Spelling suggestions: "subject:"jämställdhet."" "subject:"ojämställdhet.""
31 |
Genusnormer i bilderboken : En kvalitativ innehållsanalys av tre bilderböcker från 1970-talet och tre bilderböcker från2000-talet sett ur ett genusperspektivAndersson, Evelina, Karlsson, Cecilia January 2011 (has links)
Färger, kläder, handlingar och aktiviteter är saker som tillskrivs män eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av. Vi har undersökt tre bilderböcker från 1970-talet och tre böcker från 2000-talet. Genom en innehållsanalys har vi utformat analysfrågor där vi studerat karaktärernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur karaktärerna framställs i sex valda bilderböcker. Vi har även valt att se om samhällets rådande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger på under tidsperioderna 1970- och 2000-talet. Vi ville också undersöka hur relationen ser ut mellan bilderböckerna från 1970- och 2000-talet. Resultatet visar att karaktärerna framställs med liknande färger för att framhäva flickor och pojkar i både 1970- och 2000-talets bilderböcker. Pojkarna bär kläder med mörka färger i brunt och blått medan flickorna tenderar att ha klarare färger i rött och rosa. Det finns även exempel där färgskalorna är lika mellan flickorna och pojkarnas kläder, vilket motsäger den traditionella genusnormen. Vi har i våra valda bilderböcker sett hur både flickor och pojkar får ta plats i handlingen och de tillskrivs olika egenskaper som inte alltid tillhör den givna genusnormen. Resultatet visar vidare att det finns spår av samhällets rådande genusnormer i de bilderböcker som undersökningen bygger på. Jämställdhetsdebatten som på 1970-talet handlade om pappornas ansvar kring hem och uppfostran är situationer som visats i våra bilderböcker från 1970-talet och som även lever kvar i 2000-talets bilderböcker. De vuxna birollernas yrken är något som både motsvarar och motsäger den rådande genusnormen i 2000-talets bilderböcker, eftersom både kvinnor och män utför tekniska sysslor som anses vara ett manligt yrkesområde. Det har även visat sig att flickorna i 2000-talets bilderböcker tillåts vara modiga och göra saker som anses vara tillskrivna pojkar, fast att de fortfarande framställs som kvinnliga med hjälp av rosa klänningar. Vi kan även se förändring genom tiden då flickor och pojkar tenderar att samspela mer med varandra i 2000-talets bilderböcker, där det tydligt beskrivs hur både flickor och pojkar leker tillsammans med varandra.
|
32 |
Att synliggöra genus utifrån organiserade samlingar : En studie ur barns och pedagogers perspektiv / To highlight gender by organized activities : A study of children´s and pedagogues´ perspectivesJohnsson, Lovisa, Ahrling, Martina January 2011 (has links)
Jämställdhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn på lika villkor oavsett barnens kön. Vi är intresserade av hur könsroller framkommer utifrån de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att få en förståelse om barnens samt pedagogernas åsikter utifrån begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer har används som en datainsamlingsmetod. För att kunna motverka de traditionella könsmönster som förekommer i dagens samhälle bör pedagogerna först och främst bli medvetna om sina förhållningssätt. Detta för att kunna arbeta på ett neutralt sätt och bemöta samtliga barn som individer oavsett kön. Utifrån barnens perspektiv synliggörs det hur deras förutfattade meningar av hur de bör bete sig som flicka respektive pojke. Redan när barnen föds behandlas könen olika vilket förskolan skall sträva efter att motverka. Pedagogerna skall sträva efter att utveckla barnens förhållningssätt utifrån genus till ett neutralt perspektiv. Undersökningens slutsats påvisar att pedagogernas förhållningssätt har en stor betydelse för att medverka till barns medvetenhet om de traditionella könsrollerna. Barnen förmedlar att deras beteende inte beror på könen utan istället individerna. / Gender plays an important role in preschool. Educators in preschools should respond to all children equally regardless of children's gender. We are interested in how a gender role emerges from the organized collections that exist in the preschool. This is to gain an understanding of children's and teachers' opinions based on the concepts of boyish and girly. The study is based on a qualitative study in which both observations and interviews have been used as a data collection method. To counter the traditional gender patterns that exist in today's society, educators should first become aware of their approach. This is to be able to work in a neutral manner and respond to all children as individuals regardless of gender. Based on the children's perspective clarifies the way their preconceived notions of how they should behave as a girl or boy. Even when children are born different sexes are treated as pre-school should seek to counteract. Educators should strive to develop children's attitudes by gender to a neutral perspective. Study that shows that teachers' attitudes have an important role in contributing to children's awareness of the traditional gender roles. The children convey that their behavior does not depend on gender but rather individuals.
|
33 |
Hjälpfröknar i förskolan : En undersökning om så kallade hjälpfröknar i förskolan ur pedagogernas perspektivÖberg, Malin January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka rollen som hjälpfröken i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta är en roll som flickor i förskolan ofta får på medveten eller omedveten uppmaning från pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv är det viktigt att se till det sociala livet på förskolan för alla barn. Det vill säga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna på förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra. För att undersöka rollen som hjälpfröken ur pedagogers perspektiv har jag intervjuat personal på tre förskolor. Förskolorna ligger i samma lilla kommun, men i olika bostadsområden. Resultatet jag fann är att det finns två sorters hjälpfröknar. Rollen kan ha en positiv eller en negativ form. Den positiva rollen är när barn själva väljer att vara till hjälp medan den negativa handlar om att bli tilldelad rollen mot sin vilja av någon vuxen. Den positiva rollen som hjälpfröken strävar pedagogerna i arbetet mot medan den negativa är en roll de arbetar emot.
|
34 |
Hur påverkar könsskillnader karriärmöjligheten? : -Externa och interna faktorers inverkanJonsson, Heléne January 2007 (has links)
No description available.
|
35 |
Interaktioner i klassrummet : Vem vänder sig läraren till, sett utifrån ett genusperspektiv?Avdic, Azra, Busk, Lina January 2010 (has links)
I skolan har man genom tidigare undersökningar fastställt att pojkar är det kön som dominerar lektionerna och får både mer tid och mer uppmärksamhet än flickorna. Syftet med det här examensarbetet är att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som några utvalda lärare vänder sig till och med vilket budskap, för att vidare ställa detta i relation till lärarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vår undersökning är att det än idag är pojkarna som får majoriteten av lärarnas uppmärksamhet. Lärarna stärkte detta genom att bland annat beskriva pojkar och flickor väldigt skilt från varandra, där pojkarna tar för sig mer, både på gott och ont.
|
36 |
Får flickor spela fotboll? : En studie om lärarens bemötande av flickor och pojkar i idrottsundervisningenGebrail, Christine January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar I denna studie undersöks hur genus konstrueras i det pedagogiska mötet mellan lärare och elev i idrottsundervisningen. Denna empiriska studie ger svar på de två frågeställningar som använts som verktyg för att uppfylla syftet. Dessa två frågeställningar var: • Hur fördelar läraren sin uppmärksamhet mellan flickor och pojkar? • Vilka olikheter kan uppmärksammas i lärarens bemötande av flickor respektive pojkar? Metod Datainsamlingen är gjord med hjälp av videoinspelningar – observationer under tolv idrottslektioner. I undersökningen har dels en kvantitativ, dels en kvalitativ metod använts. Resultat Resultatet visar att pojkar får mycket mer uppmärksamhet av lärarna, både i form av beröm, tillsägelser och möjlighet att komma till tals, samt att flickor och pojkar blir bemötta på olika sätt av lärarna. Det är pojkarna som i hög grad företräder gruppen och det är också pojkarna som mest svarar på frågor och ofta rakt ut utan att räcka upp handen. Lärarna samtalar på olika sätt med flickor respektive pojkar och även förväntningarna på eleven skiftar beroende på vilket kön eleven tillhör. Slutsats Slutsatsen är att lärarna i undersökningen reproducerar pojkarnas dominans. Det krävs ett medvetet genusperspektiv i undervisningen för att elevernas lärande inte ska påverkas negativt av stereotypa förväntningar på könen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>
|
37 |
Genus och jämställdhet : En studie om svensk utbildningsforskning och kenyansk verklighetJonsson, Charlotte, Jacobson, Elin, Gustafsson, Charlotta January 2006 (has links)
Lpo 94 förespråkar jämställdhet mellan könen i skolan oavsett social och kulturell bakgrund, men svensk utbildningsforskning visar dock att detta kan vara svårt att tillämpa i daglig verksamhet. Detta kan betecknas som den dolda läroplanen. Begreppet är även något som förekommer globalt och där kvinnan ofta har en lägre position i samhället i förhållande till mannen. Kenya är ett av de länder i tredje världen där detta är påtagligt vilket märks i skolan och som kan utläsas i de kenyanska styrdokumenten. I och med att Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle finns det i skolan elever med varierande bakgrunder och olika tankesätt. Vårt syfte är därmed att undersöka hur svensk utbildningsforskning om genus och jämställdhet kan relateras till dagens mångkulturella skola. För att kunna besvara vårt syfte har vi analyserat och jämfört bakgrundsdelen med det resultat som genom observationer och intervjuer framkommit i Kenya. Undersökningen visar att det svenska tankesättet angående genus och jämställdhet till viss del fungerar i dagens mångkulturella skola. Pojkars dominans och flickors blyghet samt pedagogers agerande gentemot eleverna är inget som skiljer sig avsevärt i de båda länderna. Det har emellertid framkommit att det är av vikt att pedagoger har en medvetenhet kring elevers bakgrund eftersom synen på jämställdhet kan skilja sig markant.
|
38 |
Genus och jämställdhet : En kvalitativ studie om fyra pedagogers arbete med genus och jämställdhet på förskolanBisse, Rebecca January 2013 (has links)
The purpose of this study is to find out how the four teachers at the two preschools believe they are working with gender and how they actually work with it in practice. It also aims to show how they treat the children at the preschool based on their gender. What is the preschool teachers view on gender and equality? How do they consider that they work with gender and gender equality, and how do they really work with it in practice? The study is based on a qualitative study were I chose to both interview and observe four preschool teachers from two different preschools. My theoretical starting point is Yvonne Hirdmans theory of gender and also research on gender equality. The results show that the majority of respondents believed that gender and gender equality means almost the same thing or have the same meaning. They could not explain the concepts further. It also showed that the majority of informants are working for equality more than gender, when they emphasizes that the individual should be placed in the center and that it should be based on individual rights, regardless of gender.
|
39 |
Jämställdhetsplaner : - ett värdefullt verktyg?Gustafsson, Josefin January 2014 (has links)
This paper is about employer’s obligation to establish plans for equality between the sexes and the practical use of these plans. The aim is to clarify what national and international law states about plans for equality between the sexes, and to examplify how plans for equality between the sexes is used in practice. For this paper juricprudential metod with a social science perspective is used. Current law has been examined, but this paper also contains an empirical part consisting of interviews with two individuals from a municipality and a private company, and an examination of the two organizations’ plans for equality between the sexes. Employers with over 25 workers owe to establish a plan for equality between the sexes. Plans for equality between the sexes is a part of employers’ obligation to work with active measures. The purpose of active measures is to accelerate and help drive forward an increase in efforts to combat discrimination. Plans for equality between the sexes can be made in several ways depening on organization’s size and activity. The equality work should be targeted, but the law does not impose any requirements regarding distinct and measurable goals. A lack of distinct and measureable goals may result in less effictive equalitywork. Nor is there any requirements that employers have to implement the measures that has been written in the equalityplan. The company’s plan is drawn up with vague goals and formulation. The plan seems more like a equality policy. The lack of concreteness may make it hard to make sure that their plan for equality between the sexes has contribute to increased equality in the organisation. The municipality’s more concret plan may make it easier, and shows an example where the equalityplan may have contributed a greater equality.
|
40 |
Individuell lönesättning : Rätt väg för jämställda löner?Bertilsson, Elin January 2014 (has links)
Today there is still irrelevant pay differential in society. In Sweden in 2010, the average pay differential was 15,4 percent between the sexes. Only 0,8 percent better than EU:s average. In Sweden the individual salaries increasingly have begun to characterize the Swedish labor market. Based on this, the aim of this study is to highlight the issue of equal pay between men and women from the perspective of individual salary. This would also been doing with a background in the regulatory environment of equal pay. When it comes to equality between women and men it is the area of labor law in EU who is the most developed and in Sweden this is the area who is most affected by EU law. Both in EU and in Sweden it is prohibit with direct- and indirect pay discrimination based on sex in equal and equivalent work. Pay differentials can be objective based if, for example, it has to do with the person's performance or knowledge or market factors. In Sweden the market aspects have a big influence to the employers approach to differences in salaries. Sweden has increasingly moved towards to individual salaries but how individual the pay is depends on how it is regulated in collective agreements. What is important to consider in the individual salaries is that a well-developed job values is used. In a job values the works demands on knowledge and skills, effort, responsibility and working conditions should be measured. What is important is that job evaluation is used in the same way on all work and that the requirements are gender neutral. The second criterion we look at in the individual salaries is the person's performance and that usually is being judged on the person's skills, development and achievement. Both employees and workers have a responsibility when it comes to the person's individual salaries. The reason why there are pay differences between men and women in society is partly due to the tradition of what seems to be feminine and masculine elements. Since way back, it was the women's commission to take care of the children, the older and the sick. This has been followed with the world in to work and these jobs are now seen as women’s work and have a lower salary. There is a positive approach to the basic idea of individual salaries but there is also dissatisfactionwith how it is used in practice. The model can probably not itself contribute to equal pay. The societal view of femininity and masculinity must first be change.
|
Page generated in 0.0465 seconds