Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har åtminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien är att öka förståelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jämställda villkor med sin man/sambo när det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgått från tre frågeställningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar när det gäller rätt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jämställda villkor när det gäller att ta hand om barn?  Vem av föräldrarna har tagit föräldraledighet och vilka är i så fall orsakerna till det?   Det empiriska materialet påvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller är mammalediga. Utifrån kvinnornas resonemang framgår en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar när det gäller barnuppfostran och att ta hand om sina barn. Kvinnor är mer delaktiga i att till exempel lämna och hämta barn från dagis, köpa kläder åt barn eller följa med barnen till barnmottagningen när det är sjuka.    Kvinnorna i det empiriska materialet definierar likartat begreppet jämställdhet mellan två föräldrar. Samtliga tycker att jämställdhet betyder att föräldrarna tar lika mycket ansvar för barnen utan att känna sig tvingad eller utnyttjad. Bredvid familjelivet kan därutöver var och en ägna tid åt sina intressen. Intervjupersonerna tycker att jämställdhet existerar när båda tar sitt ansvar för barnen och delar på de uppgifterna. Utifrån det som mina respondenter hävdar anser jag att de föräldrarna lever i jämställdhet eftersom de hjälps åt för att tillfredställa barnets behov. De flesta av kvinnorna tycker att deras make/sambo tar lika stort ansvar för att tillfredställa barnens behov. Det framgår att föräldrarna samarbetar i sådana sammanhang så att barnet ska ha det bra.   Därutöver visar studien att merparten av mammorna tog föräldraledigt flera gånger och under längre tidsperiod än deras make/sambo. Orsakerna till det är bland annat att männen har fast arbete och att kvinnan tog paus från sina studier. Andra orsaker ligger i att kvinnan har lägre lön än hennes sambo och att kvinnan var arbetslös eller att mannens arbete inte tillät att ta mer föräldraledighet.

This work presents the way exiled Tibetans I’ve met view gender and equality. The world is becoming increasingly global and in order to educate future world citizens it is important to make sure that they learn about gender and equality. Males and Females have different cultures and where manly is the norm female is the exception, but it is important to try and level out these differences while children are still in school.   This work originates from studies of literature and several interviews with exiled Tibetans in the Indian city of Dharamsala. They are Tibetans with different roles in the exile-Tibetan society and also of different generations and gender. They also have different connections to education. I have done a few observations at a school, among students and their books and I have read reports from the Tibetan Women’s Association. The conclusion is that Tibetans in exile have developed a view of gender and equality that didn’t exist in Tibet. They have also made progress in issues concerning gender and equality. / Arbetet handlar om hur de tibetaner som jag mött i exil ser på genus och jämställdhet. Världen blir mer och mer global och för att kunna undervisa framtidens världsmedborgare är det viktigt att se till att de utvecklas mot jämställdhet. Manligt och kvinnligt har olika kulturer där mannen är norm och kvinnan undantaget och det är ett viktigt arbete att kunna verka för en utjämning av detta redan i skolan.   Arbetet bygger på litteraturstudier och ett flertal intervjuer med exiltibetaner i den indiska staden Dharamsala. Det är tibetaner med olika roller i det exiltibetanska samhället och de representerar också olika generationer och olika genus. Samtliga har kopplingar till undervisning. Jag har också gjort några observationer på en skola bland elever och böcker samt tagit del av rapporter från Tibetan Women´s Association. Slutsatsen är att de tibetaner jag mött har utvecklat en syn på genus och jämställdhet i exil som inte fanns i Tibet och att de kommit en bit på väg i genus- och jämställdhetsfrågan.

Datorspel har under början av 2000-talet tagit världen med storm. Fenomenet har exploderat från att vara en angelägenhet främst för de redan frälsta till en internationell miljardindustri. Sverige är en av de bästa länderna i världen på datorspelsutveckling. Alla som vill kan dock inte genast ta del av underhållningen. Ett funktionshinder kan försvåra eller helt förstöra spelupplevelsen. Läs i artikelserien om den svenska spelbranschens inställning till handikappanpassning, och ett förslag från socialdemokraterna om en ny datorspelspolitik. Upptäck ett ideellt amerikanskt projekt för att tillgängliggöra datorspel för alla. Lär känna Thomas, som med en hand möter sina motståndare på internets spelarenor, där alla spelar på olika villkor.

Jämställdhet innebär att alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter, rättigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhälle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som världens mest jämställda land, men även om det svenska samhället har blivit betydligt mer jämställt så finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och män, både i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar människor som arbetade med jämställdhetsfrågor på svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frågor. Sex personer som arbetade med jämställdhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer då de arbetade med jämställdhet. Samtidigt framkom olika sätt att definiera kärnan i problemet vilket speglades i hur arbetet med dessa frågor såg ut.

Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008. Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori. / In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008. In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.

Vårt examensarbete belyser hur pedagoger bemöter elever utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka om det skett förändringar i pedagogers bemötande av pojkar och flickor idag jämfört med vad tidigare forskning visat. Vår studie anlägger ett perspektiv där sociala relationer formar människors normer och värderingar. I analysen av vårt resultat utgår vi från tidigare svensk forskning och några genusteorier som beskriver hur makt på olika plan skapas i samhället. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskola och skolan. Pojkar får, och kräver, mer uppmärksamhet av pedagogerna vid vuxenledda aktiviteter. Flickorna får ett mjukare bemötande och förväntas vara mer ansvarsfulla. Vår undersökning är gjord utifrån en kvalitativ metod, där observationer av pedagoger som är examinerade under nuvarande läroplan, Lpo 94. I vår studie framkom att pedagogers bemötande av pojkar och flickor i viss mån har förändrats, då ett mera jämställt bemötande av eleverna visat sig hos pedagogerna. En möjlig orsak till resultatet är, att en ökad medvetenhet finns hos de observerade pedagogerna i hur de kan arbeta mer jämställt.

Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet. Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning? Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv. Några av intervjupersonerna har blivit sjukskrivna i omgångar på grund av stress och psykisk press.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers genusarbete och jämställdhetsarbete i fritidshemmet. Frågeställningarna är: Vilka mål med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrån könstillhörighet på fritidshemmet? Detta är en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jämställdsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssätt kring genus och jämställdhetsarbete på fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar på ett fritidshem i utkanten av Stockholm. Mitt resultat visar att en av pedagogerna har ett medvetet arbetssätt och metod i sitt genusarbete. Enligt pedagogernas svar i intervjuerna finns det inga direktiv från ledningen på skolan hur pedagogerna ska arbeta med genus praktiskt i verksamheten. Studien visar på behovet av mera medvetenhet och kunskap om genusarbete hos pedagogerna. Mer utbildning i ämnet kan hjälpa pedagogerna att bli medvetna om vad de själva har för förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkar flickor och pojkar ur ett genusperspektiv på fritidshemmet.

Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter. Lärarna betonade att den egna rollen i att vara en bra förebild var av störst betydelse för hur man på bästa sätt kunde ta tag och lösa de problem som uppstod när könsmönster framkom i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen. Den enda information pedagogerna i studien upplever att de får om jämställdhet och genus är vad som står i läroplanerna. Ingen av pedagogerna kan påminna sig om att det någonsin förekommit ett arbete med jämställdhet i personalgruppen, men är eniga om att ett kontinuerligt jämställdhetsarbete behövs för att inte falla tillbaka i gamla rutiner. Pedagogerna är eniga om att det inte behövs någon större eftertanke kring genus, då de anser att det efter en lång arbetserfarenhet faller sig naturligt att behandla eleverna på individnivå och inte göra skillnad på kön.