<p>Vårt examensarbete belyser hur pedagoger bemöter elever utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka om det skett förändringar i pedagogers bemötande av pojkar och flickor idag jämfört med vad tidigare forskning visat. Vår studie anlägger ett perspektiv där sociala relationer formar människors normer och värderingar. I analysen av vårt resultat utgår vi från tidigare svensk forskning och några genusteorier som beskriver hur makt på olika plan skapas i samhället. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskola och skolan. Pojkar får, och kräver, mer uppmärksamhet av pedagogerna vid vuxenledda aktiviteter. Flickorna får ett mjukare bemötande och förväntas vara mer ansvarsfulla. Vår undersökning är gjord utifrån en kvalitativ metod, där observationer av pedagoger som är examinerade under nuvarande läroplan, Lpo 94.</p><p>I vår studie framkom att pedagogers bemötande av pojkar och flickor i viss mån har förändrats, då ett mera jämställt bemötande av eleverna visat sig hos pedagogerna. En möjlig orsak till resultatet är, att en ökad medvetenhet finns hos de observerade pedagogerna i hur de kan arbeta mer jämställt.</p>

<p>Datorspel har under början av 2000-talet tagit världen med storm. Fenomenet har exploderat från att vara en angelägenhet främst för de redan frälsta till en internationell miljardindustri. Sverige är en av de bästa länderna i världen på datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhållningen. Ett funktionshinder kan försvåra eller helt förstöra spelupplevelsen. Läs i artikelserien om den svenska spelbranschens inställning till handikappanpassning, och ett förslag från socialdemokraterna om en ny datorspelspolitik. Upptäck ett ideellt amerikanskt projekt för att tillgängliggöra datorspel för alla. Lär känna Thomas, som med en hand möter sina motståndare på internets spelarenor, där alla spelar på olika villkor.</p>

<p><p>This work presents the way exiled Tibetans I’ve met view gender and equality. The world is becoming increasingly global and in order to educate future world citizens it is important to make sure that they learn about gender and equality. Males and Females have different cultures and where manly is the norm female is the exception, but it is important to try and level out these differences while children are still in school.</p><p> </p><p>This work originates from studies of literature and several interviews with exiled Tibetans in the Indian city of Dharamsala. They are Tibetans with different roles in the exile-Tibetan society and also of different generations and gender. They also have different connections to education. I have done a few observations at a school, among students and their books and I have read reports from the Tibetan Women’s Association.</p><p>The conclusion is that Tibetans in exile have developed a view of gender and equality that didn’t exist in Tibet. They have also made progress in issues concerning gender and equality.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p> / <p><p>Arbetet handlar om hur de tibetaner som jag mött i exil ser på genus och jämställdhet. Världen blir mer och mer global och för att kunna undervisa framtidens världsmedborgare är det viktigt att se till att de utvecklas mot jämställdhet. Manligt och kvinnligt har olika kulturer där mannen är norm och kvinnan undantaget och det är ett viktigt arbete att kunna verka för en utjämning av detta redan i skolan.</p><p> </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier och ett flertal intervjuer med exiltibetaner i den indiska staden Dharamsala. Det är tibetaner med olika roller i det exiltibetanska samhället och de representerar också olika generationer och olika genus.<em> S</em>amtliga har kopplingar till undervisning. Jag har också gjort några observationer på en skola bland elever och böcker samt tagit del av rapporter från Tibetan Women´s Association.</p><p>Slutsatsen är att de tibetaner jag mött har utvecklat en syn på genus och jämställdhet i exil som inte fanns i Tibet och att de kommit en bit på väg i genus- och jämställdhetsfrågan.</p><p> </p><p> </p></p><p> </p>

<p>Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008.</p><p>Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori.</p> / <p> </p><p>In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008.</p><p>In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat.

Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.

Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböcker i år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring över tid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000. En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utan det har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhet ur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningen såg ut och hur genus konstruerades. För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinns i uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller deras intresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr eleverna in i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga. Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden. Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd. Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männen fick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld.

Abstrakt Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem föräldrapar som delat nästintill lika på föräldraledigheten. Fokus har legat på papporna och vårt syfte var att försöka förstå vad som motiverat dessa pappor till att vara hemma med sina barn i lika stor utsträckning som mammorna. Vi ville även se om det verkligen är så svårt att dela lika på föräldraledigheten som det ofta sägs vara, samt inspirera fler föräldrar till att dela lika. Intervjuerna presenteras i uppsatsen som livsberättelser och i analysen reflekterar vi kring dessa med hjälp av utvalda teorier och begrepp, bland annat Giddens: rena förhållanden och Beck och Beck-Gernsheim: första och andra moderniteten. Vårt resultat visar att det är flera faktorer som motiverat papporna till att ta ut sin del av föräldraledigheten, den främsta är pappans och mammans gemensamma vilja att dela lika och att skapa en nära relation till sitt barn.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det finns särskilda förväntningar på manliga pedagoger inom förskolan, och varför vi eventuellt behöver fler manliga förskollärare. För att ta reda på detta gjordes en litteraturgenomgång av ämnet, följt av en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare intervjuades utifrån frågeställningar skapade för att besvara syftet. Resultatet visar att de manliga informanterna i studien känt av förväntningar angående hur de ska förhålla sig i personal- och barngruppen, dels från kollegor, men kanske främst från sig själva. När det gäller behovet av fler män i förskolan visar undersökningens resultat hur de intervjuade anser att en balans i könsfördelningen bland personalen skulle leda till en högre status för yrkesverksamma förskollärare, samt att en bredare kunskaps- och intressebank skulle leda till en positivare miljö för såväl barn som vuxna inom förskolan.