könsrelationer inte fullt ut är förenlig med hennes feministiska anspråk. Hon vill därför ompröva dogmen om Koranen som Guds ofelbara uppenbarelse.De postkoloniala perspektiven identifierar att deras olika ställningstaganden har kopplingar till koloniala och imperialistiska maktförhållanden där ”islamiskt” och ”sekulärt” blivit anta-gonister. Butlers och Weirs perspektiv belyser det antagonistiska läget i relation till väster-ländska, sekulära och hegemoniska narrativ om temporalitet och frihet. De två menar att skill-naderna mellan deras ställningstaganden inte är så stora som det kan verka och efterfrågar al-ternativa koncept om frihet och temporalitet för att öppna upp det låsta positionerna. De menar att det sekulära inte är den enda källan till kritik och ser det religiösa som ett diskursivt öppet fält för ifrågasättande och strider.

Arbetet är en forskningsöversikt som har för avsikt att presentera forskningsläget utifrån islamisk religionsundervisning (IRU) i skolor med muslimsk profil. Samt vilket behov det finns av friskolorna med muslimsk profil i Sverige. Frågorna som utgör underlag för analysen av forskningen är: Hur bedrivs religionsundervisning och religiös utbildning i konfessionella friskolor med muslimsk profil i Sverige? Varför finns ett behov av konfessionella friskolor med muslimsk profil i Sverige? Vi definierar även vilka skillnader det kan finnas mellan utbildning och undervisning som sker inom skolans verksamhet, samt hur dessa tar sitt uttryck i skolor med muslimsk profil. Den metod vi har använt i arbetet är insamling av forskningsmaterial från olika databaser, både nationellt och internationellt. Därefter värderade vi deras användbarhet för arbetet. I resultatet nådde vi fram till att IRU kan genomföras på olika sätt samt att innehållet är skiftande. Resultatet visade också att det fanns ett spänningsförhållande mellan olika behov av religiösa friskolor. En slutsats som vi nådde är att både IRU och spänningsförhållandet mellan behoven är väldigt komplext, samt att gränserna mellan undervisningen och utbildningen i religiösa friskolor blir diffusa.

<p>Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity.</p><p>The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour.</p><p>Some prominent “patterns” that I have found:</p><p>- That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted.</p><p>- That honour and women as carriers of men’s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity.</p><p>- That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity</p>

Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity. The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour. Some prominent “patterns” that I have found: - That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted. - That honour and women as carriers of men’s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity. - That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity

During the 9th and 10th centuries large amounts of Islamic coins arrived in Scandinavia. Most of them were used as silver in a bullion-economy and were often fragmented because of this. However, their use was not limited to only economic purposes because we see large amounts of pendants made of these coins. By suspending a coin with a loop or only a hole you transform it into something completely different, something that has a new meaning. This new meaning is the focus of this thesis and by analysing graves where Islamic coin pendants were deposited, we can conclude how they were thought of and used. In this thesis I conclude that Islamic coin-pendants were used as status objects during the Viking-age, by both elite and non-elite people in Uppland. The Islamic inscriptions on the coins were most likely not understood and probably only seen as symbols and patterns similarly to other European coin-pendants.

Muslim women’s rights, and gender equality in the Muslim world, are commonly discussed subjects within the academic world. Feminism, as a term, is often connected to this topic of discussion. This thesis aims to analyze two different perspectives concerning how these rights should be achieved: Islamic feminism, using internal resources, and Muslim feminism, using external resources. Islamic feminism, as a strategy, proposes that by interpreting the Quran, the ultimate revelation of God, Islam could provide the central and egalitarian meaning of the Quran. There is disagreement within the academic community whether Islamic feminism would enable these rights. Muslim feminism, as a counterpoint to Islamic feminism, proposes that the state must become secularized. Rendering Islam and the state as separate entities.    This thesis will utilize the theoretical perspective on Islam and feminism from five feministic academics. They all have different backgrounds, standpoints, and approaches towards the development of Muslim women’s rights, as well as what strategies they suggest to improve them. These strategies encounter different kinds of difficulties. The Islamic feminism, which uses the Quran, runs the risk of being too heavily associated with already established interpretations of the Quran. It may be seen as intertwined with existing fundamentalist views. On the opposite side of the spectrum, Muslim feminism may create a divide between Islam and women’s rights. This thesis aims to present the potential of different theoretical perspectives on Islam and feminism as well as the limitations on suggested strategies for improvement of Muslim women’s rights.

The religious school of thought that is involved in the control of Saudi Arabia is called Wahhabism and is a form of Islam that is usually accused by outsiders of being misogynist. This paper will deal with the founder of this alignment of Islam, Muhammad ibn Abd al-Wahhab, and his view of women in marriage. Another movement which in turn goes to work to lift the women's rights is Islamic feminists. Two branches of Islam who belief that Islam is the only right path to take for issues surrounding gender and life. In this essay, I will compare their respective interpretations of three points which concern the role of women in marriage; men's right to polygamy, men's higher status than the woman and the men's right to beat his wife. The purpose of this paper is to ask two different interpretations of the same issues, with the same verses in the Quran against each other to see how they resemble or differ from each other to try to contribute for a greater understanding of the interpretative pluralism in Islam. The paper concludes that these two movements are looking at the three points with different eyes and in different ways as they are originated from two different contexts and have different purposes when their interpreting the verses from the Quran.

<p>The Islamic Republic of Iran‟s alleged pursuit of nuclear missile capabilities is proving in-creasingly problematic for the international community, which places the country in a sig-nificant position in world politics. In turn, the world‟s attention towards the thirty-year-old Republic established by the late Ayatollah Khomeini has resurged. The Republic of Iran based on Ayatollah Khomeini‟s interpretation of Islam has long stood in the spotlight of both public and scholastic scrutiny, particularly due to its perceivably radical manoeuvres on the international stage. However, as the focus of these scrutinizing views has been the Iranian unwillingness to subdue and conform to western norms, the issue of the „<em>Islamicness‟ </em>of the Republic has been overlooked.</p><p>Hence, this thesis seeks to draw further attention to this question - whether Iran can truly be regarded as an Islamic State - in order to ensure a deeper and more accurate under-standing of the Republic of Iran. The purpose of this paper is thus to investigate and re-flect on the theory of Islamic governance promoted by Ayatollah Khomeini and the politi-cal system of the Islamic Republic through the prism of Islamic history. The theory of the Islamic State and the Shia Islamic leadership has been and continues to be central in Aya-tollah Khomeini‟s and the Islamic Republic‟s official rhetoric, being claimed as the sole foundation of the „new‟ Iranian system. In consequence, this paper delves into the Islamic theory of State and the concept of the Imamate in order to critically analyze Ayatollah Khomeini‟s theory and the Islamic Republic. This is aimed at yielding a conclusion whether Iran is justly labeled an Islamic State.</p><p>By performing this norm-fulfilling analysis of the subject in question reliant on a qualitative data collection, the thesis has found that the correlation between the two theories of Islam-ic governance is one of considerable disputability. The paper has, based on the investigated material, been able to conclude that the Islamic Republic of Iran holds a political structure lent from non-Islamic sources, but that its personnel and political field of contest can still be considered Islamic. What the paper has thus revealed is that Khomeini‟s reasoning con-stitutes a novel and unique form of Islamic fundamentalism formed in conjuncture with political ideas of modern and non-Islamic nature. Hence, the results of the study suggests that the <em>Islamic </em>Republic of Iran is in need of serious reconsideration as the Iranian model of Islamic governance remains a source of contention because of the significant deviations from what it claims as its sole basis.</p> / <p>Den Islamiska Republiken Irans påstådda strävan att uppnå kärnvapen kapacitet har visat sig vara ett stort problem för det internationella samfundet, vilket har gett landet en bety-dande position i världspolitiken. Detta har i sin tur medfört att Iran återigen har fått värl-dens uppmärksamhet riktat mot sig, endast trettio år efter Ayatollah Khomeinis upprättan-de av den Islamiska Republiken. Irans statsskick, som uteslutet bygger på Ayatollah Kho-meinis egen tolkning av Islam, har länge stått i fokus för både offentlig och akademisk granskning, i synnerhet på grund av dess tillsynes radikala manövrar på den internationella scenen. Men eftersom fokuset för denna granskning har varit Irans ovilja att rätta sig efter västerländska normer så har frågan om Irans Islamiska natur förbisetts.</p><p>Utifrån detta så ämnar denna uppsats att uppmärksamma och belysa frågan om Iran verkli-gen kan betraktas som en islamisk stat, vilken är en nödvändighet för en djupare och mer korrekt förståelse av landet. Syftet med denna studie är således att undersöka och reflektera över teorin om Islamiskt styre som Ayatollah Khomeini främjar och hans senare republik genom att jämföra dessa med deras påstådda grundpelare: Islamisk statsteori och dess le-darskap. Islamisk statsteori och det shia Islamska ledarskapet har alltid varit centralt i Aya-tollah Khomeinis och den Islamiska Republikens officiella retorik, där de hävdas vara den enda inspirationen för Irans statsskick. Detta är dock något som denna uppsats ifrågasätter, och den har därav undersökt Islamisk statsteori och dess ledarskap för att i sin tur kritiskt granska Ayatollah Khomeinis teori och den Islamska Republiken Iran. Denna studie har därav gett upphov till en slutsats om Iran är rättvist märkt ‟en Islamisk stat‟.</p><p>Denna studie har genom att utföra en norm-uppfyllande analys av ämnet i fråga, vilande på en kvalitativ datainsamling, funnit endast en vag korrelation mellan de två modellerna för Islamiskt styre. Baserat på det undersökta materialet så har studien kunnat konstatera att Iran har en politisk struktur som lånats från icke-islamiska källor, men att dess aktörer och politiska ‟spel‟ trots det är av en islamisk natur. Vad som därav har påvisats i denna uppsats är att Ayatollah Khomeinis teori och stat utgör en ny och unik form av Islamisk fundamen-talism som skapats i konjunktur med moderna och icke-islamiska idéer. Resultaten av den-na undersökning indikerar på så vis att den Islamiska Republiken Iran är i behov av en om-prövning i förhållande till dess Islamiska natur, vilket är speciellt tydligt då Iran visar prov på betydande avvikelser från dess påstådda grundpelare.</p>

The Islamic Republic of Iran‟s alleged pursuit of nuclear missile capabilities is proving in-creasingly problematic for the international community, which places the country in a sig-nificant position in world politics. In turn, the world‟s attention towards the thirty-year-old Republic established by the late Ayatollah Khomeini has resurged. The Republic of Iran based on Ayatollah Khomeini‟s interpretation of Islam has long stood in the spotlight of both public and scholastic scrutiny, particularly due to its perceivably radical manoeuvres on the international stage. However, as the focus of these scrutinizing views has been the Iranian unwillingness to subdue and conform to western norms, the issue of the „Islamicness‟ of the Republic has been overlooked. Hence, this thesis seeks to draw further attention to this question - whether Iran can truly be regarded as an Islamic State - in order to ensure a deeper and more accurate under-standing of the Republic of Iran. The purpose of this paper is thus to investigate and re-flect on the theory of Islamic governance promoted by Ayatollah Khomeini and the politi-cal system of the Islamic Republic through the prism of Islamic history. The theory of the Islamic State and the Shia Islamic leadership has been and continues to be central in Aya-tollah Khomeini‟s and the Islamic Republic‟s official rhetoric, being claimed as the sole foundation of the „new‟ Iranian system. In consequence, this paper delves into the Islamic theory of State and the concept of the Imamate in order to critically analyze Ayatollah Khomeini‟s theory and the Islamic Republic. This is aimed at yielding a conclusion whether Iran is justly labeled an Islamic State. By performing this norm-fulfilling analysis of the subject in question reliant on a qualitative data collection, the thesis has found that the correlation between the two theories of Islam-ic governance is one of considerable disputability. The paper has, based on the investigated material, been able to conclude that the Islamic Republic of Iran holds a political structure lent from non-Islamic sources, but that its personnel and political field of contest can still be considered Islamic. What the paper has thus revealed is that Khomeini‟s reasoning con-stitutes a novel and unique form of Islamic fundamentalism formed in conjuncture with political ideas of modern and non-Islamic nature. Hence, the results of the study suggests that the Islamic Republic of Iran is in need of serious reconsideration as the Iranian model of Islamic governance remains a source of contention because of the significant deviations from what it claims as its sole basis. / Den Islamiska Republiken Irans påstådda strävan att uppnå kärnvapen kapacitet har visat sig vara ett stort problem för det internationella samfundet, vilket har gett landet en bety-dande position i världspolitiken. Detta har i sin tur medfört att Iran återigen har fått värl-dens uppmärksamhet riktat mot sig, endast trettio år efter Ayatollah Khomeinis upprättan-de av den Islamiska Republiken. Irans statsskick, som uteslutet bygger på Ayatollah Kho-meinis egen tolkning av Islam, har länge stått i fokus för både offentlig och akademisk granskning, i synnerhet på grund av dess tillsynes radikala manövrar på den internationella scenen. Men eftersom fokuset för denna granskning har varit Irans ovilja att rätta sig efter västerländska normer så har frågan om Irans Islamiska natur förbisetts. Utifrån detta så ämnar denna uppsats att uppmärksamma och belysa frågan om Iran verkli-gen kan betraktas som en islamisk stat, vilken är en nödvändighet för en djupare och mer korrekt förståelse av landet. Syftet med denna studie är således att undersöka och reflektera över teorin om Islamiskt styre som Ayatollah Khomeini främjar och hans senare republik genom att jämföra dessa med deras påstådda grundpelare: Islamisk statsteori och dess le-darskap. Islamisk statsteori och det shia Islamska ledarskapet har alltid varit centralt i Aya-tollah Khomeinis och den Islamiska Republikens officiella retorik, där de hävdas vara den enda inspirationen för Irans statsskick. Detta är dock något som denna uppsats ifrågasätter, och den har därav undersökt Islamisk statsteori och dess ledarskap för att i sin tur kritiskt granska Ayatollah Khomeinis teori och den Islamska Republiken Iran. Denna studie har därav gett upphov till en slutsats om Iran är rättvist märkt ‟en Islamisk stat‟. Denna studie har genom att utföra en norm-uppfyllande analys av ämnet i fråga, vilande på en kvalitativ datainsamling, funnit endast en vag korrelation mellan de två modellerna för Islamiskt styre. Baserat på det undersökta materialet så har studien kunnat konstatera att Iran har en politisk struktur som lånats från icke-islamiska källor, men att dess aktörer och politiska ‟spel‟ trots det är av en islamisk natur. Vad som därav har påvisats i denna uppsats är att Ayatollah Khomeinis teori och stat utgör en ny och unik form av Islamisk fundamen-talism som skapats i konjunktur med moderna och icke-islamiska idéer. Resultaten av den-na undersökning indikerar på så vis att den Islamiska Republiken Iran är i behov av en om-prövning i förhållande till dess Islamiska natur, vilket är speciellt tydligt då Iran visar prov på betydande avvikelser från dess påstådda grundpelare.